Sida 196 av 649

Sorg rann och hatet skålade

Paolo Roberto köpte sex. Skamligt. En tragedi för en familj. Skadeglädjefrekvensen sköt i höjden i det passivt aggressiva riket. Narcissismens prins var skadeskjuten. När det vankades fest på lördagskvällen så var det högläsning från Paolos instagram konto. Tomatexpert, yogaprofil, författare, skådespelare, programledare, föreläsare, krögare, världsmästare, familjefar, livsmedelsentreprenör. Det är mycket kamp där. Det fodras en hel del drivkraft och vilja.

Varför händer sånt här? Väldigt ordinära människor har ofta också en särskilt ordinär sida. Att köpa en kropp är som att köpa en behållare att onanera i. Man kan tro att det är väldigt lite dynamik där.

Man kan väl tycka att själva sexköpslagen inte är någon större hit. Människorov och människohandel är med rätta förbjudet och bör stävjas med alla tillåtna medel. Men sen om det sker transaktioner i den fria öppna sexualiteten, där lägger jag mig inte i. Mat på bordet liksom. Livet är underligt.  Det måste vi erkänna. Verkligheten slår dikten som mormor säger.

Riktiga misslyckanden är också underliga. Vägen mot botten är ett fritt fall. Paolo har varit där förr.  Man kan tänka sig att han själv är chokad och lite förvånad och utan bra svar. Han har varit där förr som sagt. I en dokumentär finns berättelsen om en misshandelsdom av en äldre herre. Där Paolo ställs inför frågan från den äldre mannen om Varför? När du hade tagit plånboken och klockan och jag låg utslagen och försvarslös på backen Varför var du då tvungen att försätta slå mig sönder och samman? Svaret på den frågan är svår att klä i ord. Där sviker orden.

Extra ordinära människor hamnar i extraordinära händelser. Varför söp sig Petter Northug sig redlös och försökte köra bil och när bilen hamna på sidan varför sprang han därifrån istället för att hjälpa sin medpassagerare?

Varför drog Jon Jones en flaska Gin tog bilen och lite vapen och drog in till City? Inte så lyckat.

När allt kommer om kring så kan man tro att det handlar om mental medvetengrad. Man kategoriserar vårt medvetna i en skala om fem olika stadier. Stadier vi kan gå in och ur snabbt och frekvent. Instinkt är det första lagret. Dom andra kan vi återkomma till.

Det är svårt att tro att Paolo köpte sex för att det är så himla skönt. Att feta människor frivilligt, öppet och genomtänkt tar den där sista slizen av pizzan. Man köper en dosa snus även om man vet att det inte är så särskilt bra varken för tandköttet eller plånboken.

Människan är en maskin men människan är ingen robot.

Begär är fruktansvärt starkt. Medvetenhet kring det öppnar en rikare värld. Paolo klarar sig. I slutändan var kanske detta det bästa som kunde hända honom. Som när Tommy Körberg åkte dit för kokain, Äntligen. Arbetet med en själv är en pågående process.

Att vara medveten om sin inre värld är nyckeln till vår allas framtid.

Det var meningen från början att jag på Arvids begäran skulle skriva om Testosteron. På nåt sätt tror jag att jag också gjorde det.

Till alla som känner avsmak inför Italiensk matkultur efter GatePaolo kan testa Svensk matkultur. Den är extraordinär.

Till alla som känner avsmak inför Italiensk matkultur efter GatePaolo kan testa Svensk matkultur. Den är extraordinär.

 

Genesarets sjö

herregud.
/RD

Tävlingsförbud

Igår kom ett nytt besked – inga tävlingar för seniorer fram till 8 juni.
Corona sätter oss på pottkanten. Sverige är verkligen på paus. Vad ska man göra egentligen? Det känns som veckorna rullar på innan jag ens hinner tänka, vi är redan i mitten av maj alltså?
Idag skulle göteborgsvarvet gå av stapeln. Jag har sprungit 7 år i rad. Det hade såklart varit kul med ett åttonde. Det var göteborgsvarvet som fick upp mina ögon för Göteborg, det är ett härligt lopp måste jag säga. Jag springer det mest för stämningen.

Jag är ingen expert på virusspridning men jag kan tycka det är lite parodiskt hur man hanterar vissa frågor. Fotbollen ska dra igång. Varför då egentligen? Snacka om att döda sporten om man spelar inför tomma läktare. Allsvenskan bygger ju till stor del på läktarkulturen. Det är ju inte världens bästa liga rent fotbollsmässigt. Friidrotten drar det fega beslutet att inte tillåta tävlingar. Det känns konstigt när det är en sport som går att kontrollera väldigt enkelt. Man kan springa i heat, bara lokala tävlingar och publik är det ju knappast tal om över huvud taget. Vi kommer ändå springa tillsammans på våra gemensamma träningar, så vad är skillnaden?

Jag ser gamla tanter och gubbar på spårvagnen varje dag. Varför får dom åka vagn när inte studenter får åka flak? Det är också ett märkligt beslut. Är det inte för de äldre och sjuka vi bommar igen samhället och låter företagen dö?

Nu kämpar vi på och gör det här gemensamt. Förhoppningvis rullar det igång igen i sommar. Jag tror det i alla fall. Och just nu behöver jag något att tro på för att hålla modet uppe.
/ örnen

”Nu börjar det bli grönt” sa jag för två veckor sen, jag sa det även igår under passet och kommer förmodligen säga det om två veckor igen.

Måndagspasset

Veckorutinen i Fredrikshofs FIF är intervaller måndag, onsdag, lördag. Jag tänkte berätta om måndagspasset. Under sommarhalvåret är måndagarna vigda åt tartanen på Stadion från Olympiaden 1912. Den ståtliga tegelbyggnaden andas verkligen idrottshistorik. Men för blir det alltid en uppvärmningsrunda i Lill-Jans skogen bakom KTH. Uppför Maskinbacken där det alltid grymtas om hur jobbig den backen är, trots att den är högst medioker i jämförelse med vad Vätterns östra brant utsatt mig för under alla år. Väl tillbaka på stadion börjar vi allt som oftast med en tröskelintervall. Pannbenet ska jobba säger Uhris. Man måste lära sig att mata varv. Han har matat varv, tro mig.

Just denna veckan var det 4 kilometer som skulle avverkas i 3:20 min/km tempo. Kanske aningen snabbt för mig, men ingen kommer ihåg en fegis. Det går lätt när vi är en grupp på 5-6 löpare som kan springa ihop. Vi landade på 13:18, 2 sek under 3:20. Nu börjar det riktigta passet. 15 x 400 meter. Forst, fortare och fortast ska det gå. Planen är 5 st på 73-73 sekunder, följt av 5 st på 71-72 sek och slutligen 5 st på 69-70 sek per varv. Första fem kan man hålla igen lite på sista hundra, andra fem är ganska fullt blås utan att sprinta, under sista fem kittlar det i låren under vilan. Nöjd står man i kvällssolens sista strålar nedanför klocktornet innan det är dags att jogga över Östermalm, Observatorielunden och Vasaparken tillbaka till Kungholmen.

På onsdag är det dags igen, nya intervaller, ny plats men alltid (nästan alltid) en minuts vila sen om intervallen är 400 m eller 15 minuter är Uhris obönhörlig. ”Allt över minuten är onödigt”.

-OL

Slamfärg & frukostmacka.

Sitter och hör en äggklocka ticka tik, tik, tik. På frivillig basis har man tagit en uppesittar stund. Då passar det perfekt att den här bloggen fortfarande lever. Två surdegsbröd ligger I ugnen och väntar på att bli 96grader. Enligt instruktioner borde det inträffa om ca 20 minuter. Strax innan midnatt.

Surdegen är lite av den här konstellationens skötebarn. Den får omsorg. Blir matad två gånger om dagen med lite rågmjöl eller vetemjöl. Att hålla den vid liv ligger inte på mitt bord. Där är man inte förtrodd. Den där degen konkas fram och tillbaka. Men att vakta den fram till midnatt, där kliver man in. Bröd är fantastiskt men inte så fitness. Bröd är en bit av det gamla Sverige.

Börjat rödmåla panel. Det är smidigt. Roligt faktiskt. Har en liten rolig grej. Har flera olika leverantörer av byggprodukter men den största  delen har Optimera. Då jag valde bort deras klassade panel och köpte en lite dyrare norrlandsgran så kommer södergaveln få dom fyra första bräderna på högersida av den lagerhållna bortvalda panelen. Något jag och mina polare kommer utvärdera år efter år efter år sedan. Första ölen tas alltid i samband med en titt på södra gaveln. Det ska bli sen gammalt.

Holaveden har pratat om Bilsemester i sommar.  Vi får se. Bloggen lever ju.

Sköt om er.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2026 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑