Månad: februari 2024 (sida 1 av 2)

I väntan

Holaveden är som en Doom metal låt som aldrig vill ta slut, när man tror det är över så kommer en ton till. Och här är vi, i slutet av februari. I slutet av en förkylning. Till helgen ska vi åka kortvasan. Planen är att vara i träning i mitten av veckan och sen till mitten av nästa vecka innan vi väntar in konungafärden. Skoj ska det bli. Måste bara hitta en startplats.

Vintern är borta, våren känns avlägsen. Blött och brunt. Man får samla kraft.

Suldan Hassan till OS? Inför Tokyo sa SOK att det skulle krävas en tid runt 2.08 nu debuterade Suldan på 2.07,35 Svenskt Rekord! Ska bli häftigt att följa.

Det borde inte i mina öron vara förbjudet alla valla upp skidor med fluor mellan tävlingarna om man sedan rengör dom och vallar flourfritt till tävlingarna. Varför det skulle funka vet ja inte heller men det borde inte vara förbjudet.

Nu siktar vi mot rörelse.

Hack i skivan

Det blev två seedningslopp två helger i rad. Måste varit 100 år sedan det hände. Västgötaloppet bjöd på slask och socker och regn. Borås skimarathon för en vecka sedan bjöd på nysnö och tungt före. Jag gick med fäste den här gången. Klister. Gick som en furie uppför, betydligt sämre utför och på platten. Blev ytterst påtagligt då jag gick en kamp mot en annan löpare som gick utan fäste. Uppför gick jag förbi och ikapp men på platten och utför hade jag inte en chans. Landade 30 minuter efter segraren med en åktid på 2.34 vilket är en stund. 15 efter Palle. Nya vätskebältet blev succé och min sambo fick äran (eller vad man ska kalla det) att invigas som servicepersonal i långloppssammanhang. Hon frös men bjöd på energi, både fysiskt och mentalt. Kärlek. Det blir led 3 i konungafärden. Jag har gjort vad jag kunnat med det jag har och det är bara att ge sig hän till uppgiften.


Efter en riktig urladdning blev det fest för våålderman i bloggkollektivet på kvällen. Oskar överraskades i sitt föräldrahem eftersom 40-årsdagen står för dörren. Holaveden var representerat i fullt manskap. Bara att tacka alla inblandade för en mycket trevlig kväll!

I veckan drog jag också vad som kan ha varit säsongens finaste skidspår i en plusgrad och lätt regn. Hade det vänt åt andra hållet och fryst på efteråt hade tidernas propaganda-spår varit gjorda i Ölmstad. Nu blev det tyvärr bara varmare och varmare efter detta. Och kanske var det säsongens sista spårning. Vi får se…

Två veckor kvar till Vasaloppet. Jag sitter förkyld och utan att ha en träningstimme den senaste veckan. Nu gäller det att behålla lugnet och vila ut skiten. Hellre sjuk nu än om en vecka. För det var bara en tidsfråga. Följande veckor blir förmodligen en ångestresa. Följ med!
/RD

Sportlov på bloggen

Vi tog ett litet sportlov. Arvid passade på att åka hem till Kaxholmen och ta varenda Strava-segment jag hade runt bygden…har fått spendera veckan med att rensa mailboxen från förnedringsmailen.

-OL

Bluesen i Västergötland

Det blev en tung dag i Västgötaloppet i regn, blåst och lösa förhållanden. Blanka skidor under fötterna var en chansning och så här i efterhand kanske jag skulle gått med fäste men det var värt ett försök. Ulricehamn bjuder ju på en del backar trots allt. Kom iväg fint och kände mig stark under de första två varven av fem. Men ju lösare det blev desto mer tog kroppen slut och jag tvingades släppa bra klungor. Stavarna sjönk ner och det var mest ett krigande sista två varven som mätte 8 km. Missade lite i planeringen av energiintag så bara därför hetsköpte jag ett vätskebälte med slang nu och anmälde mig till Borås skimaraton på lördag. Blev en 32:a plats i H21.

Kul att tävla hursomhelst. Att jag plockade ur allt känns än idag, riktig träningsvärk i ryggen. Men nu är det bara att ladda om. Lördag morgon åker lappen på igen i Borås. Två Holavedare står på start. Det blir en fest!

/RD

Klubbrekord

9:19:91 lyder det nya M40 rekordet på 3000m inomhus för Fredrikshofs FIF. Hade inte så stora förhoppningar inför Vinthundsvintern i Sollentunahallen. Men den första kilometern kom väldigt lätt. Andra lite mer motsträvigt och tredje var, som sig bör, en dans med pannbenet. Egentligen borde väl en sub9 tid vara något jag skulle vara nöjd med. Men efter 8 tuffa månader av skador och sjukdomar så kändes det som en seger att bara hämta ut nummerlappen. Loppet fick det resultatet jag ville. Att pressa mig tillbaka i träning och få ett kvitto på ungefär var jag står. Sen dess har träningen rullat på riktigt bra. Nu gäller det bara att hålla i och bara köra igenom passen utan att förivra mig.

Härligt att se Palle tillbaka på en prispall!

-OL

Äldre inlägg

© 2024 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑