Månad: augusti 2022 (sida 1 av 5)

Är det inte dumt så säg?

Läs denna krönika av Björn Ferry.

https://www.svt.se/sport/vintersport/ferry-sluta-valla

Sedan funderar du på hur spannet på ett par skidor fungerar.

Brukar det som avgörs via lottning ofta få ett rättvist utfall rent sportsligt?

Idén om att åka med ovallade skidor är inte dum i sig, man är nåt på spåret.

Mot september

Augusti är nästan slut. Blev inga tävlingar i sommarens sista månad. Har inte tävlat på väldigt länge känns det som. Abstinensen börjar smyga sig på. Jag har alltid gillat att tävla. Om det är skidor, löpning, orientering eller MTB kvittar egentligen. Men dendär kicken man får, adrenalinet innan start, känslan av att använda sin kropp till max, att kunna pressa detdär sista…det är den känslan jag älskar.

Förhoppningsvis frisknar jag till snabbt och kan riva av några tävlingar i september på väg mot Lidingöloppet!

Ladda pannlampan och omfamna hösten! Nu kör vi!

-OL

Blixtarna på Stångebro

Winnerbäck kom hem till Linköping. Det regnade och åskade konstant under två timmar. Han fick skippa extranummer och köra allt i ett enda set eftersom vädergudarna ville jävlas fullt ut. De förlorade.

Winnerbäck klev ut och inledde med Skjutna stad från nya skivan. Min absoluta favorit. En låt om en stad som förändrats sedan Winnerbäck växte upp. Om ett land som förändrats. Ett dygn tidigare skedde en uppgörelse på en lekplats i Eskilstuna. Det är inte bara ett hål genom Skäggetorp och Berga.

Ta hand om er!
/RD

Stockholm stadion

Stadion måste vara Sverige finaste arena, om inte Europas finaste till och med? För mig var det debut där i tisdags. Fattar inte hur jag kunnat undvika det så länge, kanske eftersom den ligger just i Stockholm. Vilken stämning det var. Ren och skär löparpropaganda. 200 pers som sprang 5000m i olika heat. Blev sugen på att gå i mål på Stockholm maraton där någongång, vilken mäktig målgång det måste vara.
I sista heatet för kvällen var det min tur. Det var rosa himmel över Stockholm. Speakern eldade på oss innan start. Det kändes som det skulle kunna bli en såndär magisk kväll då man spränger sub 14 för första gången. Vi var ett bra startfält dessutom, förutsättningarna fanns där helt enkelt.
Starten går. Vi ångar på med 68 sekunder per varv. Det är egentligen lite för långsamt för sub 14 men med en bra avslutning kan det gå. Haren hjälper oss i 2500m. Tyvärr blir det ganska snabbt bara jag och John kingstedt som går loss efter det. Lite tufft att lösa det på två pers när man redan ligger efter tidsschemat. Vi drar vartannat varv men till slut får jag släppa vid strax innan 4000m eller nånting sådan. Skit också tänker jag. Min enda strategi för dagen var att inte släppa någon lucka. Vi hade 8:29 som passering vid 3000m så jag visste på förhand att vi låg en bit efter sub 14 minuter dessutom, vilket var lite tråkigt såklart. Sista två varven bestämmer jag mig för att göra ett ordentligt försök att gå ikapp Johns rygg. Kan jag bara få lite hugg ut på sista varvet så vet jag att det borde gå att spurta om honom. Jag lyckas på raksträckan mellan 700-600 kvar att täppa luckan (slipstream ni vet) och ut på sista varvet försöker jag i stort sett bara bibehålla den högre farten jag jobbat upp vilket räckte till vinst denna gången. 14:05 bom! Väldigt nöjd faktiskt. Framförallt att jag lyckats gneta mig tillbaka till den nivån jag var på 2020. När jag var skadad förra året så tvivlade jag mycket på om jag överhuvudtaget skulle kunna fixa det, det kändes som jag tappade allt speed och uthållighet på samma gång. För att inte tala om motivationen att träna hårt när man är skadad, den blir liksom inte lika kul då känner jag. Men nu är den tillbaka mer än någonsin, löpning är så himla roligt och det är viktigt att få bli påmind om det ibland.

foto: Fk studenterna

Igår påbörjades jobbet inför Lidingö. 8st långa backar avverkades. Benen stumma idag ska erkännas, tur att man har några veckor på sig att låta dom vänja sig.
/ örnen

Sjön

Två varv runt sjön hittills denna vecka. Ett löpandes och ett på rullskidor. Vackert som alltid. Kroppen börjar komma igång. Imorgon ska ja springa med Danne. Hulken även kallad.

Mycket cross nu. Ikväll gick det löjligt lätt att kränga däck. Nästan så man blir misstänksam. Vi får se om det är någon luft kvar imorgon.

Min polare cyklade till en cykelaffär för att låta dom kolla på hans bakfälg. Han rullade in den i butiken och dom kollade på den i verkstaden men tyvärr var det inte möjligt att fixa den men att den nog skulle hålla ett tag innan han behövde byta den. Dom rullade cykeln åt sidan och han kollade vidare på lite kläder. När han kom fram till kassan igen för att betala var inte cykeln kvar!
Hur kan det vara möjligt.

Äldre inlägg

© 2024 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑