Före Rallarloppet blev Palle, Marcus Öhrn och jag haffade av en reporter på JP som ville kolla läget inför loppet. Jag fick frågan men Palle sa det bäst. ”Det blir en skärseld.” Och det blev det. Fem plusgrader och brun snö, men jäklar vad bra gjort av arrangörerna ändå trots väderläget. Det blev ett rejält prov där varje meter blev tyngre och tyngre. Faktiskt tyngre än Vasaloppet 2015, känt som det tysta loppet.

Det kunde slutat redan under första varvet när jag var aningens ofokuserad och klev in på en stackars åkares skidor och drog med mig så mycket som fanns pladask ner i backen. Lyckosamt nog exakt på det ställe där toppfarten nåddes på hela banan. Lyckosamt var också att varken hans eller min utrustning tog skada. Jag bad om ursäkt så klart men fick ingen riktig respons. Efter den lilla incidenten var man varm i kläderna och första varvet blev en riktig chock efter att i stort sett inte gjort ett skit under februari på grund av ett segdraget hostande.

Mitt enda riktiga trumfkort i skidåkningen är när det går uppför och alla ni som åkt på Hallby känner ju till stigningen från Pumphuset och upp mot stugan. Där tackade jag IKHP-vännerna David Jönsson och Emil Östlin för sällskapet på mitten av loppet. Stakstarka herrar, därav av min ofinhet att sätta in rejäla ryck i stigningarna. Nackdelen var att jag fick åka själv andra halvan av loppet men det fick gå.

Klister, vatten, is, lera och barr. Det tar emot ibland men man gör ju detta frivilligt. Och när det är så här så undrar jag om jag inte gillar det som mest. När det är svårt redan från början vaknar den inre demonen, och man blir sin egen värsta motståndare. Hur mycket är jag beredd att offra av min kropp? Sådana frågeställningar väcker lusten i mig. Kärnan i konditionsidrotten.

Vid sista krönet var det som att det svartnade för ögonen, ett flimrande framför ögongloben. I periferin såg och hörde jag PeterNilsson och Viggo stå och vråla. (Viggo åkte Kortrallarn och tog en pallplats för övrigt och såg fin ut i åkningen. PeterNilsson fick tyvärr kliva av efter sju varv till följd av ryggproblem, ett klokt beslut men oroväckande inför Vasaloppet. Holaveden ber varje dag nu). Fy satan vad sliten jag var den sista kilometern. Det blev 14:e plats totalt. Palle krigade till sig en 6:e plats men gick och duschade under prisutdelningen så jag fick ta mitt ansvar och hämta pris. Dock oklart var det var. Det låg en kniv där, men det har han ju redan vunnit i år. Han får utveckla helt enkelt.

STORT TACK till min svåger Eric Svensson som ställde upp och langade hela loppet samt bar alla mina grejer efteråt och till råga på allt gick och köpte hamburgare efter loppet. Det är service det! Världsklass i min värld.

Samtliga bilder tagna från Hallby och Rallarloppens facebooksidor. Att bilder från lopp kommer ut så snabbt är ovanligt men grymt tillfredställande. Cred!

/RD

8e plats på ISM 3000 meter efter ett nästintill perfekt lopp skulle jag vilja påstå. Nytt personbästa också. Mer om det en annan dag, idag skickar vi tankarna till alla som tar sig an rallarloppet. Hur bra är egentligen Palle denna vintern? Återstår att se.

Sitter och tittar på trailar till bio filmer. Tänkte ge bort en alla hjärtans dag present till en riktig hjärtetjuv, inte för att ja vill ha det tillbaka, hon får ha det sålänge hon vill, mitt hjärta alltså. Men man får tänka efter när det gäller val av film, inte för att ja anser att min smak är konstig men alla brukar inte uppskatta det ja uppskattar om man säger så. Det gäller att lyckas hitta någon medelväg. Bottennappet var när ja tog med mig min son och hans kompis på Wes Anderssons animerade hundfilm Isle of dogs. Dock en väldigt bra film men alla sexåringar kan inte engelska.

Vilken bildkavalkad det var igår. Därför blir det bildfritt idag. Baksidan till allt det där underbara är att ligga här och författa efter att man ögnat igenom anteckningsblocket och konstaterat att krafterna för att få några rader ur det där finns inte. Ikväll.

Herregud va ja stavar fel ikväll. Hur många har ja missat att rätta till?

Förberedelserna inför Vasaloppet går bra. Känner mig stark. Inte bara på träning utan fick även ut allt på tävling, det är skönt. Lite trött i kroppen i veckan. Skejt ikväll, några längre puls intervaller. Tungt & skitigt. Nät allt var över kändes belaget som sandpapper. Race på söndag igen, ska bli kul. Varvlopp på konstsnö är roligt. Vi ses där, tveka inte att höra av dig om du vill langa dricka.

Arvid springer SM i Norrköping imorgon. Det går säkert att se på instagram.

Det lutar åt att det kan bli den här filmen. Men vi får se.

På Holaveden är det alltid kärlek i luften, mer eller mindre. Men vi skänker väl en extra tanke till er som läser här dag ut och dag in. Under den senaste tiden har vi slarvat lite med vårt motto att ha ett inlägg tillgängligt i arla morgonstund var dag. Men vi gör alltid så gott vi kan. Vi är bara människor.

Det är ganska kul att bläddra i bildbanken, vilka guldkorn det finns. Vi är inte mycket för censur men det finns en bild som vi av publicistiska skäl valt att inte publicera med hänsyn till anhöriga. Mycket mer än att det är en skierg och Oskar som är inblandade vill vi inte säga i nuläget. Kanske gör vi en omprövning av fallet snart, vem vet. Hursomhelst, här kommer lite blandat från åren som gått.

The pp

Slänger upp en härlig bild från 2014 om inte blogginlägget var så tillfredställande. Eksjö stadlopp is the shit!

Vem vill åka på natursnö egentligen?

En löpre påväg uppför sista backen. Kliv kliv överlev.

Mot toppen

Sofia, Hubbe(teamchef för stafetten 2018) och Peter. 

Gör något vettigt av alla dina Vasaloppsnummerlappar!

Den tappra skaran 2017. Minus PeterNilsson och Viggo.

Från Äppleloppet 2018

Lätt övertänd klockan 02.24.

Vi reglar igen dörren och börjar gå längst vägen, tiden är mogen.

Dolla, vilken fin vän!

Palle med ett helt nytt korband går in och springer snabbare än någonsin runt ön. Mäktigt!