Vi var alla riktigt peppade. Förberedda på att springa riktigt fort. Träningen var gjord och nu var det dags att skörda lite av den goda formen. Kan man hämta hem ett PB, kan man spränga gränsen om dröm 30?
En tävling styrdes upp i Göteborgstrakten mest för att stilla vårat sug efter att springa fort. En platt bana som gjord för att springa snabbt på. Det var ingen tävling där man fick varsin finisher-tshirt eller medalj efter målgång, utan allt handlade om resultatet. 20 st i varje heat. Jag hamnade i det som kom att  kallas för A-heatet och när startlistan släpptes förstod man varför. Det var ruggig nivå. Kul!

Men så 24 timmar innan start kom det nya direktiv från folkhälsomyndigheten, och tävlingen ställdes in omedelbart. Vad är det som händer med 2020 egentligen.
Tävlingskommittén beslutade att ställa in tävlingen men genomföra ett träningspass på tävlingsbanan med tidtagning. Enda skillnaden blev alltså att loppet inte var sanktionerat eller officiellt. Inga resultatlistor eller tider som kunde klassas som godkända. Märklig situation.
Starten gick och vi trummade iväg. Jag hamnade nånstans längre bak i den stora klungan som bildades, men ganska snabbt spred vi ut oss över det enkilometersvarvet vi skulle springa 10 gånger.

Det gick okej. Ett bra träningspass för egen del som visade att jag är tillbaka  och på gång ordentligt igen. 31:53 stannade klockan på. Jag är nöjd.
Det som var riktigt galet med det här träningspasset runt sjön var att 6st gick under 30 minuter, ytterligare 5 klarade sub 31 och jag som landade på 31:53 blev totalt 15e man i mål. Det är fruktansvärt bra nivå på löparna i Göteborg just nu. Himla kul att vara en del av det på något sätt!

Hälle hade 8st löpare under 32 minuter, varav två klarade 30 minuter för första gången. Samuel fitsumbrahn och podd-kollegan Anders Grahl. Utöver det hade vi ytterligare en löpare strax utanför 32-gänget.
För egen del var det kul att få springa fort igen, och det spelade inte så stor roll att det inte blir något officiellt resultat av det hela. Men lider lite med dom som persade ordentligt, och kanske speciellt Anders och Samuel som klarade sub 30 för första gången.

Nu knyter vi handen i fickan och fortsätter träna på. Förr eller senare hoppas vi den här skiten är över och då kan vi leva normalt igen. Eller?
/ örnen