Sida 175 av 649

200912

Vi är mitt bland skurar och solsken. Chokade av mörkrets intrång river vi i lådor efter pannlampor och reflexvästar. Men än växer det och dimman över åkern är magisk. Det blåser och man andas. Friskhetens tid är nu. Bokens tid är nu.

Mitt knä är ostabilt i sidled. Det är skit. Det knäpper till och smärtan slår till som en bomb som är över på nolltid. Men ändå en explosion. Jag har fuskat men rehabträningen i dessa byggtider, det är bara att erkänna. Men säg den som inte måste bättra sig. Tretton veckor kvar till Orsa och där vill man avlasta skuldrorna med lite skejt, vilket i dagsläget skulle vara helt omöjligt. Jag kan springa, sprang idag på MTB spåret när grabben cyklade och det borde vara bra med den ojämnheten. Men att skjuta undan en kartong åt sidan, nono. 2 rehab pass i veckan plus löp & söndagsstyrka på öis borde göra susen. Det blir 26 pass rehab. Sen skejt.

Paolo Roberto den vitt brett omtalade har skrivit den bästa koden för kroppsträning för alla människor(förutom dom som sysslar med sport på elitnivå). 15min träning om dagen med kroppsövningar är kanon. Lika enkelt som genialt. Bra knäövningar hittar man på youtube. Inga ursäkter.  Det är ingen ursäkt att man bygger ett hus om man sedan måste gå runt och halta i det.

Livet kretsar speciellt runt två ting. Det första är Avundsjuka och det andra är  Förlåtelse. Kan man lära sig insikt i dessa två så har man goda möjligheter till ett brett och rikt liv. Det värsta man kan hamna i är den så kallade Lynchmobben. Där råder lite insikt, inget djup och definitivt ingen förlåtelse. I fallet Paolo Roberto kan man fråga sig, kan man förlåta, i lynchmobben måste förövaren dö. I det här livet måste man lära sig förmågan till att vända blad och inte låta missunnsamhet, bildningsbrist eller avundsjuka stå i vägen. Det är inte enkelt. Det är heller inte enkelt att vara människa. Det är ingen slump att historien om Kain och Abel kommer tidigt i Bibeln.

Vi går vidare, mot skejt.

 

Familjens uppställning. Blått är färgen.

Det ska börjas i tid.

IMG_1608

Sparlåga

Bara några timmar kvar innan vi går i hamn med årets löparsäsong. Den på bana åtminstone, sen äntrar vi hösten på allvar och bränner förhoppningvis av några lyckade terränglopp. Vi får se vad som kommer att bli av helt enkelt.
Känner mig ganska färdig om jag ska vara ärlig. Men vilken säsong det varit. Först inga lopp alls, och därefter har de duggat tätt. Pers på samtliga distanser toppat med en finnkamp, vem hade kunnat tro det i vintras eller tidigt i våras när jag var ganska långt ifrån min kapacitet. Det blev min nästa säsong någonsin. Igen.

Kan man bränna av ytterligare ett stabilt 1500-lopp tror jag det finns goda chanser att ta min första SM-medalj imorgon. Det är dags för stafett-SM och min klubb Hälle ställer upp med ett stabilt lag vill jag nog påstå. Kan vi snitta 3:50 på 4 sträckor borde det räcka ganska långt, men stafett är stafett och det är små marginaler på 1500m. Hur lägger man upp taktiken för att matcha bästa laget? Tåls att fundera på en extra gång. Blir spännande!

Den här filmen kommer jag blicka tillbaka många gånger på när det känns tungt i höst.

/örnen

Insidan räknas

Har börjat riva under ytan. Byta ut. Isolera. Trots lastgammal isolering och speciella metoder för den så visar det sig att grunden är solid.

Orsa i luciahelgen är spikat. Robin Werner är klar också. Vilket gäng. Har en blodblåsa i handen. Eric Svensson drog med mig ut på en tur i Huskvarna. Han ska åka Nattvasan med PeterNilsson och då behöver man grunden. Han ser fin ut Eric. Bra tryck. Men under luciahelgen har han förmodligen annat för sig. Han ska se till att stödja min syster. Jag ska bli morbror. Halleluja!

Livet rullar vidare. Det finns en hand som söker min. Jag håller den stenhårt.

/RD

Husarviken

Onsdagkväll = Hofvetintervaller. Långa intervaller. Igår stod 4 x 10 min på Uhrboms program…alltid med en minuts vila. 10 minuter är så där jobbigt långt att när man kollar på klockan första gången inser man att det är 2 km kvar på intervallen. Hösten börjar smyga sig på. Lite löv på marken. Än kan man springa i shorts i den något kyliga luften. Nu är vi i myshösten.  Snart är det totalt jävla mörker. Men det finns ljuspunkter. Idag kom det ett mail om skidläger i Orsa. Holaveden kommer vara på plats, var så säkra. Inte för att bli bättre skidåkare, utan för att bli bättre människor som en känd radioprofil en gång uttryckte sig.

Kämpa mot helgen!

-OL

080920

September och vindstilla. Inte ett moln på himlen och månen, denna lilla underliga saken framme på förmiddagen. Det ultimata vädret. Svalt och soligt. Det gäller att njuta NU! NU! I slutet på nästa månad är det November och självmordstankar. Sen kommer Orsa. Det är tradition nu. Vad ska man laga i år? Pannbiff, potatismos och stekt lök. Vill egentligen åka Trysil, som förr men alltid ska man se ett grässtrå på andra sidan. Min släkt kommer ändå från Orsa så borde ha dragningskraft dit, vilket ja har. Men barndom, vi bär med oss den.

Överlever man tills dess så har man alla möjligheter att också få uppleva julen. Man lever länge på en helg med det gänget. Smyg ryck och bastu. Torkskåp och termobälten.

Men snacka går ju. Det ska göras också. Överlevnaden måste ske både känslomässigt och ekonomiskt.

Sprang in i en målarbutik för att hämta en undanlagd färgburk. Glömde panzarskölden i bilen och gick rätt i Försäljarens våld. Lite höga ambitioner kryddat med osäkerhet ger doftspår. En varg letar svaghet. En våldtäkt.  Med byxorna nere var det bara att hoppas att det inte skulle svida allt för mycket. Med två HINKAR färg och penslar i varenda ficka så fick ja förnedrande be förövaren att öppna dörren åt mig. Då var det inte ens rätt färg bör tilläggas.

Men lika glad är man för det och spurtade in på Ica. Överallt, Arvid Öhrn Arvid Öhrn. Jag betecknar det hela som en saga. Lite tradigt och förutsägbart. Vi måste ändå erkänna att vi är lite trötta på alla hans ständiga framgångar vid det här laget. När andra silar sand gärör vissa vid guld. Om och om igen. Alla, kanske inte alla men många kunde se det här undermedvetet komma. Han har det.  Och ju mer han tränar ju mer får han. Är helt övertygad om att Toppen ligger framför oss. Den här resan engagerar fler än honom. The best is yet to come. Nu kör vi och så vidare.Det är en kollektiv process det här. Livet. Holaveden är en av fler noder i nätet.

Hör på radion att vi ska krossa gängen. Vi ska vad? Blir mer än uppenbart irriterad. Samhället ska tydligen krossa gängkriminalitet och våld. Det våld som till största delen utförs av unga pojkar av utländsk härkomst. Hallå. För det första så ska vi inte krossa några gäng. Det är bra för en människa att vara del av ett gäng. Det bästa är att vara del av flera gäng. Sen måste det påpekas att kriminellt är det som makten bestämmer att det är. Vad som är bu och bä. Vad det handlar om är att Genen ska fortlöpa vidare. Där har vi gått från en till två. Två lever inte vidare utan måste bli tre sen fyra och så vidare och där har vi gänget och gänget blir gängen. Där ska vi vara. Vad vi som samhälle ska styra är att se till att gängens produktivitet Gagnar stammen på lång sikt. En människa födds outvecklad och måste upprepade gånger utföra observerade mönster för att ta sig vidare. Omgivningens mönster. En bra omgivning är ett bra mönster.

Människans problem är att det är svårt att leva. Livet är hårt och tufft och behovet finns att göra det lite lättare och lite mer humant. Det jävliga är att största delen av tillvaron består av problem. Problem som vi inte löser själva utan vi måste för att överleva tillhöra olika gäng. En familj ett gäng en släkt flera gäng och så vidare. Församling är ett annat vackert ord by the way. Maffia är bara ett annat. Människan gör inget annat än att gruppera sig i gäng. Det är lika programmerat som ålen som vill till havet.

Det är skrämmande att höra folk som snackar skit. Som om problemet är att gäng säljer det som på Svenska kallas knark. När problemet är att människan är destruktiv i sin natur. Hur styr man det? Frågeställningen bör vara hur lindrar man människors lidande? Traumat börjar när vi födds. Helt utlämnade till andras försorg. Vi utvecklar kemiska beroenden. Det kapitaliseras. Det är själva vägen. Gäng är förutsättningen för fortsättningen.

 

Lag och ordning med tvång är förlegat. Vi måste hitta vägen för stammens fortlevnad. Svaret ligger bakom ordet Varför?

Gäng är bra och nödvändigt. Följande ska förklaras på Holaveden under hösten: Varför konflikträdsla är bra. Varför våld är bra och varför knark är ett hatets begrepp.

För denna gång, du är sjuk i huvudet om du tror att GÄNG är ett negativt laddat begrep och du blir fattig om du inte kan säga nej till människor som inte har ditt eget bästa i blickfånget. Du måste skämmas Johan. För hundan. Fem penslar. Till det lilla huset. Aj aj.

 

 

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2026 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑