Snön föll tung under gårdagens backintervaller med Hofvet. Kroppen kändes tung, men vad gör det när det är långt till vårens tävlingar. Förhoppningsvis kan vi fylla på med lite skidåkning innan vårvarm asfalt ska avverkas under Vaporfly’s.
Funderar på att elkonvertera Saaben, hur coolt vore inte det!
-OL
Läste precis nåt otroligt. Att man i allmänhet har 174 olika virusarter i lungorna. Och då är man frisk, helt normalt. Låter sjukt om ni frågar mig.
Har fogat, är laddad för att börja måla imorgon bitti.
En liter havsvatten innehåller etthundra miljarder virus.
All respekt till Erik Valnes och dom svenska tjejerna. Man blir imponerad.
Det bara fortsätter, virus och skidåkning. Ha en trevlig lördag.
För att hitta tillbaka till goda vanor har jag från och med i tisdags infört en ny rutin. 20 min träning per dag, minst. Det räcker med 20 men får gärna vara mer. Dock inte mindre. Kontinuitet genom ett liv där så mycket annat far omkring och där den livsnödvändiga motionen allt som oftast får stå tillbaka. Tre dagar så här långt. Satsar mot 100. Eller 365. Nu är skyddet kastat. Sjukgymnasten har gett mig sex veckor att bli stark som satan. Läkaren sa att läkningen går fint. Ledbanden hittar tydligen tillbaka. Fråga mig inte hur.
/RD
Tandvärk ner i roten. En hälsena som krånglar. Jobb jobb jobb. Glömd lunchlåda och dessutom november. Fucking november. Den månaden borde man hoppa över ärligt talat. Ingen leverans direkt. Läge att vända blad nu. 2021 kommer bli grymt!
Där borta finns ett sken vid en horisont. Och där ligger dina drömmar men för dig är det för långt Men jag tänker inte lägga mig på knä nått mer
Ni kan kolla på min rygg när jag springer om er
Det är något magiskt med löpning ändå. Även om man mår skitdåligt, har tandvärk ner i roten och lunchlådan blev kvar hemma. En löptur brukar allt som oftast hjälpa. Ibland behövs det en en kort runda, ibland en lång runda. Ibland med sällskap och ibland, tex som igår, helt ensam längs med tomma cykelvägar mitt i Göteborg.
I tisdags tröttnade jag dock. Jag vek ner mig. Var trött på motvind, regn och genomblöta kläder. Bytte om och körde inomhus i friidrottens hus. Förlåt Tegnell. Förlåt Stefan. Förlåt alla mina medmänniskor. Men jag träffade bara dom jag brukar träffa, och dessutom var vi bara 4st, och dessutom var alla friska. På en spårvagn med 50 andra okända människor trivs nog covid-19 viruset bättre.
Hur som helst. Vi sprang 15x200m väldigt snabbt. Det var kul. Jag mådde bra. Sen låg jag i en tandläkarstol i 3 timmar och mådde piss. Vad vore livet utan lite omväxling. Förmodligen tråkigt.
Snart december. Håll ut.
/ örn
Frost på intervallerna i måndags. Vi spann loss på asfaltpartiet runt Husarviken när 24 st 60 sekundersintervaller med 30 sekunders joggvila skulle avverkas. Intervallträningen är som ett andningshål i corona-isen. Allt är som vanlig förutom high-fives efter sista intervallen. Sprang hem, loggade 20+ km, åt en hemgjord pizza för andra dagen i rad. Kände mig rätt nöjd.
Kom över en bok på Tradera. Saab 9-5 reparationshandbok. Mot evigheten…eller elbilen…för Turbo-Saaben!
Dagens spaning är att vi är precis i brytpunkten mellan early adopters och early majority för elbilar. Detta brukar kallas Tipping point i Market Development Phases. Det är då förändringen börja ske riktigt snabbt eller så går det käpprätt åt skogen. Steget mellan early adopters och early majority brukar kallas för ”Sprickan”. Då måste teknologin och företagen balansera över en avgrund. Håller bryggan väntar en stor marknadsefterfrågan, fallerar den är det en lång väg tillbaka. Vilka kommer lyckas och vilka kommer misslyckas. Det kommer bli intressant att se.
-OL
Podcast© 2026 Holaveden
Tema av Anders Noren — Upp ↑
Senaste kommentarer