FIS förbjuder fluorvallan. Inte en helt oväntad åtgärd. Tänk när den kom på 80-talet och Wassberg missade att ta rent hus i Oberstdorf för han inte använde fluorpulver. Eller så är ju i varje fall skrönan. Det kommer bli tungt i kramsnön framöver.

Utveckling sker oftast i steg. Ofta igångtriggade av krig, nya tillverkningsmetoder, nya material eller som i detta fallet nya krav. Likt sista årens dieselskandaler skapat en språngbräda för elekrifieringen av bilflottan kan fluorförbudet generera en liknande utveckling. Står vi inför ett utvecklingssteg inom längdskidsporten?

Vad skulle kunna hända?

1. Nya belagsmaterial? Vi har sett det komma under ett antal år nu med specialbelag för våtfören etc. Men kommer vi få se nya superhydrofobiska material eller behandling. 
2. Handbyggda skidor? Inom så många andra idrotter har kolfiberkonstruktioner fullständigt slagit igenom. Du kan bygga in styrka där du behöver det, flexibilitet där det behövs. Skidor har alltid haft problemet att man behöver kunna värma dem under vallning vilket begränsar materialen och limerna som används. Kanske öppnas den dörren nu. När får vi se de första ”custom made” skidorna helt i kolfiber?
3. Nya bearbetningar av belaget? Hittills har stenslipning av belaget varit näst intill den enda metoden som använts inom vallningen tillsammans med lite sickling och rillning. Kommer vi få se några nya behandlingar framöver? För ganska exakt 10 år sedan skrev jag ett arbete på universitetet om mikrofräsning av skidbelag. Då kändes det avlägset…kanske  är det nu framtiden? 

Den som läser Holaveden får svaret i framtiden!

-OL

15 kilometer blandat underlag i skärstadalen i gråvädret igår men Världsmästaren och Palle. Löpnings största fördel är nog dess väderoberoende. Det hade inte varit lika trevlig att cykla eller åka rullskidor i väta och lera.

Fick igång min bilbana från sent 80-tal i helgen efter lite fixande för att få bort oxiden. Men den är lika rolig nu som för30 år sedan!

Snön faller inte längre under gatlycktan. Regnet har tagit över. Som sig bör i November. Det är November som gör att solstrålarna i Mars vårsol är så efterlängtade. Men jag sticker inte under stol med att inomhusarbete i November inte är så dumt. Cykeln har fått på sig ett par vinterdäck och en extraskärm för att kunna forcera vattenpölar och underkylt regn på väg till jobbet. Jag har skaffat en elcykel. Jag är tve-eggad. Jag orkar ju egentligen cykla utan hjälp, men det är så grymt smidigt att bara susa fram längst Stockholms gator i strax över 25 km/h. Allt över 25 km/h får man trycka själv enligt någon slags lag tydligen. Jag är fast för elcykeln. Smidig, snabb och rolig att cykla på. Men borde jag inte orka trampa själv?

Fredag, igen. Vintern närmar sig med stormsteg. Snart är det dags att packa väskan för första skidresan. Tågbiljetten är bokad. Stockholm Central – Orsa Station.

Kommer Palle vinna några lopp i vinter??

-OL

Igår föll det snöflingor från himlen mest hela dagen. Ett tecken på att vintern är på väg. Än blir det mest blask men i sinnom tid kommer det bädda in vår värld i ett förhoppningsvis tjockt fluffigt täcke några månader. Snön skapar ett lugn i människorna, terapin att se snöflingorna under gatlampan är gratis. Runt om i världen är det allt annat än lugn. Bomber, skjutningar och protester. Vi behöver snö. Kom och tänka på när jag och en kompis skrev ett kemiarbete på gymnasiet om sprängmedel. Vi var väldigt intresserade och ganska duktiga på kemi på den tiden. Vi hade samlat på oss en grundkunskap i hur nitroglycerin tillverkades men planerna på att få baka in lite praktik i arbetet grusades efter ett tag av några lärare vill jag minnas. Vi såg bara möjligheterna, vi visste ju hur man skulle göra för att kyla blandningen för att undvika ofrivilliga explosioner vid tillverkningen. Altavista på Netscape Navigator hade givit oss alla svar vi behövde. Sandagymnasiets Natur-lärare såg på saken med andra ögon. Idag hade nog Säpo varit inkallade.

Trots att jag inte åker så mycket skidor längre är det vissa saker som fortfarande sitter i. Begäret att kolla väderprognosen efter snö från oktober och framåt verkar aldrig gå ur. Begäret att åka rullskidor i november försvann dock väldigt fort.

Testa foten i lördags. Kändes inget varken under passet eller dagen efter. Idag vågar jag mig nog ut på lite intervaller igen efter några torra veckor.

Funderar på om jag ska ge mig på skiergen innan Orsa-lägret eller om jag ska gå på rutin. Kommer bli svårt att hänga med på stakningen, kanske får sikta in mig på skate.

-OL