Coronafighters,  hur mår ni?! Har ni nåt toalettpapper eller? Annars kan ni nog gå och handla i närmaste affär precis som vanligt idag trots alla hysteriska människor som hamstrade utan dess like senaste dygnen. Märkliga värld.

Det finns mycket tråkigt som händer just nu, och det är förmodligen inte sista gången vi skriver om det. Men igår när beskedet kom att all elithockey ställs in gick luften ur. Jag vet, det är en världslig sak mitt i allt kaos med sjukdom och epidemi och att ingen vet var det kommer sluta. Men gud va tråkigt just när slutspelen skulle dra igång, klubbar som Björklöven som var påväg upp i finrummet i högsta nivån och HV som kändes väldigt på gång både på dam och herrsidan. Nog om det. Det finns de som drabbas mycket värre, men en sak är säker – alla drabbas på något sätt och inget vet ännu till vilken grad.

Sitter man i karantän så vill jag tipsa om en podcast, det är nämligen så att jag och en av våran bloggfavorit Anders Grahl, min käre klubbkamrat, har startat ett litet projekt som vi kallar POPCAST. Vi vet inte riktigt åt vilket håll det kommer peka åt, men tanken är att prata löpning eller annat som intresserar oss. Intervju med vänner och ovänner, rapportering från olika tävlingar eller bara allmänt gött tjöt. Vi får se helt enkelt. In och lyssna på första avsnittet och kommentera gärna vad du tycker, om det finns något ämne vi borde ta upp eller någon gäst som vi borde prata med.

Podden hittar man lättast på podcast-appen om man söker på Team Popcorn Runners.

https://podcasts.apple.com/se/podcast/popcast/id1501583979?i=1000468166223

Jag såg en kvinna som släpade på en roddmaskin samma dag som två stora gymkedjor bestämde sig för att bomma igen förra veckan. Det var roligt av någon anledning.

Ta hand om er kompisar. Berätta kommentarsfältet hur ni har det, vi finns här tillsammans i cyberspace.
/ örnen

Årets Vasalopp var ingen barnlek. Inte heller en räkmacka man kunde glida igenom med ett leende på läpparna. Det var en kamp. Ett slagfält från första metern. Tänk vad moder jord kan ställa till det strax innan start. Har förutsättningarna någonsin varit så bra som de var under lördagen, och visst var det längesen det var så tufft som det var under söndagen?
Detta är bara min uppfattning från tv-soffan, jag vill gärna veta hur ni hade det där ute.

Men att ta sig i mål oavsett ger alltid någon form av tillfredställelse. Äntligen är det över kan man känna efter en sån batalj som 90 kilometer faktiskt är.
Stian Hoelgård hade allt i sin hand. Ensam kvar med en erkänt dålig spurtare i form av Petter eliassen. Hur ska han avgöra detta var det enda jag tänkte på, och i mina ögon fanns det bara ett solklart svar. Han gjorde precis tvärtom och sumpade en Vasaloppsvinst. Klantigt? Ja faktiskt. Men man är inte i sitt sinnes fulla bruk de sista 200  meterna under ett Vasalopp. Det är inte helt orimligt att han skulle hamna i den situationen och då måste man vara förberedd och ha en tydlig game plan.
Men Stian är ung, och dessutom är han norrman, så det finns nog goda chanser att han hamnar i det läget igen. Jag unnar honom en vinst.

I övrigt blev Vasaloppet en tråkig upplevelse från tv-soffan. Det var aldrig någon riktig dramatik. Jag gillar dramatiken. När en utbrytning är på väg att hämtas upp. När någon ser krokig ut men lyckas vända. När det är ovisst och när en svensk är med och slåss om det. Tyvärr inföll inget av detta. Det handlade som vanligt om ett par norrmän. Hade lager157 vallat bort sig?

Annat var det på damsidan. Lina korsgrens lopp är bland det råaste jag sett. 57a totalt är brutalt. Vilken brud! Och som det såg ut på slutet också, där åkte hon och vinkade till kameran som om hon var ute på ett vanligt distanspass. Nästan provocerande fräsch.

Bloggfavoriten johannes 38a och besviken. Det säger en del. Jag tror han kan bli en av de stora i framtiden.

Sebastian Modin åkte Vasaloppet blind. Han hade inte så mycket att välja på i och för sig, men för mig känns det helt orimligt. Hur gör man egentligen?

Finns mycket att skriva om efter ett sånt där lopp, men jag låter robban och palle som faktiskt åkte det sköta det senare i veckan.
Ett tips från min sida är att plocka fram löparskorna nu när vasan är över och börja träna inför Landsjön runt. Det finns gott om tid att slipa på löpformen, men passa på nu medans järnet är varmt eller vad man brukar säga. Det är bara dumt att vila, man ska alltid vara påväg någonstans.

Ny löparskor är alltid lite gött

/ örnen