Författare: Johan Palmer (sida 45 av 64)

Respekt.

Respekt till alla som plockade ihop sin utrustning och genomförde ”Rallarn”. Det är något visst med motstånd. Vi behöver det. Det ligger i biologin. Banvallen var ingen enkel match i mitt tycke. Jag slet verkligen med mig själv idag. Det var som det var och man gjorde så gott man kunde. Plockade ut det där lilla extra och la det ovanpå allt jag hade. Det blev som det blev. Genomfört.

Västergötar är hårda som granit. Kom hit och verkligen krossade. Likt kineser så finns det hur många som helst. Vilket landskap, vilken befolkning. Släkt till Jesusalemsriddare allesammans. Rallarloppet skulle yngla av sig i en kortare variant som körs helgen efter Vasaloppet? Det lockar folk och det är ett kanon arrangemang. Tummen upp som man säger på internet.

Det blir att åka skidor så länge som möjligt. Har tänkt att styrketräna seriöst i vår samtidigt som man sakta bygger upp löpningen igen.

Söndagsunderhållningen blir en av Internets största stjärnor. En kanadensisk professor som slagit igenom kolossalt på youtube. Ett internet fenomen. En man som kan tala, tänka och argumentera. En klart lysande stjärna som kan komma att förändra världen och hur vi ser på den och oss själva men speciellt hur vi agerar i den och varför. Han har kallats nutidens Messias. Här har ni ett smakprov på den store Jordan Peterson.

Vasaloppet kort & gott.

High five. Så gjorde vi, Robban & ja utanför omklädningsrummet. Så jävla nöjda. Genomfört. Nästintill prickfritt. Så enkelt. Om man kan, så är det enkelt. Det är att lära sig som är det roliga. Det handlar inte så mycket om att saker måste göras på ett sätt utan mer att sakerna måste göras. Det här gjorde vi tillsammans. Allt från bitande kyla på Ikhp till intervaller på Öis elljusspår. Vi skötte oss väl, vi kan slå oss för bröstet.

Grejen med att göra ett bra Vasalopp är att köra många Vasalopp innan. Vasaloppet är en erfarenhetsgrej. Att åka Vasaloppet utan misskalkyleringar är väldigt roligt. Det stora med människan är att hon inte börjar om från noll varje gång hon födds.

Vi måste gå in i debatten. Vi måste alltid in i debatten. Kött och lasange igen. Jag vill ställa mig på Vasaloppets sida och försvara skitmaten. Mat och matproduktion är ju ett favoritämne hos mig. Att en lobbyorganisation klagar är bra då dom gör det dom tar betalt för. Inga problem där. Grejen är att Vasaloppet serverar skitmat och det duger. Det är ingen stor grej av själva upplevelsen och det är ganska trevligt att snacka lite. Förutsättningarna är som dom är. Vad som inte passar in i skitmat är kött. Köttet måste bli exklusivt igen. Söndagssteken måste få sin återkomst. Köttproduktionen har för kort omloppstid och gör åt med för mycket resurser. Ska det vara smidigt,billigt och snabbt så ska det var köttfritt. Sen när isbergssalladen inte mättar längre kan man gå till hotellet och äta hjortfilé och dricka ett par pilsner från Mora bryggeri. Det är trevligt kort & gott.

Varför är han så jagad när ingen jagar? Märklig människa.

Tännäng.

 

Tisdagen före Vasaloppet. Nästan lika mytomspunnen som själva loppet. Dagen för tömning. Ett jävla pass helt enkelt. Av säkerhetsskäl. För allt man inte gjort men borde. Sista chansen.

Hur kallt kommer det att bli. Blåa tejpbitar på kinderna? Vilka handskar ska man ha? Kommer vattenflaskan frysa redan innan startrakan är förbi? Som ni ser är frågetecknen många.

Hur bör man ladda? Kanske bör man äta morsans lasange precis som för sex år sedan. Inte för att det gick extra bra då utan för att det goda resultatet kom som en överraskning. Och det är välkommet.

Vid den sista måltiden sa Jesus att var helst vi är tillsammmans är Gud. Han syftade på internet men det kom vi på först långt senare. Vasaloppet är en massrörelse. Femtontusen stollar är bättre än fem. Man måste gilla massan. Läsa vad Marx sa.

Gustav Vasa vet ja inte om jag ger så mycket för. En statsman. En man mot den småländska frihetsivern.

När jag sätter mig i bussen på fredag ska ja slå upp en kopp kaffe från en termos och be någon berätta om Vasaloppet 1987. Historien återupprepar sig alltid. Var beredd.

Årets bild 2017.

Frustande hästar och fruktade gener. JSM 2018

Maja Majbäck tog av sig stavarna i målområdet och började ladda inför morgondagens sprint. Hon återupprepade inte sin fars bedrift med att bli Svensk juniormästare i Hallbyspåren. Iallafall inte den första tävlingsdagen. Sprint fanns inte på hans tid inte heller hästvägar. Men uttrycket i hästväg användes då och vi använde det idag. Frida Karlsson krossade i total överlägsenhet allt motstånd. For fram som en uppenbarelse om framtida guld. Vann den äldre juniorklassen med fyra och en halv minut. Maja startade mästerskapet med en sjätte plats.

Vad är länken mellan dåtid och nutid?

Varje kropp som fraktades upp för dessa branta saxbackar innehåller ca 22 000 gener. Dom är en del av DNAt. Generna bär på ett recept för ett protein. Vid replikeringen dubblerar DNA-molekylen i en celldelning. Genetisk information förs vidare från cellgeneration till cellgeneration. Historier skrivs och återupprepas.

För tolv år sedan vann Marcus Hellner juniorcupen här på Hallby, då på den tiden hade Oskar och ja Larry Poromaas vallatips i vallaboxen. Larry blev senare personlig vallare åt Marcus samtidigt som han var vallachef för landslaget. Igår vann hans grabb en hård spurtduell och korades till jubel och applåder. Hans mamma, grabbens mamma alltså, fru till Larry då precis som traditionen bjuder var med på samma OS för exakt tjugo år sedan som den spurtslagne tvåan Pål Jonssons farsa. Han åkte där ifrån självaste Dählie. Gener kan fira stora framgångar.

Ebba Anderssons gener firar stora framsteg på andra sidan jorden samtidigt som lillbrosan sträckte ut vackert i diagonalen när han tog hem den äldre herr klassen. Han uppvisade power och ren åkstyrka. Ni vet det där uttrycket om att släppa alla hästar lösa. Uttryck om hästar är något vi ärvt.

Nu använder ni arbetstidsförkortningen till att uppleva stor sport vid Hallbystugen. Ni som är tjänstemän kan ju bara förlänga lunchen. Det är ju ändå ingen som bryr sig om vad ni gör på dagarna. Idag förvandlas nämnligen Hallbyterrängen till ett kokande coluseum. Banan är brant och tvär. Atleterna ska ner i grytan och upp igen. Bara de starkaste generna tar sig vidare. Finalerna början tolv nollnoll.

Ett alternativ är att följa allt på youtube, leta rätt på länken på hallbysok.se

Ikväll släpper vi en podd om spektaklet, längta efter den.

Tack.

Om Kalla kan infria alla dessa förväntningar och gå leeende till mikrofonerna så är hon värd all beundran. OS vilket spektakel. Alla våra ögon. Man blir som hänförd, upptagen utav det. Som ett fyrverkeri på himlen. Allas drömmar.

OS får mig att tänka på alla dom stora. Frode, Zorro, Hetland, Lind. Northug. Alla som slutat men lever vidare på youtube.

Förkylningen leker katt & råtta med mig. Ännu lever jag i leken men hotet hänger över axlarna. Fäktar och gömmer mig. En taktik god som någon.

Denna trötthet som en fredag kan chocka en med. Vet inte hur många bokstäver jag raderat under detta inlägg. Jag försöker och försöker men ändå blir det ingenting. Har tonvis med arbete nerskrivet på papper men därifrån är uppgiften övermäktig. Iallafall denna fredag. Man måste ha något sätt att betrakta verkligeheten på, en ventil, ett vattenhål. Faror lurar kring knuten. Vi behöver alla andas ibland. Men man måste ändå ta uppgiften. Som man tar en tjur vid hornen, det är bara vid extremfall man kastar sig bakom planket. Vi ser alla rött ibland, förbannade. Men ändå the show must go on.

Tur att man har skidåkningen som en gnista i vardagen. Den här tiden på året blir lätt sövande, som ett åldrat döende. Nu kaffe och svettlukt, påväg någonstanns, troligtvis öis elljusslinga. Det spåret gillas skarpt, inte för tufft inte för mesigt. Fem trugor av fem till banläggarna och spårpreparerarna. Nu fick jag det sagt, det som jag verkligen ville säga. Tack till alla hjältar där ute. Utan er är vi sämre.

 

 

 

Äldre inlägg Nyare inlägg

© 2025 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑