Igår bjöd vallen på en riktig härlig kväll. Först tvåtusingar sedan ett gäng tusingar för att till sist avsluta med lite korta snabba drag över 200 meter.
Det börja gå fort nu, riktigt fort faktiskt. Jag tror inte jag har sprungit snabbare någonsin faktiskt. I höstas var jag så trött på skiten när benet inte funkade. I vintras kämpade jag på och hoppades att det skulle släppa. Men det var hela tiden ett moment som störde. Så fort jag tränade lite mer eller lite för hårt fick jag bakslag på skadad. I nästan ett år har jag tagit ett kliv framåt för att sedan ta två steg tillbaka kort därpå, sånt lessnar man på ganska snabbt. Men jag bet ihop och nu känner jag att det har släppt. Jag är i bra form, kanske till och med mitt livs form. Om man nu ändå kunde få börja tävla så tror jag det går kapa en del på alla distanser. Men det ser mörkt ut…
Norge ställer in Hytteplanmila i oktober, vad talar för att Sverige kommer arrangera tävlingar senare i år?  Ingenting egentligen.
Tråkigt år, men vad ska man göra. Bygga vidare inför 2021.

På lördag kör vi ett testlopp på 5km landsväg. Det ska bli spännande att se vart man står någonstans, inte minst för självförtroendet. Men det är såklart tråkigt att det inte kommer räknas, om man nu skulle sätta ett ganska prydligt PB som man inte får skriva upp på sitt CV.

/ örnen

Paolo Roberto köpte sex. Skamligt. En tragedi för en familj. Skadeglädjefrekvensen sköt i höjden i det passivt aggressiva riket. Narcissismens prins var skadeskjuten. När det vankades fest på lördagskvällen så var det högläsning från Paolos instagram konto. Tomatexpert, yogaprofil, författare, skådespelare, programledare, föreläsare, krögare, världsmästare, familjefar, livsmedelsentreprenör. Det är mycket kamp där. Det fodras en hel del drivkraft och vilja.

Varför händer sånt här? Väldigt ordinära människor har ofta också en särskilt ordinär sida. Att köpa en kropp är som att köpa en behållare att onanera i. Man kan tro att det är väldigt lite dynamik där.

Man kan väl tycka att själva sexköpslagen inte är någon större hit. Människorov och människohandel är med rätta förbjudet och bör stävjas med alla tillåtna medel. Men sen om det sker transaktioner i den fria öppna sexualiteten, där lägger jag mig inte i. Mat på bordet liksom. Livet är underligt.  Det måste vi erkänna. Verkligheten slår dikten som mormor säger.

Riktiga misslyckanden är också underliga. Vägen mot botten är ett fritt fall. Paolo har varit där förr.  Man kan tänka sig att han själv är chokad och lite förvånad och utan bra svar. Han har varit där förr som sagt. I en dokumentär finns berättelsen om en misshandelsdom av en äldre herre. Där Paolo ställs inför frågan från den äldre mannen om Varför? När du hade tagit plånboken och klockan och jag låg utslagen och försvarslös på backen Varför var du då tvungen att försätta slå mig sönder och samman? Svaret på den frågan är svår att klä i ord. Där sviker orden.

Extra ordinära människor hamnar i extraordinära händelser. Varför söp sig Petter Northug sig redlös och försökte köra bil och när bilen hamna på sidan varför sprang han därifrån istället för att hjälpa sin medpassagerare?

Varför drog Jon Jones en flaska Gin tog bilen och lite vapen och drog in till City? Inte så lyckat.

När allt kommer om kring så kan man tro att det handlar om mental medvetengrad. Man kategoriserar vårt medvetna i en skala om fem olika stadier. Stadier vi kan gå in och ur snabbt och frekvent. Instinkt är det första lagret. Dom andra kan vi återkomma till.

Det är svårt att tro att Paolo köpte sex för att det är så himla skönt. Att feta människor frivilligt, öppet och genomtänkt tar den där sista slizen av pizzan. Man köper en dosa snus även om man vet att det inte är så särskilt bra varken för tandköttet eller plånboken.

Människan är en maskin men människan är ingen robot.

Begär är fruktansvärt starkt. Medvetenhet kring det öppnar en rikare värld. Paolo klarar sig. I slutändan var kanske detta det bästa som kunde hända honom. Som när Tommy Körberg åkte dit för kokain, Äntligen. Arbetet med en själv är en pågående process.

Att vara medveten om sin inre värld är nyckeln till vår allas framtid.

Det var meningen från början att jag på Arvids begäran skulle skriva om Testosteron. På nåt sätt tror jag att jag också gjorde det.

Till alla som känner avsmak inför Italiensk matkultur efter GatePaolo kan testa Svensk matkultur. Den är extraordinär.

Till alla som känner avsmak inför Italiensk matkultur efter GatePaolo kan testa Svensk matkultur. Den är extraordinär.

herregud.
/RD

Först och främst. Tack för engagemanget. Vi måste nog påminnas ofta om att ni är en trogen läsarskara som sitter där ute. Vi gör ju det här tillsammans. Vi försöker vara ärliga och dela med oss av våra erfarenheter och liv. Det kanske inte är världens rock´n´roll alltid, men vi bevakar det mesta från Stockholm till Göteborg, bygger hus, skiljer oss och får mjölksyra.

Fick ett ryck och sprang 26 kilometer i söndags som en liten rivstart på det fortsatta livet. Det fortsatta livet höll på att sluta i skogarna bakom Siringe Norrgård. Halvmaran klockades på 1.28. Sen gick väl sista fem på över en halvtimme men det är ju en charm att inse sina begränsningar också.

Oscar Claesson sprang och cyklade 15 mil i lördags för att hitta ut. Samtidigt gör jag mitt för att hitta hem. Det är en konst i sig. Winnerbäcks fina, fina öppningslåt på senaste plattan har gått varm i mina öron i princip varje dag sen i höstas.  ”Släpp mig var som helst, jag tror jag hittar hem.”  Det är väldigt mycket som är sammanfattat i den raden. Har man bara hittat hem en gång så spelar det ingen roll vad som händer. Det gäller bara att hitta det en gång. När jag sprang vilse i Siringeskogarna i söndags var det trots allt i mina skogar, på mammas gata. Men ibland springer man vilse ändå.

/RD