Månad: oktober 2019 (sida 2 av 7)

Damage |||

Fortsätt när mörkret kommer och allt gör ont
Fortsätt som ett höstlöv i vårens första flod
Som ett hjärta som vägrar sluta slå
När varje bön gått åt, fortsätt
När jag fallit tungt
På ditt minnes skrothög
Hitta mig när som helst
På samma gator som Cederhök

– H.H

När får vi egentligen palles stretch-rutin här på bloggen? Med pedagogiska bilder hade varit uppskattat. Slipper jag betala för en dyr sjukgymnast för hundrafemtioandra gången som visar hur man ska stretcha en muskel. Jag börjar också känna av sätet nämligen.  Det sträcker sig hela vägen ner genom låret till fästet under knäskålen på baksidan. Min lekmannaterori är att min skadade muskel i baksida lår är alldeles för svag, det medför att de övriga musklerna i baksidan får ta mer stryk, alltså jobba hårdare. Jag springer tekniskt väldigt dåligt. Belastar konstigt och det gör hela situationen bara sämre. Är det de som kallas moment 22?

Springer man tekniskt dåligt hjälper det inte att ha en mirakelsko som hjälper dig 4%. Sen måste jag träna hårt och ganska länge innan jag kan vara tillbaka på den nivån jag var innan skadan. Långsiktigt tänk nu örnen. Fortsätt, fortsätt.

Cyklade en timme i mörkret igår. Rådjuren här är så tama så de flyttar sig inte ens när man cyklar förbi. Idag ska jag springa ett monsterpass. Räknar med att vara stel resten av helgen. Börjar jag bli gammal?

/ örnen

Veganer och urspringshistoria.

Härligt att det börjar komma lite kommentarer på bloggen igen. Det är aldrig fel med lite kommunikation.  Tänkte först att ja skulle kommentera varför den förr förra rubriken var som den var och dra ihop hela texten med referenser till Fredrik Wikingssons twittrande och frågan som ställdes i Studio Virtanen av Aftonbladets Markus Larsson men när ja tänker efter så har ja redan skrivit det inlägget, för några år sedan. Det känns inte så utvecklande att skriva samma sak igen, även om det är en vanlig sak man gör, man upprepar sig. Rubriken hade ju en långväga förklaring till mitt lilla sätesproblem och förklara är ju alltid roligt.

Varför springer kenyaner fortare för att dom inte har någon iPad? Och varför har ja ont i sätet?

Rubriken är en exakt kopia av en annan rubrik, alltså en rakt av kopierad rubrik, lite likadant som DNA fungerar fast Annorlunda. Själva bakgrunden utspelar sig i Kalmar för nu ganska längesedan men ändå så att man kan kalla det närtid. Det är ett 10kilometers lopp, i publiken finns en relativt känd ”fysioterapeut” som ser täten springa förbi som består av två man från Kenya samt Göteborgs stolthet Musse. Därefter följer som sig bör resten av startfältet. Fysioterapeuten märker en skillnad mellan täten och efterföljarna visuellt men även ljudet löparna lämnar efter sig. Han kopplar ihop det han sett och finner svaret att dom främsta löparna är bättre på att använda sin höftböjarmuskel och aktivering av sätesmusklerna. Dom är närmre den ursprungsform som vi fått av evolutionen. Han skriver ett inlägg. Tio år senare snor en kille hela rubriken och klagar på sin sätesmuskel. Vilken värld. Återkomsten av detsamma. Ursprung. Historia.

Men idag var tanken att vi skulle tänka kring kött. För att en kompis till mig som för övrigt är en skaplig löpare beklagade sig över trenden av veganer. Dom poppar upp överallt tydligen. Källan sägs vara någon Netflix dokumentär. Säga vad man vill om Netflix men dom har väl direkt inte sanningen som kärnvärde i sin affärsmodell. För att inte spåra ur helt totalt så måste vi bära med oss något från den tidigare texten. Vi bär med oss ursprung, Östafrika och löpning och går vidare med texten om kött. Varför äter vi kött?

Vi måste backa bandet. Vi får gå tillbaka. Men vill bara varna kristna fundamentalister från att läsa vidare. Men för 5-6 miljoner år sedan fanns det apor i Afrika. Och dessa apor blev uppdelade i olika grupper på grund av klimatförändringar som bildade en enorm klyftdal med berg och stora floder. Detta var naturligtvis innan skolsystemet så det var inte möjligt för apungar att protestera på fredagar.  I den östra delen av Afrika bildades ett savannelandskap och ritade om födokartan för aporna som hamnat där. För att överleva under dom nya förutsättningarna så börjar aporna döda andra djur och äta deras kroppar som var extremt näringsrika i förhållande till den vegetabiliska födan. Med kött som föda blir det möjligt att utveckla en mindre magsäck. Och med en mindre magsäck var det möjligt att utveckla en kropp som kunde gå mer upprätt. Och med tiden så började apan att springa men det stora med kött i evolutions processen är all den näring som frigjordes för hjärnan att växa. Och på den vägen är det.

Afrika, löpning och kött allt känns så naturligt för mig. Man vill ju alltid vara lite naturlig. Nutidsmänniska med kläderna på och apmänniska  när dom åker av 😂. Det goda livet liksom. Det goda livet förutsätter bildning och det är roligt. Imorgon är det fredag också, tänk på det. Då kan man läsa historia och dricka vin men bara efter att man försökt springa lika naturligt som en Afrikan. Det är sen gammalt. men varför har ja ont i rumpan? Det tar vi nästa gång. Kanske.

Robban älskar kött och han kollar aldrig på Netflix.

 

 

Hösten

Intervaller i mörkret längst lövfyllda promenadstråk på norra Djurgården. Hängde med mara-gänget som ska till New York om några veckor. Först en dryg 5kmsrunda i 3:30 tempo följt av 5 st 3 minutersintervaller i lite högre tempo. Mara-gänget körde ytterligare fyra vändor på 5an. 26 km intervaller…det är inget smidigt pass. Jag sparar det till uppladdningen till nästa mara.  Höstens mörket ligger tungt över stadens gator när jag rullade hemåt på cykeln. Snart är första snön här. Idag la jag in the out-of-office fredagen vid lucia…det vankas nämligen skidläger för första gången på några år. Det kan bli legendariskt när man tittar på laguppställningen i stugan!

Snart är det helg!

-OL

Killing of a flashboy

Sitter på ett hotellrum i Skövde och tänker tillbaka.

 

Kareokebaren

Ibland är man inget mer än en självuppfyllande profetia. Det är sällan man överraskar åt det goda hållet. Åkte en buss med mina jobbkollegor och hamnade på en sällan skådad fest. Höll givetvis fanan högt i skyn. Vi är vanliga. Vi är nån i mängden. Vi är stjärnor.

Man trollar med knäna. Att lämna en bil blir en möjlighet. Jag gjorde 400-ingar i 3.00-fart. Någon i alla fall. Nu luktar jag öl. Djurgården jagar ett SM-guld. Vi stod på en ståplatsläktare i Göteborg och såg Buya Turay vara usel i alla ögonblick utom ett. Det är ofta det som det handlar om. Rätt ögonblick. Vara vass.

Full fart framåt. /RD

 

Äldre inlägg Nyare inlägg

© 2024 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑