Månad: februari 2017 (sida 3 av 6)

Varför ökar tiden farten ju mindre av den man har kvar?

Där och då. Runt de runda borden på uteserveringen på Bongo Bar. Ändlösa samtal om relationer och livet. Samtidsproblemen. Kärleken. Cigaretter ur automat. Husets dryck.

Det var där hon såg i mina ögon att det kanske fanns en framtid. Vi möttes i en tid då båda ville fly. Vi tog varandra i handen och gjorde det tillsammans. Som ett äggskal på en lina över höghusen på Manhattan har vi balanserat oss fram hit. Men nu vandrar vi på en europaväg in i evigheten.

Här och nu. I morgon är det 30 år sedan min livskamrat fick solen i ögonen för första gången. Det ska firas.

Varje sandkorn har ett nummer.

 

/RD

 

 

Irland i Februari.

Lika många som funderat över om Holaveden blivit en solskensblogg lika många har också undrat över när nästa podd-avsnitt skall komma? Vi kan idag avslöja att det är nära, det ska spelas in i eftermiddag, mer än så vill vi inte säga. Men ni ska som vanligt ha höga förväntningar. Det pratas om att ta en öl efteråt, är troligtvis precis det jag behöver, suttit stil på samma plats alldeles för länge, hjärnaktiviteten är låg, behöver komma in till stan och observera 360 grader igen.

Hamnade som väntat i svackan, en riktig kalldusch fast utan uppvaknandet, mest blött kallt och jävligt. Man koncentrerar sig på att hålla huvudet över vattenytan, glida med floden nedåt. Försöka inte ta alltför stor skada av stenbumlingarna utan vänta tålmodigt tills man spolas upp på en strandkant. Klättra upp på åsen, börja vandringen upp mot toppen.

Kollat en del på film dom senaste dagarna, hör inte till vanligheterna, förstår varför men lika bra att passa på. The big short, The revenant, Hell or high water. Bra men inget som har fäst sig så där utomordentligt. Har planer på att se Birdman ikväll. En film filmad som i en enda tagning.

Har en runda här utanför som jag hoppar med kryckorna efter frukost och morgonläsningen. Inget vidare väder idag, vattenpölar, halmfärgat och dimmigt. Sådär som fukt blir på fel sida nollan. Men talgoxen ljuder.

Har börjat en tio veckor lång långsamt stegrande styrketräningsperiod. Överkropp. Åker hem till löparlegenden. Tanken är att köra lite i stort sett varje dag och att min rehab ska införlivas i dessa passen framöver. Denna veckan har inte varit hardcore alls utan mer P4. Löparlegenden går hemma och leder om smältvatten, bär ved, tvättar bilar, sover middag, hämtar tidningen, tänder i pannan, längtar till skid-vm. Vem längtar inte till skid-vm?

Kommer PeterNilsson åka Vasaloppet? Svaret får ni kanske på Holaveden imorgon.

Vi ses på El duderino någon gång efter skymning. Lev väl.

 

Att susa fram friktionsfritt

Handen på hjärtat nu, men allvarligt talat, finns det något härligare än att åka långfärdsskridskor? Att nästintill friktionsfritt susa fram över en spegelblank is är den mest harmoniska träningen jag vet. För träning är det, trycker man på ordentligt ett par varv runt Landsjön får hjärtat jobba hur friktionsfritt det än känns. Men trots att hjärtat pumpar på så känns det mer som livsnjutning än träning. Långfärdsskridskor är lite som att skejta med längdskidor, bortsett från att skejta med längskidor är jobbigt och svårt. Skridskor är enkelt och det går fort. Inga backar, inga svängar, bara rakt fram i full fart och man känner hur fartvinden tar tag i guldlockarna som börjar titta fram under mössan. 70 minuter tog det att åka nästan 3 varv. Inte den bästa isen jag åkt på, men det var ändå en tiopoängare i mina ögon. Släpp allt ni har och ge er ut på isarna innan det är försent.

image image image

Snart är det dags för den riktiga säsongspremiären. Löpning alltså. Vilken lopp som anses vara den riktiga säsongspremiären är lite diffust, men nästa vecka drar en serie med träningstävlingar i gång och då ska formen förhoppningsvis infinna sig mot avslutningen i Lekeryd. Höredarundan får nog faktiskt anses vara en lite prioriterad tävling, jag vill så himla gärna att det ska gå bra där. Den gedigna samling av tävlingsresultat som finns i ¨pärmen¨ lockar och det vore kul att åka hem med ett bra resultat därifrån. Därefter står Landsjön runt högt i kurs och efter det tar vi sikte mot Göteborgsvarvet och Eksjö stadslopp givetvis. Hoppas vi ses på löparbanan i vår och sommar!

Träningstävlingarna är ett perfekt tillfälle att vässa formen. 6st lopp med varierande distans och svårighetsgrad om man säger så. Det kostar 30:- per lopp, varav hälften delas ut till de som kniper den totala pallplatsen, både dam och herr, efter alla deltävlingar. Resten av startavgifterna lottas ut till de som deltagit i minst ett lopp.

Munksjön Runt – 22/2

– Kort och gott ett varv runt Munksjön medsols. Start kl 18:00 och det är samling i Kålgårdsarenan 30 minuter innan start.

Bonnarundan – 4/3

– Klassiska 8-kilometersrundan med vid IKHP-stugan, Start 11:00 samling 30 minuter innan start.

Mullsjö – 11/3

– Ett vart runt sjön i Mullsjö. 4,6km Samling och tillgång till ombyte i klubbstugan i mullsjö. Start 11:00.

Rocksjön Runt – 18/3

– Kort och gott ett varv runt Rocksjön. Start 11:00. Jag räknar med att vara där och förbättra mitt banrekord!

Lyckåsbacken – 25/3

– Holavedens egna hemmabacke. ca 2,5km av blodsmak, mjölksyra och bryttankar. Start kl 11:00, samling på gårdsplanen 30 minuter innan. Glöm inte att värma upp riktigt ordentligt.

Höredarundan – 28/3

– Den episka avslutningen i lekeryd. 9,1km med den fruktade avslutningen längs med lekerydsvägen. Samling 18:15, MISSA INTE DETTA!

 

 

 

Findagar till fjälls

Vädret är på sportlovsfirarnas sida här i Grövelsjön. Sol och säsongens första dagsmeja. Fina spår och ganska mycket snö. Skidglädjen föds i skidlekplatsen och glädjen till att glida på snö är obegränsad. Låt den så förbi genom hela livet!

img_20170214_164741_847 img_20170213_161537_156 img_20170211_175051_810

Älskling, det är livet

image

En ögonblicksbild från ÖIS eljusspår in the making.

Varje morgon när jag blickar mot Bergviks ståtliga gestalt i morgonljuset skymtar jag grävmaskinen. Jag hör den arbeta, gny på sitt säregna vis. Saker och ting kommer aldrig förändras om man inte tar tag i det. Inget gör sig självt. Så enkelt är det. Ett nytt eljusspår håller på att växa fram i Ölmstad. Men det var inte utan uppoffring och hängivet arbete. En längre story om det hoppas jag kunna bjuda på under våren. Tills dess gnager jag runt mina måndagspass. Igår 8 x 4 min på Hallby. Riktigt osexig kände jag mig i trögföret. Dåsig och missanpassad. Men i alla fall gladare när jag åkte hem än när jag åkte dit. Man behöver inte känna sig oövervinnerlig varje gång. Så är det.

/RD

Äldre inlägg Nyare inlägg

© 2024 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑