Jag har en kompis som just nu befinner sig i Mexiko vid en pool. Han skickar bilder till mig varje dag där han berättar hur varmt och skönt det är. På ett sätt var det nog skönare innan mobiltefonen tog över våra liv. Då slapp man höra om hur varmt och skönt ens bästa vänner har det  varje dag, utan i stället fick man nöja sig med ett vykort som kom fram långt efter resan var slut som återberättade allt man hade gjort under veckan genom en knappt läsbar handstil. Nu ska han visserligen stanna där i fyra månader så jag får nog vänja mig vid att se hur han har det där bredvid poolkanten. Men snart är den svenska vår-vintern här, den bästa av årstider. Då man hör det droppade ljudet från snön som faller från träden ner på backen  och där man i vissa söderlägen kan våga sig ut i bara t-shirt.

Jag läste lite om halvmaran i Haag. Platt som en pannkaka men den går farligt nära kusten stora bitar alltså lite vindkänslig. Arrangörerna bjuder löpare som gjort under 75 minuter på en startplats. Smålänningen i mig var redan på väg dit när jag läste det. Smart marknadsföring då Haag anses vara en snabb halvmara, men är den snabb bara för att det är många snabba som kommer och springer den för att det är gratis startplats eller är den faktiskt på riktigt snabb? Hoppas ni förstår vad jag menar. Den är nog snabb på riktigt tror jag.

1:10:41. Det är det man ligger och tänker på när man går och lägger sig. Det farliga med mobiltelefonin är att man bara är ett klick ifrån att anmäla sig till en halvmara.