Månad: maj 2020 (sida 1 av 6)

Öppningen

Så kom öppningen. Elitidrotten kickar igång. Det blir fotboll igen. I alla fall på tv. Men hur kommer det bli? Är det nu alla förstår hur mycket publiken betyder för vår idrott. Levande, sjungande läktare, flaggor, pyroteknik, glädje.

Det kommer bli en säsong att minnas. Värd att minnas? Vi får se.

Sitter på redaktionen. Dag 6 på 7-dagarsveckan. Hann i alla fall med att klippa gräset idag. Får väl ta städningen en annan dag. Nu är allt bara en transportsträcka till semestern. När den inte kommer fyllas av resor och upplevelser kan man ju alltid försöka ta tag i att komma i riktigt jävla bra form inför hösten. Den lär ju bli späckad med både Landsjön Runt och ÖIS-Loppet.

Glöm inte bort era mödrar idag! Lev väl.

/RD

Tur i oturen

Imorgon skulle det varit Stockholm maraton. För två veckor sedan hade jag satt ett nytt PB. Förra helgen kunde jag knappt gå på foten. I helgen får jag nog försöka hålla mig lugn från löpningen och ta några rundor på MTBn istället. Tränare Uhris har rekommenderat fotövningar. Jag testar. Förhoppningsvis går inte allt för mycket av formen till spillo med lite vila. Och med Stockholm maraton flyttat till första helgen i september finns det än mycke att göra fram tills dess.

Hoppas det inte blir 32 grader i September som 2018

-OL

keep on running

Till och börja med vill jag återigen tacka för alla som bidrog till holavedens insamling, det fortsatte ticka in lite efter det senaste inlägget jag skrev. Kingen sponsrade med några hundralappar och A Lennart Juhlin-junior sponsrade med ytterligare några. Ni är för fina och plussade på eran karma ganska rejält. Pengarna räckte och blev över, det skrev jag om redan förra gången och samtidigt lovade jag att skänka överskottet till något vettigare. Därför betalade jag igår Ölmstad IS en slant för att de ska fortsätta hålla skid och elljusspåret i så fint i skick. Har ni inte varit där är det värt ett besök, eller flera till och med. Jag vet inte vilka det är som sköter om det men jag antar att våran vän Peternilsson är den som tar det största ansvaret. Pengarna kommer användas bättre där än till mina egna ekonomiska bekymmer, kanske en dunk bensin så Peternilsson kan dra skidspår under vinter, kanske till nya skyltar eller lampor. Det är en klubb och framförallt ett motionsspår som verkligen alltid är påväg någonstans.
Åk dit och spring i helgen om ni har möjlighet. Stötta eran lokala förening. Har ni ingen inspiration kan ni testa och se hur många varv ni hinner på en timme, kommentera här nedanför hur många det blev och så hoppas vi på att nån slår Robbans rekord på 15,5 kilometer.

 

Träningen rullar på. Löpning är så gött när det flyter på. 20×400 på Slottskogsvallen låter hårt, speciellt när coach har beställt en stygg tid man ska hålla. Första varvet sneglade han på mig och sa bara ¨nä örnen, det går alldeles för långsamt¨ efter det vågade jag inget annat än att pinna på. Men ett sånt pass blir lättare när vädret äntligen bjuder på lite sommarvärme, vallen fylls av goda medlöpare men också av flertalet goda vänner. En bekant som cyklar mycket sa en gång till mig att löpning känns så osocialt, jag förstår inte vad han menar. Visst att cykel är en social träningsform, speciellt när man stannar och fikar så mycket, men löpning är oslagbart ur den synpunkten tycker jag. Det blir såklart inte direkt några långa konversationer just under en intervall, men under uppvärmning, ombyte, nedjogg och bilfärden hem så hinner man diskutera i princip allt mellan himmel och jord. Det är trevligt. Veckans hårdaste pass är oftast det man ser fram emot mest av allt. Utan min träningsgrupp vet jag inte om jag hade sprungit så mycket som jag gör om jag ska vara helt ärlig, jag är väldigt tacksam för att ni finns.

Där har ni veckans två pass jag tycker ni ska testa om ni vill bli bättre löpare. Antingen en timme löpning på ÖIS-elljusspår eller 20x400m på bana med 60 sekunders vila. Eller varför inte köra båda? Där i mellan fyller ni ut med ett eller två distanspass i lugn fart så har ni en komplett träningsvecka som kommer ta er ganska långt. Jag lovar er att båda passen kommer göra gott senare i sommar när tävlingarna börjar rulla på, varesig du siktar på korta distanser eller ultra.

Take care, keep on running / örnen

Det är visst någon som är tillbaka.

Björgen mot Vasaloppet.  Vann inte hon när Vasaloppet var världscup? Eller var det wc? Åkte damerna 45? Det finns en fragment men väldigt doft. Historien lär fortsätta.

Jag ska säga er en sak. Helt uppriktigt. Det är väldigt mycket målning på ett hus. Det kan vi konstatera samtidigt som vi konstaterar att nära på hälften är kvar och inte en centimeter är målat inomhus. Imorgon blir takfoten helt färdig.

Alla dessa panel läkt eller panellock som en dem säger. Många är dom, omålade.

Falu rödfärg, en skidåkares hus måste ju vara falu rött. Det för mig att tänka på alla dessa legendariska tävlingar som varit på lugnet. Mogren 93, Northug 15 eller Anders Bergström  99. Visst diagonalar Richardsson fint men Bergström 99, det var tyngdöverföring det.
Vi var nästan försmå för det här men herregud! Lugnet, det är där det hänt.

Hopplöst när det inte bäddas in men hur som helst ibland är det tight! Och ska vi vara ärliga så är det så vi vill ha det. Som på nålar.

Lovat mig själv att vara i säng till ett visst klockslag. Avslutar vi nu så är det i hamn. Vi får säga så, en sak i taget. Får vi en liten stund över i helgen så skas det författas ett riktigt inlägg, kanske om att paddling ska bli min nya sport. Man är taggad men först penseln.

 

 

 

Timmen

13 löpare tog sig an ÖIS-Timmen.

Det var nåt visst att springa ÖIS-Timmen. En timme runt, runt på motsolsintervallen på elljusspåret med målet att komma så långt som möjligt. Jimmy Iby dök upp strax innan start och därmed fick jag fin draghjälp tills krafterna inte höll riktigt. 3.45-fart var målet för att få ihop 16 km på en timme. En sedvanlig rusning första 10 minuterna gjorde att jag inte riktigt nådde dit. Det blev 15,43 km på det lätt kuperade spåret där den sista kvarten inte var särskilt vacker.

Men vilken grej ändå. Idén fick jag upp i huvudet veckan innan. Lyfter man en sån med min granne PeterNilsson i fårhagen är det inte svårt att få gehör. Så enkelt, men så roligt. Ut på facebook med en inbjudan och vips så stod 13 löpsugna på startlinjen. Det blir garanterat fler gånger. Bara fantasin sätter gränser för vad man vill göra.

Visst känns det ändå som att hoppet är tillbaka efter en vår av elände? Det gäller bara att hålla ut hela vägen. Men hoppet gör det lättare att hålla ut. Ljuset, grönskan, fåglarna och skratten. Det är här och vi behöver inte mycket mer just nu. En timme i taget.

/RD

Äldre inlägg

© 2020 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑