Sida 281 av 649

run for your life

Ett försenat inlägg är också ett inlägg. Jag ber om ursäkt till några av er som vanligtvis brukar läsa Holaveden till morgonkaffet, men man kan alltid ta en kopp till.

Ytterligare en vecka avklarat med livet i behåll. Varför inlägget blev försenat har sina orsaker, jag har bland annat svårt att hålla mig vaken om kvällarna. Så fort huvudet lutas mot något slocknar jag. Min sambo måste tycka jag är tråkig men han är samtidigt smått avundsjuk tror jag. Veckan summeras till 138km i löparskorna, men det är ju inte mängden eller distansen som är det väsentliga utan vad man passar på att göra när man väl är ute. Vissa pass måste gå riktigt fort, medan andra måste gå relativt långsamt. Jag tror mycket på att få till bra fart på kvalitetspassen, gör man allt lite halvdant utvecklas man inte. Veckan har sett ut som följer;

Måndag; Bauhaus indoor classic 3000m. Öppnade starkt, avslutade mediokert – 8:41. Uppvärmning med Team Popcorn och hemjogg med rekordmannen som vann på 8:08. Totalt 15km

Tisdag; 20 kilometer solskenslöpning med bland annat rekordmannen. Hans kändaste rekord måste vara det runt Landsjön där han klockade 37:27, men han har även gjort nåt helt okej lopp på halvmaraton som anses vara svenskt rekord. Trevligt snack i 90 minuter, fick bland annat höra vad hans planer är för våren och det blir intressant att följa. På kvällen blev det 12km med ett härligt gäng i många minusgrader.

Onsdag; Morgonjogg 8,5km, eftermiddagsjogg 8,5km plus gym 90 minuter. En dag helt enkelt.

Torsdag; Morgonjogg 7,5km, jobb 5 timmar och efter att ha åkt vilse med två olika spårvagnar köpte jag tillslut ett gymkort och körde 10 kilometer tröskel på 35 minuter.

Fredag; 15 kilometer solskenslöpning med min sambo plus 30 minuter styrka hemma på golvet.

Lördag; Rätt trött på vädret och bestämde mig för att köra veckans intervallpass på bandet. (2x2k – 4x1k – 4x500m) Började på 3:25 och successivt höjdes farten så de avslutande femhundringarna gick i 2:50-tempo. Man blir lite sliten i vristerna av löpband så jag ska nog vara försiktig där i fortsättningen.

Sunday-funday; Långpass, 90 minuter snöpuls. Vad är ett långpass för er?

Gör ett försök på 3000 meter nu på lördag igen, förhoppningen är givetvis 8:30 men att snygga till mitt personbästa är klart godkänt. Då får man ju äta semla. Kan jag fortsätta med veckor kring 12-13 mil, med bra kvalite och fortsatt hög motivation tror jag halvmaran i slutet av Mars kan gå riktigt bra. Målsättningen är att landa någonstans under 70 minuter.

Vi har fått lite efterfrågningar kring kostupplägg inför viktiga prestationer, så jag funderar på att dela med mig lite av vad jag stoppar i mig under en vecka. Låter det intressant?

…vid närmare eftertanke tror jag att jag hoppar över det. Jag äter det som är gott, inte det jag behöver.

Auf wiedersehen

/örn

 

Anebyloppet

Lördag morgon. Möjligheternas tid. Dags att riva av ännu ett skate race denna veckan…tillika vinterns andra skatepass. Jag och min amerikanska vän forskaren ställer oss på startlinjen. En helkväll på Brasseriet igår. Gillar det stället alltså. Minns när vi var där med Arvid och hans gamla damsällskap för några år sedan och strömmen bröts…stearinljusen fick spela Första violin och dom levererade mat ändå. Alla var nöjda.

Vi som är kvar, i skejtspåret.

Då var premiären till ända. 10km Skejt i Hallbyterrängen. Hjärt boogie woogie. Armar och ben for åt alla möjliga håll. Kanske inte så vackert men det var av kärlek.Skejt är halva grejen som vi säger. Norrlandskallt. Smärtgräns. Pjäxor från 2005. Elljuslopp som sig bör. Holaveden etta och tvåa. Roligt. Vi vann knivar.

Vi tävlar vidare, Oskar kör Anebyloppet på Lördag och själv kör ja Nässjö på Söndag. Blir vallning hos TB såklart. Skidåkarlivet.

Fint på Hallby nu. Bra vintrar vi har nuförtiden, det var det aldrig när man var liten.

Ett moment ikväll. På väg hem från träningen spelade stereon Lundells Vi som är kvar. Det munspelet till dom lätta snöflingorna i strålkastarljuset. En plötslig stund på jorden. Helt oväntat. Telefonen blandar från tusentalslåtar.

Förutom skejtpuls och små stunder på landsvägen så är livet lite som vanligt tycker ja. Skulle backa ut från en polare häromkvällen. Kollar lite slarvigt efter räcket på vänstersidan och hör när högerbakhjul bryter snövallen och bilen kanar ner i slänten mot det gamla igenfyllda dammfästet. Känslan att nu välter ja kom över mig men som tur var så var det bara en känsla. Klev ur bilen tittade upp i himlen och skakade på huvudet. Löparlegenden fick bogsera upp mig.

Nej ny dag nya möjligheter, blodpudding. Youtube med grabben. Kärlek.

Hallbyloppet 2019

PB-semlan

Dagarna flyter på nästan chockerande fort, snart är vi alltså helt färdiga med januari och jag har inte stått på längdskidorna en enda meter. Känns konstigt. Vintern har kommit i Göteborg, riktig vinter alltså. Kallt och mycket snö. Jag möter folk som stakar runt grusåttan i Skatås, och jag erkänner att jag blir lite avundsjuk. I måndags fick jag mitt minne uppfräschat att 3000 meter är en tuff distans. Det kändes helt okej 2/3 av loppet, men där någonstans kände jag att jag inte hade dagen. 8:41 är ändå personligt rekord så jag är nöjd, dock sugen på mer. Fler chanser kommer inom kort och eventuellt SM i slutet av februari. Hela mitt löpargäng jag tränar med är nu topp-20 i Sverige på årsbästa-listan, men jag tror vi alla kommer förbättra oss några sekunder innan vintern är slut. Folket från Sydafrika börjar komma hemåt igen, solbrända är dom allihopa. Vissa har tränat bra, vissa har haft det tufft. Vill man helst vara skadad i Sydafrika eller i Göteborg?

Eklöf 19e man på gårdagens 15 kilometer klassiskt. Stabil insats men den som imponerade mest var väl ändå fd hallby-åkaren Eric rosjö som blev fyra. Många år med hård träning kvar, kan nog bli bra!

Holaveden sänder en tanke till våran kompis Oscar Claesson som har det tufft. Skidsäsongen verkar vara över pga sjukdom. Vi hoppas brädspelsformen förbättras under tiden och att du äntligen får tid till att skruva ihop den där himla skitbilen du har ståendes på fyra vedklampar. Hoppas man får åka med den till något stadslopp i sommar, det vore roligt!

Igår inkasserade jag en mängd vuxenpoäng, det var väl på tiden. Köpte sängkläder för första gången i mitt liv. Köpte nål och tråd och sydde ihop ett täcke för hand. Köpte såna där saker man har till att peta mellan tänderna med och till råga på allt lagade jag mat, som i vanliga fall brukar vara min roomies uppgift. Jag ansvarar oftast för disken. Dessutom går jag och lägger mig i tid för jag ska börja ett nytt jobb. Känner knappt igen mig själv, är det Arvid 2.0 som börjar ta form? Märkligt.

– Olle Ahlberg, en riktig legend. Jobbade med att sälja korv en hel sommar och sen sprang han 30:39 på sitt andra millopp. Nu äter jag korv 2 gånger/vecka och hoppas på samma resultat.

– Fina kompisar man har som bjuder på semla om man slår PB. Borde definitivt bli en tradition.

– Coach Friberg säger nästan dagligen vad jag bör och inte bör göra. Ganska ofta lyssnar jag, ibland inte. Hittills har det gått bra och det känns onekligen som att jag tagit ett stort kliv inför denna säsongen. Riktigt förväntansfull på vad 2019 har att erbjuda resultatmässigt.

/ örnen

32 dagar

Nedräkningen fortsätter och häromdagen passerade jag startgärdet där drömmarna fortfarande lever. Men tänk så fort det kan förändras. Ett felskär, ett illa tajmat spårbyte, ett alltför starkt adrenalinpåslag och du får halta fram, famlandes i mörkret efter en ny stav samtidigt som tusentals försvinner förbi.

Det blev fyra dagar i en stuga på fjället. Fyra dagar som såg ut ungefär likadana ut.

Frukost när alla vaknat. Ut när alla var redo. Ett eller två pass. Bastu och öl. Mat och vin. Sova.

Enkelt leverne. Betade av årets första pass över tre timmar. Hade en banan i reserv som enda vän. Förra året åkte jag två pass på fyra timmar i vardera i februari. Jag tror det är nyckeln. Februari är tiden att stå på skidorna så mycket som möjligt och passande nog är elljusspåret åkbart redan nu. När alla klagar på februari så välkomnar jag den med öppna armar. Om inte den bästa så en av de bästa månaderna på året. Månaden som är förväntansfull med en tydlig målbild inom räckhåll.

/RD

Bild från gärdet 2015. Platsen där drömmarna fortfarande lever.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2026 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑