Idag tömmer vi oss fullständigt. Vi går in i det odefinierbara. Det tyngdlösa och tyngsta. Det vackra och det fula. Det vi älskar att hata och hatar att älska. Hela vägen in i väggen. Ett varv runt sjön. Välj själv hur. Jag ska i alla fall plocka ut varenda liten spillra. På start ska vi vara en fulltankad HD som aldrig kan äta sig mätt. I mål ska kroppen vara en rivningskåk. Den ska vara ett sår. Vi ska behöva en mun till för att kunna andas. Ett hjärta till för att inte stanna. Allt. UT!!!

Vi ses på Vistavallen. Platsen där jag gjorde mitt livs första fotbollsmål i ÖIS-tröjan 1996.

/RD

Är man bara uppmärksam så dyker det up, lösningar. Man har lite problem stora som små som rullar runt och väntar på att få trilla ner i rätt fåra. Det är inte många, om man tänker på hur många man haft genom åren. Det brukar lösa sig till slut men visst älskar man processen dit. Motstånd – Älska det. Hur många problem löses inte bara på en dag?

Famlade i mörkret när det kom till musiken till Landsjön Runt. Är så satans kulturellt engagerad så en sådan sak får absolut inte lämnas vind för våg. Kan man påverka så bara måste man. Men det kräver en del eftertanke, och fallhöjden är hög. Är man som man är så är det lätt att konstatera att folk som förstår mindre älskar att klaga för klagandets skull. Möjligtvis med rätta. Det är ju faktiskt inte deras fel att man förstår mindre. Överlag måste folk i allmänhet ha mer respekt för hårt arbete och svårighetsgraden att faktiskt göra någonting bra. Det är svårt, sjukt svårt.

Bakgrundsmusik är svårt. Man får hitta en röd tråd, en riktning. Sökte med ljus och lykta efter just en riktning. Landsjön Runt är en lek och en hyllningskör i ett och samma arrangemang. Man säger Välkomna hit här bor vi, det blåa här är Landsjön. Låt oss jaga ikapp runt den.

Tänkte för en kort sekund att bara ha låtar med koppling till att springa. Men gud va löjlig man kände sig efter bara en kort stund. Leka med ord på det viset. Hörde inte ett skratt i fjärran.

Plocka ut mina egna favoriter ur listorna och sätta ihop något alldeles extra personligt gick bort ganska så direkt. Dels för att det inte passar eller blir särskilt bra det blir dessutom personligt och skulle då någon ej ont anande människa ifrågasätta så hade en hatisk monolog följt. Det kan va kul men det är inte rätt.

Det måste finnas någon musik Gud som kan hjälpa mig. Någon som har ett skarpare sinne och större öron en oss andra. Någon som kan musik. En som är glad att hjälpa till och van att prestera. Konstaterade att vi sökte Gud. Troligtvis i mänsklig gestalt. Finns han? hon? eller flera?

Tävlingen annars? För det är ju faktisk en tävling, med prispall och sanningssägande resultatlista. Många är beredda för strid. Några gamla ”kändisar” i sammanhanget har fallit ifrån men famnat hårstråt och en gnista kan skymtas i deras pupill. Det är ju det där bräckliga kärlet som vi kallar kropp som vårt begär och hunger har att hålla sig med. Det är många nu som vill in i hetluften, hoppas på en liten comeback. Vi håller våra tummar.

När det brann som värst häromdagen kring södra Sverige så bara kom det till mig. Musiken löst. Den röda tråden funnen. Har hittat Musikguden i mänsklig skepnad. Det var eldsvådorna som gjorde att ja kopplade allt till Californien och det gamla horhuset Shangri-La. Låt oss hylla Rick Rubin. Musiken är löst.  Det är dags att samla ihop oss vid fronten. Låt kyrkklockorna ringa. Det är dags att känna energin.

LL cool J. Ladies Loves cool James. Levererar fortfarande efter 35år. Är man med i Hall of fame både som Artist och skådespelare så är man värd all respekt, även i förorten Kaxholmen. Hör klockorna i början, energin i motivationen, hoandet från Armén och kvinnokören. Mina damer och herrar, på söndag är det dags för strid. Hyllas den som bör hyllas.