Tre veckor semester går fort. Tur att en vecka återstår om några veckor, men först sända nyheter sju dagar i sträck.

Att inleda jobbveckorna med att starta upp studion kl 04.30 två dagar i sträck tär på en som fått sovmorgon i tre veckor, men en rivstart är väl det som krävs. Sommaren 2019 skulle behövt ett par rejäla träningspass men mycket annat kommer emellan, försöker inbilla kroppen att den behöver lugna ner sig. Palles ord om att all träning man gjort i livet inte är förgäves finns i bakhuvudet. Det där är intressant och hoppfullt. Alla pratar om att kondition är en färskvara, snarare är det väl formtopparna som är färskvara. Tänker på vinterns träning inför Vasaloppet. I tre veckor drogs jag med förkylning och en illavarslande smärta i bröstet som tvingade mig till läkarbesök och så vidare. Något som inte visade sig vara farligt i sig, men tre veckor utan varken stakning på konstsnö eller i skiergen kändes som spiken i kistan för en förhoppning om topp 1000. Men så kom Rallarloppet på snöblandad is och vips så var man i fas igen. Men är det nåt som erfarenheten om att ha idrottat i drygt 25 år så är det att aldrig fuska och att göra saker och ting rejält när det väl ska göras. Det lönar sig.

Förlitar mig på en fin träningsvår och konstaterar att sommaren trots allt varit i rörelse. Jag suger lite till på den där Mariestaden och lyssnar på syrsorna. Om en månad blir det halvmara i Jönköping. Vad klockan landar på då är idag totalt omöjligt att sia om. Det har dåtiden lärt mig. Nu The Doors och Jim Morrison, fyra år före sin död.

/RD

Tre veckors ledighet började i fredags. Drog av två rejäla intervallpass i veckan för att kompensera för eventuell utebliven träning. Förhoppningsvis blir det inte någon utebliven träning men vis av erfarenhet så kan det ju lätt bli lite lättja på semestern.

Kickar igång semestern med lite segling i Vänern.

-OL

Semesterns sista vecka. Badväskan är packad och vädret har vänt och solens strålar hittar hit då och då. Vimpeln utanför är lika slapp som sommaren, ingen ordning här längre, återigen dags att bryta upp och komma igen. Det är för mycket överdrifter. Som vanligt.Några få dagar kvar nu. Sedan flit och hårt arbete.

Blev utklassad i blåbärsskogen. 10l mot 25l. Otroligt.

Rehabiliteringen går bra, förhoppningen är att springa lite innan snön kommer.

Blåser liv till livet med hjälp av Bruce Springsteen. Det funkar alltid. Märkligt nog. Ett recept.

Konstnären har köpt ett inomhus bubbelbad a 250kg. Det står utomhus. Vi kliar oss i huvudet och mäter mellan karmarna. Kan gå. Vi får försöka. Vi försökte tappert. Sista karmen kanske 3mm för smal. Ett väldans projekt.

Buggkväll på öis i slutet av sommaren. 30/8. Man får dra sig till minnes.

Ett råd ja kan ge till den som läser  är att börja göra det där sista av sommaren nu, det går så fort. Snart blåser höstens vindar in. Förbered kräftkalas, bjud på dig själv och ta del av andra.

Nu går vi ut i sommaren, den kan snart vara slut som sagt.

Njut.

”Semester hade jag 1977. Jag har inte kommit ifatt än.”  – Känd.

De är välbehövliga de där veckorna trots allt. Förra året satsade jag mer på att jobba än att vara ledig och det straffade sig rätt hårt till slut. Hösten innehöll jobb på dagen och kvällen. Annars var det helgjobb. Men det ledde till ett nytt jobb. Det var ju ändå nåt. I år har jag satsat hårt. Tre veckor plus en vecka. På måndag är det tre första veckorna över, men snart ännu en vecka av ledighet. 35×35 plattorna lades på framsidan, kontakt togs återigen med byggare. Barnen rastades på lekplatser. Övergödda av alldeles för mycket socker, men vad fan. De rör på sig och tv:n har varit avstängd. Jag letar i frysen, hittar pytt i panna, vändsteker ett dussin ägg. Alla blir nöjda. Brygger ännu en kopp kaffe viker tvätt, klipper gräs, åker och badar. Snusar en dosa om dagen. Semester.

Med andra ord har träningen rullat på sådär. Det har blivit lite här och lite där. Tankarna där är på höstsäsongen i division 4-fotbollen. Hålla ihop kroppen i en annan form av intensitet och fysik. Igår kväll körde vi sommarträning. Tabata, burpees, armhävningar. Så otroligt enkla grejer, men så otroligt effektivt om man vill bli lite otäckt darrig. Kom hem och öppnade en Mariestad och startade gräsklipparen. Vissa kvällar alltså.

Såg Gyllene Tider förra veckan. Nostalgi ändå. Gick dit för att höra Ska vi älska så ska vi älska till Buddy Holly. Låten och gitarrsolot som fick PeterNilsson att återvända till dansgolvet på min bröllopsfest förra året. Han och fru Nilsson hade gått hem, men de kom inspringandes och spelade elgitarr en sista gång. Sofiero, Helsingborg. Picknickkorgar. Lådvin och kex. Själv hade jag blandat groggar i PET. De gick åt. Där och då gick jag med på att cykla Vätternrundan 2020 på sub 10. Mannen jag ingick denna överenskommelse med är en man som står vid sitt ord så nu måste jag börja se över min utrustning och kanske börja cykla. Men jag tror det kan vara bra. Börja cykla till jobbet. Börjat kolla min bränsleförbrukning och insett efter snart 13 år med körkort att det kan göra stor skillnad om man kör lite smart. Kör man inte alls borde det rimligtvis inte dra något alls.

Ja, ja. Vi säger väl så.

/RD