Kategori: Arvid (sida 61 av 68)

Sluta fega Arvid

2016-02-03 / / Inga kommentarer

När man ser svenska längdskidåkare på en prispall vet man att det är SM som avgjorts. Missade skiathlonen men såg ifatt i efterhand. Kan bara stämma in i hyllningskören angående Viktor Thorn, vilket lopp, vilken kille. Med bättre skidor hade det kunnat bli guld, jag är helt säker. Kanske har Björnlinger något att flika in med här. Vad hade den prestationen räckt till när norska mästerskapen avgjordes, top 30? Tveksamt. Svensk längskidåkning är verkligen nere på botten, men förhoppningsvis på väg upp. Jonas Colting påstår att det beror på att åkarna äter havregrynsgröt, pasta, mackor och andra kolhydrater. Min teori låter jag vara osagd. Men vi ska komma ihåg att det inte går dåligt för alla svenskar. Britta Johansson Nogren dominerar Ski Classics. Det finns ingen som rår på henne där än så länge. Jag tror inte ens den nätta norskan skulle ha en chans mot henne. Respekt Britta. 

Ulricehamnsloppet 2016
Jag vill börja med att be om ursäkt till kvinnan i svart, ca min ålder plus-minus några år. Det var helt mitt fel att vi frontalkrockade. Det snurrade till och rätt som det var var jag över på fel sida och vi krockade. Det kändes som du tog smällen rätt bra men 78kilo skidåkare i en nedförsbacke kan inte varit så skönt att ta emot på bröstet. Återigen, förlåt mig. Hoppas du läser bloggen. Vill också rikta ett stort tack till kvinnan i grått, ganska flashig tävlingsdräkt med swix triac 2.0-stavar. Vi jobbade bra ihop under större delen av loppet. Du hade lite bättre bett under skidorna uppför men din stackare, vad jag gled om dig varje gång det bar utför. Vilken känsla att ha riktigt bra skidor. Måste varit förnedrande för mina medtävlande. 
Här försöker jag se cool ut.

Attityd är viktigt när man kör långlopp. Rätt inställning under loppet gör ca 70% av prestationen. Övriga 30% är väl träning antar jag. Detta är ej faktabaserade siffror, mer en känsla jag har. Erik Holmberg körde marcialonga med 0 skidmil i benen, så där är det mer 100% inställning antar jag. Bra jobbat av triathleten får man säga, 85e bästa tiden uppför backen. Själv vet jag inte om jag var besviken eller nöjd efter Ulricehman. Var väldigt pigg på sista varvet och i mål, så jag borde kört lite hårdare. Fegade lite för mycket eftersom jag var rädd att bonka som vanligt men denna gången kändes det riktigt bra. 42 minuter efter eliten är väl lite väl mycket tycker jag, men eftersom resterande långlopp verkar ställas in så kanske detta var sista chansen man hade. Nästa gång fegar jag inte, lovar. 



Lördagsunderhållning

2016-01-30 / / 1 kommentar

Man kan tro att det är en helt vanlig lördag men så är inte fallet. Idag är vi ute och ”gräver” som journalister väljer att  kalla det. Samlar på oss material och jagar den perfekta storyn. Vi har skickat Palle till Italien för att hålla Holavedenfanan så högt det bara går. Ett par dagar i solsken, blå himmel och 20 grader varmt är precis vad han behöver. Leva life som kidsen säger nu för tiden. Räkna med att Palles uppdatering därifrån kommer få er att vilja anmäla er till marcialonga nästa år. 

Den enarmade banditen ska göra allt han kan för att bärga hem ett DM-guld på berget. Vi var där igår och rekade banan i knappa timmen och den var minst sagt oglamorös. För ful för att visas på bild ett enkel. Att Oskar åker med en stav för att psyka ner övriga startande eller för att hans höger underarm har havererat totalt råder det delade meningar om. 
Sluggern ska äta popcorn. Vi får se om han får ut några läsvärda blogginlägg från den aktiviteten men han kan ju skriva om precis vad som helst och få det att verka intressant, så han lyckas nog denna gången också. Jag själv ska på 90-årskalas. Jag har både klippt mig och köpt nya jeans för att se stilig ut, men vi fårse hur många av gästerna som uppmärksammar det. Det ryktas om tårtbuffé och det känns som det kommer fungera som en perfekt uppladdning inför söndagens långlopp i Ulricehman. Ses vi där? (Långloppet i Ulricehamn alltså, inte mormors 90årsfest) 

22

2016-01-16 / / Inga kommentarer

Svårt att toppa gårdagens inlägg. Så många kloka ord sammansatta i en och samma text. Man undrar lite hur han gång på gång lyckas få ihop det så där bra sluggern. Jag lyfter på hatten och erkänner att jag har holaveden som min favoritblogg. 

I torsdags blev jag ett år äldre. Fick snickerskaka till frukost, blir inte bättre än så. Jag tror mitt tjugoandra levnadsår kommer bli det bästa, jag har det på känn liksom. Man vet ju såklart inte vad som kommer att hända på ett år, men jag tror det är många spännande saker som kommer ske. Fick en grattishälsning från Rainer på mejl där han berättade hur jag ska bli en bättre löpare. Tror det var den bästa presenten. Så enkelt och billigt men ändå så uppskattat. Gick även bakåt i inkorgen där jag läste vad Patrik Hallen sagt åt mig att göra för att det ska gå snabbare i skogen. Patrik som tyvärr gått bort i cancer alldeles alldeles för tidigt skickade sina bästa Lidingötips till mig strax innan han dog. Snart har jag fått så många tips om diverse träningpass att jag kan skriva en hel bok om dom utan att ha testat alla. Det blir lätt så när man är nyfiken och frågar om saker. Kanske borde sammanställa den där boken innan jag fyller 23, kan vara kul att läsa när man blir äldre. Tider och rundor, intervaller och repetitioner.  
Hur som helst. Vättern ryker och det finns stor chans att den lägger sig. Jag säger ge den några veckor till men vi får se. Har köpt långfärdskridskor, tänkte att deluxe-David får ta med mig på nån långtur. Hade varit drömmen. Lägger sig Vättern har vi kallföre till april, så fungerar den stora sjön. Idag åker vi skidor på banvallen. Det är spårat mellan stugan från arnesson-land till stugan där Oskar avgjorde tack vare lite fästvalla under skidorna 2013. Vintern är oslagbar. Ta vara på den innan det är för sent. Åk skidor. 

Kärleken till sjön

2016-01-12 / / 1 kommentar

Ettusenfemhundra gånger så många gånger har vår gamle idrottslärare i grundskolan sprungit milen på öxnehaga. Jag har svårt att se att någon annan har sprungit fler gånger. Givetvis sprang han inte alla på samma gång, om någon överhuvudtaget fick för sig det. Rainer Schulz har fostrat 3/4 av oss holavedare på Landsjöskolan, och precis som alla andra som höll på med konditionsidrott på 70, 80 och 90-talet har han sprungit väldigt fort. Jag är inte i närheten av tiderna han gjort. Jag kanske helt enkelt behöver springa milen på öxnehaga fler gånger. 1500 gånger är väldigt många. Om man hade skrivit en kort mening om varje löppass hade det blivit en hel roman. Jag hade köpt boken direkt. 

När han berättade detta slog det mig att jag inte visste vilken runda jag springer oftast. Kanske är det edet-rundan, med den tunga backen på mitten. Den är inte för lång och det blir en perfekt formkoll för att se hur man ligger till. 17 minuter blankt har jag gjort där en gång. Knepet är att inte köra tokmax i backen så man stumnar. Eller så är det runt vistakulle som jag kört mest. I mina ögon världens vackraste väg. Ingen utsikt slår den över Vättern en sommarkväll när solen håller på att gå ner. Ibland svänger jag av och maxar i backen upp på kullen, det tar 5-10 minuter beroende på hur pigg man är. Men det är alltid lika värt det när man kan stå och pusta ut med en sån fantastiskt utsikt över Vättern och Jönköping. Jag vet nog inget bättre än att springa runt vistakulle endast iförd ett par skor och kortbyxor en varm sommarkväll.
Annars är det nog runt Landsjön som är min vanligaste runda. Den sjö vi pratar om så mycket här på bloggen. Den konstanta motvinden, de sega backarna första kilometern och målrakan där även den bäste kan stumna. Jag ska göra som Rainer och anteckna hur många gånger jag springer runt sjön. Kanske inte resten av livet, men åtminstone under 2016. Hittills har det blivit 0, men det är mycket möjligt att den första turen kommer ske under de kommande dagarna. Siktar på 10 gånger innan Landsjön runt går av stapeln i slutet av april. 

Foto; Anders Rambrant 

/ trumslagarn 

Tid för eftertanke och utvärdering

2015-12-27 / / 5 kommentarer

Året närmar sig sitt slut. Ett mycket bra år i mina ögon. Pers på alla distanser, 3:39 på långa strutsabacken och så en Kina-turné på det. Verkligen ett år att minnas. Oskar bjöd hem bloggkollektivet på en liten utvärderingskväll igår kväll i gisebo, eller bryggeriet som det nu mera kallas. En kväll med god mat och ostkaka som avslutning. Kvällen blev inte sämre för att Oskar behövde hjälp med att tömma ett par flaskor med hembrygd öl, som han senare behövde ha för att kunna fylla på med ännu mera hembrygd öl. Grabben hade ont om tomflaskor, men vi holavedare ställer upp för varandra när det krisar och hjälpte givetvis till. 

En hel del vettiga tankar kom på tal kring det där bordet hemma hos Oskar, som för övrigt har jönköpings bästa Vätterutsikt. Många intressanta projekt som vi vill ro i hamn under 2016. Bloggen är hjärtat i det hela och kommer fortsätta att uppdateras dagligen som vanligt, var så säkra. 
När ostkakan väl var slut och Lundell hade sjungit klart var det dags att visa utbölingen hur gisebo ser ut under kvällstid. Vi tog oss för egen maskin upp till tegelnästet där skiergen står parkerad. Robban tände till direkt och hundrametersloppet var igång. Video på det hela här under, värd att ses ett antal gånger för att studera de olika teknikerna. 
(Min bäll efter första draget är redan en klassiker) 


Sen blev det löparlegendens gym som efterfest. Robban persade på bänk kl 23:45, Palle agerade hjälpryttare bakom stången och Oskar hävdade att man absolut inte behöver värma upp för 80kg. Själv fotade jag för jag är så extremt klen i bänk att jag inte ens vågar lägga mig på fårskinnet. Löparn själv låg nog och sov. Men har man tagit 100kg som 50 åring behöver man inte bevisa något mitt i natten. All respekt till löparlegenden, tack för att vi får låna ditt gym ibland. 

Oskar är lite tveksam till att det behövs värma upp inför 80kg på stången. 

30 sekunder innan perset. 
Generalen. 

Önskar en fortsatt trevlig helg med detta klipp. 

Äldre inlägg Nyare inlägg

Podcast

Arkiv

Kategorier

Meta

© 2025 Holaveden

Tema av Anders Noren — Upp ↑