Trött och tom på inspiration gick jag ut och sprang igår kväll. Helt oengagerat. Det vände helt efter knappt två minuter när jag närmade mig centralstationen. Jag anade en fantastisk solnedgång och fick det bekräftat när jag knatade på uppför Götaälvbron. En ljuvlig horisont, helt röd och orange i kombination med fjäderlätta ben gjorde att jag nästa började gråta. Ni vet sådär studsiga ben man bara kan ha när man är i riktigt bra form. Den känslan lär förändras efter kvällen banpremiär på Slottskogsvallen, men bedriver man löpträning med viss ambition går det inte ständigt vara fräsch i benen. Det kändes så bra idag att jag var sugen på att ta båda broarna runt, men sist jag improviserade med träningsschemat fick jag en utskällning av han som gästbloggar. Hjärtligt och fullt befogat. När jag vände hemåt över bron igen möttes jag istället av en helt lila himmel, läppstiftet hade målat om kan man säga. Är Göteborg Sveriges finaste stad en kväll som denna?
Över lunch idag diskuterades det vad som är vackrast, soluppgång eller solnedgång. Jag föredrar nog uppgång, man ser den inte lika frekvent liksom. Men efter kvällens pass är jag osäker igen..

Livet i butiken rullar på väldigt fint. Jag börjar bli ganska flink på att prova ut skor. Analysera fötter, klämma känna, plocka ut en sko och se hur löpglädje skapas. Låt säga att jag sålt 100 par skor, inte en enda fot har sett likadan ut. Det är en väldigt unik kroppsdel, nästintill lika personlig som ett fingeravtryck. Jag har nog testsprungit 15 olika löparskor sen jag började jobba, man hittar sina favoriter helt klart. Jobbar bland annat med Jonas hagelin som sprungit terräng VM som junior mot Hicham El Gerrouj som gjort 3:26 på 1500 meter. Det är snabbt. Hagelin har sprungit milen på 29:42 så det går nog få lite input om träning även under arbetstid men framförallt kan man få höra ganska roliga löpanekdoter när vi går på after work.

Det pratas om vikthets inom längdskidåkning för tillfället. Folk äter inte. Det är väl bara titta på Marit Björgen och Petter Northug som dominerat i modern tid så är det slutdiskuterat. Inga lättviktare direkt. Northug vägde en bra bit över 80 kilo när han var som bäst. Vänta tills man börjar prata om vikthets inom löpning.

En shoutout till Tony Pettersson om han läser bloggen. Genuint idrottsintresserad i allmänhet och löpning i synnerhet. Har ringt och gratulerat efter varje lyckat lopp senaste året och även gett nåt peppande ord när det inte gått så bra. Det betyder mycket. Man borde ringa varandra oftare, till 95% av det jag använder telefonen till idag är ju bara skit. Scrollar säkert en kilometer om dagen i flöden där algoritmer redan bestämt vad jag ska se.

Det blev ett inlägg trots allt. Tänk vad en solnedgång över ramberget kan få en på bra humör.

/ Aö

Det är först nu egentligen jag varit tillfreds med vad jag presterat med löpningen hittills. Jag har alltid känt att det finns mer kapacitet, men aldrig riktigt gett mig chansen att träna hårt eller ta det seriöst för att få utdelning. Men sedan flytten till Göteborg har jag tagit tillvara på chansen och kan nu för första gången känna mig stolt över den senaste tidens resultat. Lidingö på 1:48, ISM 3000m på 8:27 och nu i helgen Venloop halvmaraton på 1:08:42.

Några saker har jag korrigerat i mitt liv senaste halvåret, och det känns som det börjar ge resultat på allvar nu. Framförallt har jag  tagit chansen att träna med en riktigt bra grupp. Vilka man omger sig med tror jag är avgörande just för mig om jag ska bli bättre. Flytta gränser både mentalt och fysiskt, varje vecka. Att jag också får lite direktiv från en erfaren coach som styr mig åt rätt håll när det behövs känns väldigt bra. Dessutom har jag börjat på ett nytt jobb som känns riktigt bra om man vill göra en hållbar satsning på långdistans, och då menar jag en satsning som sträcker sig över många år framöver. Lagom ansträngande, utvecklande och stimulerande. Sen ska man inte glömma bort min fantastiska sambo som jag får dela livet med för tillfället, vilken glädje det är att ha någon i sin vardag. Igår kväll kollade vi på hockey och höll på varsitt lag. Jag vann femhundra spänn.

Kort om loppet. De erfarna halvmaraton-löparna Anders Grahl, Oscar Carlsson och Patrik Andersson gick igenom taktik kvällen innan. Hobby-meteorologen Grahl gick igenom väderprognosen och det visade sig att vi skulle få vinden i ryggen i stort sett hela första halvan. Mycket riktigt stämde detta och första milen klockades av på strax under 32-minuter för egen del med mycket god känsla. Här någonstans vände vi och fick vinden rakt mot oss i några kilometer. Tack vare den goda taktik-genomgången hade jag detta i åtanke och la mig därför i en klunga gott omsluten av långa holländare och eventuellt en afrikan. Farten sjönk något men ingen katastrof. Jag kände mig stark och gjorde nog lite fartökningar vissa perioder när jag var uppe och drog, om ni inte tror mig finns det filmbevis på detta. Sista kilometerna försökte jag och den vänlige holländaren öka tempot och vi lyckades splittra klungan för att sedan göra upp ensamma i en spurt. Fick slita rätt mycket sista två kilometerna men höll ihop det rätt fint ändå inser jag nu i efterhand med viss analys av loppet. Mycket nöjd med genomförandet och ett nytt stabilt personbästa som jag kan skryta lite över. Åtminstone idag, innan jag börjar blicka framåt mot nästa barriär att bryta.
66 minuter 2020?
65 minuter 2021!

Resan i övrigt var tio plus. Vilket gäng jag får hänga med, ni ser dom på bilderna här nedanför! Extra stort tack till Patrik och Louise som följde med som sällskap samt såg till att vi fick ordentligt med vätska i oss under löpningen. Änglar är ni!

På återseende / örn_6842

Vilodag! Kanske den viktigaste dagen i en uppladdningsvecka inför halvmara. På lördag åker vi ner till Amsterdam, det tar bara 90 minuter med flyg. Det är svårt att vara miljökämpe när det är så billigt att flyga, förlåt Greta. Dåligt samvete har jag i alla fall, men det har jag nästan jämt över något. Vidare mot Eindhoven där vi sover en natt innan vi tar tåget mot Venlo tidigt på söndag. 21,1 kilometer, hur svårt ska det vara egentligen. Håll käften o spring som man brukar säga. Coach föreslog att öppna på 32:15, jag tycker det låter hårt men det är väl bara följa direktiven man får. Ni kan följa team popcorn runners på instagram så kommer ni få liveuppdateringarna under helgen. Start 14:00

/örn

Träning behöver inte vara så komplicerat. Det handlar bara om att träna tillräckligt hårt för att bli bättre, men inte för hårt så man riskerar  att bli sämre. Hängde ni med? Jag känner mig stark för tillfället så det var lägligt att testa ett hårt pass inför nästa veckas halvmara. Först 10 kilometer som avverkades på 32:22, sedan 4 minuters vila innan jag rev av ytterligare 5 kilometer i samma fart. Totalt 15km i 3:14 tempo, ett bra halvmaratonpass vill jag nog påstå. Självklart går passet anpassa om du vill testa. Korta ner distansen eller sänk farten, är du van löpare och har vissa ambitioner inför tex Göteborgsvarvet kan man testa 10+5, men ett kortare pass i halvmarafart är också lämpligt att köra veckorna innan. Det handlar om att vänja kroppen vid den tävlingsfarten du tänkt ha.

/ örnen

Tillbaks i arbete igen, i dubbel bemärkelse. Tio dagar utan träning efter en riktigt envis förkylning som satte sig på lungorna. Då gäller det att vara försiktig kände jag och tog några extra dagar utan ansträngning, och bara det är ju ansträngande i sig. Även tillbaks i arbete som anställd efter ett halvår ledigt. Jag har bytt ut äpplen mot löparskor och hittills känns det riktigt bra. Finns gott om tid över till träning och dessutom roliga kollegor, så det finns egentligen ingenting att klaga på. Har ni frågor om löparskor är ni välkomna att ställa dom i en kommentar så ska jag försöka svara så gott det går!

Idag är det tolv dagar kvar till vårens halvmara och utomhuspremiär. Jag tror egentligen att jag är i ganska bra slag, men förkylningen satte sig lite på det mentala. Man känner sig kass, långsam, lite fet och allmänt dålig. Men intervallpasset igår var en bra genomkörare och kan jag få till några bra pass i helgen så finns det fortfarande chans på 70 minuter.  Annars kommer det fler chanser senare i år.

– Gänget samlat igen efter några veckor ifrån varandra. Oscar har varit i Sydafrika. Anders har blivit pappa igen och jag var på skidresa ovh förkyld.

– Min kära sambo kom förbi butiken och köpte ett par New balance 1080. En fantastisk sko med den nya fresh foam-sulan!

/ örnen