Man ser mörka orosmoln borta vid horisonten.
Alltid är det oväder någonstans, solen lyser inte som bekant överallt hela tiden.
Jag kom att tänka på de två ryska kärnvapenbestyckade bombplan svenska Jas plan gick upp för att mota bort vid Ölands södra spets nu i veckan.
Sedan hörde jag att Rysarna hade lett den internationella sångtävlingen igår kväll tills det var dags för grannländerna att rösta.
Gör man sig väldig, gör man sig impopulär.
Det ryska aggressiviteten bör häcklas på samma fördömliga sätt som Strindberg häcklade de aggressiva Europieska armérna vid 1800talets slut.
Ett europa som efter Strindbergs död gick igenom två världskrig.
1885 utgavs Strindbergs novell Samvetskval, i vilket han slår fast hur föredömligt Schweiz valt neutralitet.
Svensk neutralitet bör vara kvar.
Min åsikt är att Sverige inte bör ansöka om medlemskap i NATO.
NATO vars högt uppsatta generaler enligt experten och författaren John Schindler räknar med att vi troligtvis har krig mellan Ryssar och de allierade till sommaren.
Enligt hans twitter konto skulle vi låta den informationen sjunka in.
Så skriver man drama.
Försvarspolitik är svåra frågor som med rätt vänner och en flaska rosé kan vridas fram och tillbaks tills skymning.
Enligt Per Gudmundsson bör svensk försvarsbudget(ca 40 miljarder) ökas med 11 miljarder för att en ansökan till NATO skulle vara seriös.
Som NATO land ska försvarsbudgeten senast 2022 vara 2% av BNP.
Vilket gör att den svenska budgetten ökar med ytterligare 40 miljarder emot idag.
Den ryska aggressionen i Ukraina har satt Sverige i ett nytt läge.
Socialisterna i makten är beredda att öka upp försvarsbudgeten med 500 miljoner om året.
Ett försvar som solkats av Alliansens åtta år vid makten.
De pengar som måste till för ett NATO medlemskap finns det ingen som vill lägga i konungariket idag.
Ett rike som satsar på ett gemensamt fattat beslut om befolkningsökning i form av invandring och som har en upprustning av skolan framför sig samtidigt som man slåss med det faktum att ekonomin står still med utebliven tillväxt.
Det absolut viktigaste som både ett land och ens egen personlighet har framför sig är att hantera konflikter.
De kommer alltid att uppstå.
Det ligger i våran natur.
Vi är helt enkelt inte bättre.
Jag är inte bättre.
Det är en skam vi får leva med.
Jag sprang häromdagen på gångvägen utmed Grännavägen i riktning emot tunneln vid hembygdsmuset.
En gångväg ca 2,5m bred med stödkanter ca tre och det är gått om väl plats för tre löpare i bredd om man vill.
När jag mötte en annan medelålders man på väg uppför när jag själv var på väg nerför och ingen av oss flyttade på sig vilket resulterade i att han hamnade i diket.
Det är skam och absolut onödigt.
Men verkligheten är inte bättre än dess skam och idioti.
Ett land, en stam, en union, en familj alla behöver den ett försvar och en lögn om sin egen förträfflighet.
Det viktigaste nu att kulturen inte fegar likt trettiotalet utan belyser den idioti vi ser omkring oss.
Krig är meningslöst men våld är underhållning.
(Holaveden som blogg är ett obunden och oberoende projekt och denna texts åsikter svarar enbart textförfattaren själv för.)
Senaste kommentarer