Gnistrande snö, elva minusgrader. Nittiominuter stakning hälften av tiden bakom Robban. Han är redo för verkstad. Han funderar på att ställa in fotbollsskorna i garderoben och ge löpningen en chans. Men först niomilaklassikern.

När vi var färdiga tog PeterNilsson över med pistning och spårdragning. I helgen blir det skidåkning på öis, var så säkra. Skoj blir det. När livet leker gäller det att hänga på.

Det finns en schampotjuv på gymet. Man är alltid lite jäktad när man går in i omklädningsrummet. Haft allt för roligt alldeles för länge så det ska skyndas. Man ställer flaskan över duschen och där blir den naturligtvis kvar. Supersmidigt till nästa dag kan man tänka men nej, en klåfingrig jävel som inte kan skilja på mitt och ditt har fingrat med sig flaskan. Somliga dar tänker ja att blod måste flyta. Men men man är farligt illa ute om man ger sig på en stackare bara för han råkar ha en blå dubbeldusch i handen. Svaga bevis är svaga bevis.

Det är inte bara schampoflaskor som förgås. Mina hörlurar befinner sig på ett ställe utanför mitt medvetande. Vart fan kan dom va? Hoppas på en aha upplevelse.

Nu måste ja gå och brotta ner sambon, det är ju Lill-lördag ikväll med allt vad det innebär.

Skulle naturligtvis ha tagit en bild på den stjärnklara himlen, robbans rygg och den gnistrande snön men ni vet vad vackert är.

Lev väl och sno inte åt er schampoflaskor som inte är era egna.

Det blev några varv på elljusspåret ikväll med spårsläden. Packat och pistat. Det är nu det händer och november är inte ens slut.

Några meter ifrån garaget på ÖIS stod Palle och drog 90 minuter. En makalös syn. Vilken kväll!

vi ses på elljusspåret!
/RD

Det är kallt. Runtom vårt avlånga land sprutar det snö, både naturligt och maskinellt. Igår såg jag de första långfärdsentusiasterna på isen i skatås. Tidigt!
Kan bli en lång och härlig vinter. Perfekt för att ge Robban och Palle de förutsättningar som krävs för att klara sina mål om 100 dagar. Blir det spår i ölmstad tidigt löser Robban topp 700. Ni vet var ni hörde det först.
hörs hej

Ramlade dit igen. Förra två veckorna rullade på riktigt fint och jag såg elljusspåret i änden på tunneln. Intervaller enligt plan, hyfsad känsla med bra laktat. Nöjd satt jag på söndagkvällen och planerade veckans träning. Då kom den, känslan, ni vet den där känslan. Inte den sköna känslan av träningsvärk utan den krypande känslan i halsen. Ännu en fripassagerare hade åkt med hem från förskolan.

Ja ja…det är väl bara att bita ihop….nån gång blir det väl vår och smittofritt.

Snön faller i fall utanför förstret på Karlskronavägen, alltid något.

-OL

Det är ingen hemlighet Lars Winnerbäck är genial. Ett av vårt lands stora artister. Men han har inget att göra i högtalarna på ett gym. Musik som har sång och text i centrum gör sig bäst i en bil. Musik för ett gym ska bygga på trummor. Det ska byggas bakifrån. Det behöver inte vara riktiga trummor det funkar med beats också som i hip hoppen. Men det måste vara pondus.
Kändaste träningslåten borde vara Eye of the tiger med Survivor. Enkla tydliga trummor. Bästa träningslåten borde vara Restless and Wild med Accept? Father med Sabaton? Det finns mängder man behöver inte välja.

Jag lyssnar en del på ett småländskt band som heter Birdflesh. Det är snabbt och inget för en offentlig träningslokal. Lite avancerat lite stökigt. Precis som Jazz. Jazz är inte för alla. Sverige har verkligen en rik mängd duktiga musiker. När det kommer till trummor har vi bland annat Åke Eriksson som kanske mest är känd för den breda massan som låtskrivare till Ooa hela natten med hans band Attack på 80talet. Vill man höra Åke briljera kan man lyssna på Wasa Express låt Skating on the rays of the midnight sun. Trumspel behöver inte vara snabbast eller intensivast. Kolla bara på Phil Rudd.

Ac/dc är det klara det enkla. Det är renheten själv. Det kommer aldrig att göras bättre. Det kan göras mer men inte bättre. Enkelheten. Rakheten. Stor pondus. Lyssna på en låt som Let me put my love into you. Man fattar.

Men det behöver inte vara rakt och enkelt heller. Kolla på Nils Fredrik Johansson. En trummis som inte är vida känd utan han fick barn tidigt prioriterade familjen men när farsan morfarn Nils Patrik Johansson ska spela in solo skivor då får man ställa upp. Farsans ord är lag. Där är trummorna levande och drivande. Hinner man slå på en cymbal till så gör man det. Lyssna på Nils Patrik Johansson Kings and queens.

Småländska trummisar har vi ju en del. Tänker främst på Slim Borgudd som spelade trummor i Made in sweden och Solar Plexus. Att han sen Lyckades köra två år i formel 1. Otroligt. Lyssna på Solar Plexus Frygisk samba.

Ta en jazz fredag. Tids nog kommer du förstå att det är värt det.