En saknad bild

Gnistrande snö, elva minusgrader. Nittiominuter stakning hälften av tiden bakom Robban. Han är redo för verkstad. Han funderar på att ställa in fotbollsskorna i garderoben och ge löpningen en chans. Men först niomilaklassikern.

När vi var färdiga tog PeterNilsson över med pistning och spårdragning. I helgen blir det skidåkning på öis, var så säkra. Skoj blir det. När livet leker gäller det att hänga på.

Det finns en schampotjuv på gymet. Man är alltid lite jäktad när man går in i omklädningsrummet. Haft allt för roligt alldeles för länge så det ska skyndas. Man ställer flaskan över duschen och där blir den naturligtvis kvar. Supersmidigt till nästa dag kan man tänka men nej, en klåfingrig jävel som inte kan skilja på mitt och ditt har fingrat med sig flaskan. Somliga dar tänker ja att blod måste flyta. Men men man är farligt illa ute om man ger sig på en stackare bara för han råkar ha en blå dubbeldusch i handen. Svaga bevis är svaga bevis.

Det är inte bara schampoflaskor som förgås. Mina hörlurar befinner sig på ett ställe utanför mitt medvetande. Vart fan kan dom va? Hoppas på en aha upplevelse.

Nu måste ja gå och brotta ner sambon, det är ju Lill-lördag ikväll med allt vad det innebär.

Skulle naturligtvis ha tagit en bild på den stjärnklara himlen, robbans rygg och den gnistrande snön men ni vet vad vackert är.

Lev väl och sno inte åt er schampoflaskor som inte är era egna.