I ventilen har det framkommit att helgen på hemmaplan varit något utöver det vanliga. Skidpropaganda deluxe. Robban är nya Peternilsson och drar spåren runt ÖIS. Arvtagaren. Längesen man själv stod på ett par lagg nu. Saknar det faktiskt. Men jag kan inte minnas att jag någon gång tyckt att det känts riktigt lätt och fint. Ständigt en kamp mot dåligt glid, kasst före och svaga armar. Går det inte typ alltid lite trögt eller är det bara jag som är för dålig?
Jag tror dock inte att jag och Vasaloppet är en avslutad historia. Vi har bara en paus på obestämd tid. Det är något visst med färden mellan Sälen och Mora det ska erkännas.
Hur var helgen på västkusten kanske ni undrar? Jo tack, ett par plusgrader och regn som vanligt. Det kom en liten snösmocka i fredags men det smälte bort omgången. Springa i slask är precis lika illa som alltid. Den absolut sämsta formen av vatten som finns.

Veckans pass: 5x3min + 5×1,5min + 5x30s. Är man en riktig hårding och tränar inför Vasaloppet kan man byta enhet till kilometer istället för minuter, men då ska man vara typ Johannes Eklöf hård. Ekvationen långa pass i hög fart brukar ofta resultera i bra form.
Lycka till!
/ örnen

ÖIS elljusspår 230106. Gäller att passa på medans det går.

/RD

Fasen va skoj vi ska ha. Pistat på Öis. Nästan så man blir tårögd. Kroppen ej hundra(men frisk) vilja finns. Knäet som varit bra ett tag nu hoppade ur led idag. Obehagligt & smärtsamt. När man ligger i sängen på sidan och pendlar försiktigt med benet så hör man att det kluckar. Skulle behöva en sakkunnig som kan lyssna känna och göra ett uttalande. Någon som kan lugna min oro över att det här inte kommer bli värre på mina äldre dar. Jag vill inte ha sprungit mitt sista varv runt sjön eller lyckats hålla växel tre hela backen så som PE gjorde på sin tid(framförallt 2001). Att gå via sjukvården en femte gång kan troligtvis resultera i samma som dom första fyra gångerna.

Rehab styrketräning funkar men ÄR lite begränsat. Knäet har varit stabilt och bra hela hösten.Men då har ja styrketränat som en tjej. Rumpa baksida lår två gånger i veckan. Dom har skrattat åt mig när man också ska köra höfttlyft med skivstång. Man frågar lite försynt kan ja köra efter dig och dom himlar med ögonen och säger kan inte du köra bänk(press) eller nåt.

Tro det eller ej men hittade bra knäövningar på instagram. Vilket i sig är väldigt tjejigt. Men när knäet blev stabilt så kom skejtåkning, löpning, marklyft och upphopp på box och trängde undan mina tjejövningar. Nu är det som det är. Dags för ett steg tillbaka.

Lill-Johan, mini Viggo, pojken oftast kallad Ivar är också taggad på skidåkning. Enbart skejt. Framförallt för att Jonas Edberg körde skejt. Jonas som för övrigt sa under en lunch i höstas att det var dags att köpa motorcykel igen. I min bok en av Huskvarnas större idrottare. En legend så att säga.

Då min egen pedagogiska sida är alltför rysk så har han börjat skida i en grupp med tränare två gånger i veckan. En fantastisk grupp med duktiga ledare. Jag tjuvlyssnar och tror att ja kan lära mig något.

Bild 1 Ivar i potatislandet. Bild 2 Vi bor idag upp till höger i bild. Notera jättedäcket på traktorn.

Vi ses på öis under förmiddagen.

Nyårslöften är väl till för att brytas. Men ska försöka mig på att hålla mig lite mindre stel under 2023. Nu menar jag inte i sociala sammanhang utan framförallt i vaderna. Jag har en utstuderad fyra-punktsplan. Låt det bli ett slut på ömma hälsenor och haltande upp ur sängen på morgonen.

1. Yoga – helst varje dag. Jag skiter i detdär andas och känn efter pratet men man får en riktigt bra 15 minuters stretch. Jag kör samma youtube varje gång, enklast så. Du hittar den längst ner.
2. Tåhävningar – varje dag och efter varje pass.
3. Styrkescreening – bokade en screening för att se var jag är svag och förhoppningsvis kunna råda bot på det. Tack friskvårdsbidrag 2022 för det!
4. Massage – köpte 5 massager som jag tänkte använda efter behov 2022. Tack friskvårdsbidraget 2022 för det!

-OL

Bloggen krävde konstgjord andning för att överleva årsskiftet. En blogg som varit med oss sedan 2014 och som tydligen har fler liv än en vanlig katt. En blogg som givit så mycket. En vacker dag ska jag gräva i arkivet och sammanställa den där boken vi har pratat om så ofta. Vardagar: holaveden ska den heta.
Bloggen har fått sin dödsdom. Expertisen säger att vi förmodligen bara har två år kvar att leva. 13 januari 2024 fyller bloggen 10 år. Det sägs att det är då den går i graven. Har man fått en dödsdom blir man lite mer levande. Utnyttja den sista tiden osv. Bocka av alla de där listorna man ska göra innan man dör. Jag tror bloggen gör ett dödsryck och blir mer levande än någonsin sin sista tid innan den långa vilan.

Nyår var lyckat. God mat. Fina vänner. Dagen efter var tung, som sig bör. Speciellt tungt blev det när mannen med det mjuka löpsteget ville springa strax efter man gått och lagt sig. Småbarnsfarsor ni vet. Tur man är hyfsat morgonpigg.
Finns det något bättre sätt att inleda året med än ett varv runt landsjön plus lyckåsbacken. Jag skulle inte tro det!
För första gången sedan NM 6e november kändes det helt okej. Covid satte sina spår helt klart.
Måla kulle 330 meter över havet. Bara något lägre topp än Taberg. Det är därför Oscar Claesson är bättre än mig är min spaning. Men om jag fick välja mellan att växa upp i Kaxholmen jämfört med Taberg är valet ganska enkelt, då kan jag acceptera att vara lite sämre uppför.

Veckans pass; 6x1500m halvhårt + 5x200m snabbt. Går givetvis köra på alla olika typer av maskiner på gymmet så som cykel, skierg eller rodd.
Lycka till!

/ örnen