Man måste våga ta långskotten, ibland går dom ju faktiskt ribba in. Lidingöloppet 2018 var ett långskott som gick kryssribba in. Efter en riktigt usel sommar hade jag sakta men säkert fått upp farten som sånär kunde liknas vid löpning. Jag hittade några backar i Göteborg och några vändor upp och ner visade sig göra susen. Hem till Jönköping och framförallt Ölmstad för att stämma av formen. Det kändes överraskande lätt ett varv runt ÖIS-banan. Robban blev imponerad vill jag minnas. Veckan efteråt sprang jag runt Lidingö på 1:48. Det var ett rejält långskott som fortfarande ger mersmak. Hade jag inte fått till det där loppet tror jag på riktigt jag hade lagt av, på den nivån var det. Elden hade falnat, men det var tur att det fortfarande glödde. Lidingöloppet 2018 kastades det på mer virke och nu brinner det för fullt igen.

Ett annat långskott var en efterfrågan på biljetter till Winnebäck i fredags. En go gubbe från Göteborg erbjöd en fattig kille från Jönköping strax innan löning en gratisbiljett till en favoritartist från Linköping. Det blev en gemytlig kväll i Scandinavium. Jag har varit på väldigt mycket konserter, men det var längesen jag kände att varenda textrad och ackord träffade rakt in i bröstkorgen. En otrolig kväll faktiskt. Ibland måste man bara ta långskotten..

Jag läste en blogg för många år sedan som hette löpelden. Det var en väldigt bra blogg, och hade ett väldigt slående bloggnamn. Löpelden. Går givetvis tolka på flera olika sätt, men att verkligen brinna för något är häftigt och det är så jag tolkar det.  Om det så är att bygga hus, bygga batterier, löpa eller dra i en skierg. Jag tror man behöver lite mål och mening med sitt liv. Lite eld helt enkelt. Vad tråkigt det vore annars. Tänk att aldrig vara på väg någonstans, holaveden hade inte funnits då. Vi är alltid på väg.

En hymn kan man också beskriva som tacksång, eller lovsång rent av. En sång eller en melodi man sjunger när man är tacksam. Och jag är väldigt tacksam. Jag skulle kunna skriva ett helt blogginlägg över allt jag är tacksam över, men jag tror det hade blivit för långt och tråkigt att läsa. Vi kan ta en sak i taget; Ikväll är jag mest tacksam för köttförsåsen mamma lämnade kvar i frysen sist hon var här.

/ örnen

Jag tror du litar på himlen men den tänker inte på dig
Jag tror du litar på ett annat liv än det här
Jag tror du litar på turen, lita inte på sånt
Står du still på en plats så blir du helt enkelt kvar där