Månad: maj 2018 (sida 5 av 6)

Höjden av Jante

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/faktiskt-oklart-om-stefan-lofven-ar-miljonar

Tycka vad man vill om våran statministers politik eller agerande. Men är inte detta höjden av jante. Självklart bör han ej stoltsera med en stor förmögenhet, men vad skulle du själv tycka att det vore värt att skänka all sin tid åt att vara en offentlig person granska av alla, hatad av många, bevakad ständigt. Det finns ju mängder med mellanchefer på företag som tjänar minst lika mycket som statsministern. Jag tycker att det är en ickefråga om han är miljonär eller inte. Frågan är väl egentligen, om han inte är det, vad har han då gjort med alla pengarna?

Kanske som George Best ”Jag la pengarna på sprit, brudar och bilar. Resten slösade jag bort”….knappast troligt men sjukt bra om han hade kommit undan med det.

Kanske har han anmält sig till en massa motionslopp i hopp om att ha tid att springa en halvmara eller ett Lidingölopp. Men tiden är alltid emot honom och han får vaska startavgift efter startavgift. Så jävla dyrt som det blivit att springa motionslopp så är det inte svårt att bränna några hundra tusen på ett år.

Vad tror du?

I helgen klättrar jag mot nya höjder

Life

Min kropp är en rivningskåk. Min kropp är ett sår.

Men det känns gott ändå.

/RD

Lite tröttsamt, men så är det.

 

Jävla kärlek. Passionens hjälplösa lilla offer gnyr. Vad är det som försvunnit? Vad är det man längtar efter men aldrig tycks ta hand om? Man känner sig larvig, spottar i nävarna och snurrar på sig dojorna. Men drifternas existens är inget man springer ifrån. Lyckliga Luke sköt sin egen skygga, det ni, vore förfärligt. Man får va glad ändå att det finns där och river. Att man kunde bli uppskruvad av en kyss, hänförd av en naken ryggtavla, förtrollad, förblindad, förbannad. Skönhetens förbannande är hänsynslös. Näthinnans drottning hemsöker. Man kastas med i vinden både som seglare och skeppsbruten. Man får falla ner på knä.

Mitt knä står pall. Det går att springa hyfsade pass nu. Formen är såklart bedrövlig men jag skiter i det. Jag ska Forrest Gump springa. Långt och länge, helgvis. Kort o konsist veckovis. Han sprang ifrån sina problem och investerade i ett äpple företag. Vilken film. Borde se om. Royal teenenbauns borde jag också se om. Den fantastiska räven borde jag absolut se. Filmkvällar. Ensamhetskvällar.

Holavedens ursprungliga treenighet var på berget i eftermiddags och löpte. 16km och jag blev duktigt lämnad bland vitsipporna. Skit samma, jag lever, jag andas.

Man får passa sig för nätterna nu. Vara på sin vakt, hålla sig på kanten. Inte ränna som en blodhund genom gränderna flåsande som en blodhund på jakt efter henne och kyssen. Det finns nog av förnedring ändå.

Kan man romantisera allt annat så kan man väl romantisera ensamma vardagskvällar. Klippa gräset, laga en krämig sparrispasta, läsa ett stycke ur Lundells kyssen, prata med grannen över häcken. Torka av diskbänken putsa ett fönster. Land och sjövädersrapporten på SR play. Hade jag rökt så hade jag suttit mycket ute i trädgården och sugit in och blåst ut.

Se det otroliga i historien.

 

Tjädrans vilken fågel

På tillbaka väg från förkylningen så passade jag på att ta lite Hittaut kontroller ovanför Gränna. Uppe vid Tegnertornet så kommer det plötsligt ut en tjäder ur skogen och stoltserar med en rejäl bringa och yvigt stjärtparti. Han så lite fullifan ut, det såg man direkt. Efter några snabba bilder med mobilen förstod jag att vi nog borde lägga benen på ryggen. Vi drog vidare mot nästa kontroll. Stannade efter en stund för att kolla kartan….men vem dyker inte upp då om inte tjädern igen! Vi lyckades skaka av oss honom och väl hemma tyckte jag minnas att något liknande synts i mitt flöde för ett tag sedan. Letade lite och mycket riktigt hittar jag en kompis som hade behövt ta stryptag på samma tjäder förra helgen. Emellan dessa två incidenter så har han enligt rykten och hållit en kvinna gisslan i Tegnertornet i flera timmar.

Foto: Printscreen från Anders Strandhs fejja

Gebege

Allt man behöver ibland är en helg i Göteborg. Planlöst driva omkring på stan. Äta en hamburgare när andan faller på. Känna havsvindarna. Hit borde man flytta.

Idag springer vi broarna runt. Göteborgsvarvsfeeling. Kanske springer vi upp på det där berget, där man både ser gårdakvarnar och skit.

Sist vi sprang samma sträcka ställde vi av Palmér på cykel. Det var en fin dag.

/aö

 

Äldre inlägg Nyare inlägg

© 2024 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑