Det är när jag springer utmed havet jag kan förlora all tidsuppfattning och försvinna. Bara låta havet piska mig i ansiktet, låta benen trampa på och förlora mig i det sköna att bara vara vid liv.

Julafton 2017 i Skåne. 21 kilometer progressivt utan krämpor och kval. Sedan en rejäl urladdning vid det danska julbordet med kalkon och svinstek. Har mått sämre.

God fortsättning!

/RD