Månad: oktober 2017 (sida 5 av 6)

Bilder från en formtoppad vecka 2017

Löpskorna hålls återigen varma.

Återigen ljuder mitt tunga steg på vägarna. Jag har väntat lite längre än vad som behövts, men varför stressa under hösten. Jag har ju mina pass vid stakmaskinen. Igår sprang jag för tredje gången den senaste veckan och förutom några stickningar så här i efterhand känns knät förvånansvärt bra. Förhoppningsvis kan det gradvis ökas utan bakslag så det blir mil under november. Holaveden planerar ny #miljakt. Håll er informerade.

Dampallen var så ivriga på prisbordet att de hann vända sig innan kortet var färdigt.

Arvid och Dolla fick stå bredvid Oscar Claesson i lördags. Han är ganska stark den där Claesson. Själv fick jag agera supporter och det var sannerligen energigivande att själv få ge lite energi till löparna. Men framförallt fick jag bjuda igen till Hubbe för hans stöd under Vasaloppet. Stort!

Mäktigt ljus.

Behöver inte säga mer än att jag älskar hösten.

Nytt pass.

Trots skadan vågar jag säga att jag är i årets bästa form just nu rent konditionsmässigt. Träningen tickar på och det är bara att följa med. Återhämtningen är snabb och kroppen känns stark. En overklig känsla faktiskt. Men man får väl passa på att meddela omvärlden eftersom det inträffar så sällan.

I söndags var tanken att åka rullskidor. Vädret var dock sådär och när det finns en stakmaskin bara någon kilometer från huset var valet enkelt. Det blev ett nytt pass. 10 000 meter.

Tanken var att gå sub 41 utan att veta alls hur det skulle gå. Men när första 5000 gått på 20.15 ökade jag farten istället och andra halvan gick på 19.38. Då ska man komma ihåg att jag gjort 5000 på 19.25 som bäst i år (pb ligger på 18.42 från februari 2016).

Det var ett mäktigt pass som jag varmt kan rekommendera. Du kommer garanterat bli nöjd (trött)!

 

Förändrande framtid.

Holavedens förslag till skid-VM i Seefeld 2019.

 

Sprint Skejt – Återgår till kvalgräns om 16 åkare. Fyra i varje heat. Kortare bana runt 1000m. 

10km Klassiskt – Samma distans för damer som herrar. Inga stakfria zoner.

30km Skejt Jaktstart – Masstart efter 2min. Det finns inga belägg för att damer ska köra kortare än herrarna. Högst otroligt men möjligt för någon i klung starten att gå till medalj.

Backlopp a 2-2,5km klassiskt – Brutal mjölksyra fest.

Stafett 4x10km. – Mix Dam/Herr klassiskt, Dam/Herr Skejt.

Masstart klassiskt 75km – Hårdare bana än en långloppsbana men ändå flackare än en kuperad femma. Eventuellt 50km för damerna. 10% av fältet plockas bort vid varje milpassering.

Övrigt – Inga skidbyten, fyra åkare per nation plus regerande världsmästare. Inga stakfria zoner.

 

Åsikter?

 

När får vi se den?

Förra veckan fick vi skrapa bilrutan. Man ser folk i mössor. Löven signar mot backen. Ibland fylls flödet från norrboende vänner med vit-fluffiga bilder. Men när får vi se första snön? En säsong åkte jag skidor från 1 november utan avbrott i Skärstadalen. Det var inte några bra förhållanden, men det gick. Kommer ihåg det som igår när Palle och jag åkte på novemberskare långt bortanför Ramsjöholmsvägen. 2008 måste det ha varit. Det var på den tiden när allt var möjligt, sponsorbil med felkopplad stereo, studiebidrag och i princip oändligt med tid.

När får vi se första snön falla i år?

Länk till blogginlägg om skidpasset 1 november

Råkade också ramla in på den glömda bloggskatten sundbynight.blogspot.com.  Såhär definieras en av Jönköpings förorter av en hösttrött anläggningsarbetare.

”Taberg denna värdelösa ort får mig att bli trött. Jag har inget emot taberg som ”stad” eller människor från taberg men helvete taberg i november får vem som helst att börja tänka om.
Mörkt,hus o byggnader som är rätt norrland och sly ta mig faan överallt hela tabergs dalen är totalt igen växt och 100% tråkig. Rätt medicin för taberg vore riktig röjning och en 200 får och måla om alla hus röda med vita knutar så jävlar börjar vi tala..
November denna värdelösa månad tror att av alla månader på hela jorden är nog november den som inte gör en jävel glad särskilt med denna dimma som verkar toppa smhi´s innelistor..
Nej tackar vet jag smörgås tårta det kan skapa ett leende i själen för en frysen arbetare.”

ÖIS-loppet

Höstlöpning när det är som bäst verkligen. Jag vågar till och med sträcka mig så långt att jag skriver; löpning när det är som bäst. ÖIS-loppet är magiskt. En terrängbana som är lika vacker som den är jobbig. Nya banan som Peternilsson ordnat får 5 av 5 brödrostar. Första 5 kilometerna var helt idylliska och en klar förbättring när man jämför med den asfaltsbacke man var tvungen att ta sig an tidigare år. Nu får man ordentlig valuta för pengen, 13 kilometer svintuff terräng utan en enda meter asfalt. Magiskt.

Claesson satte fart redan från start, det var inget snack om saken han ville testa hur fort han kunde springa den här dagen och då går det undan. Där bakom  höll jag och Dolla ihop på en betryggande andra respektive tredje plats. Kändes tryggt bakåt så vi tog det ganska lugnt vissa partier och snick-snackade sinsemellan för att sedan trycka på lite hårdare vissa andra partier. Jag var lite osäker på hur formen var så det var ett perfekt lopp för mig. När drt var 5km kvar tryckte jag på fullt i den långa nedförsbacken på väg mot det nya elljusspåret. Jag fick en ganska stor lucka och kände mig säker på att pallplats nummer två var min. Tanken var att behålla trycket hela vägen in till mål, men det nya elljusspåret var så tungaprunget så det gick knappt. Det var som att springa i ärtsoppa och jag fick slå av lite på takten. Tränar man där i vinter kommer man vara starkt till våren det kan jag lova.

Summa summarum, det kändes som jag var tillbaka på ett sätt. Första tävlingen sedan Grevskapsloppet och känslan var förvånansvärt bra. Visserligen några minuter bakom Claesson, men han är ju å andra sidan en av Sveriges bästa löpare i terräng så det kan jag ta.

Några reflektioner;

  • För andra året i rad vann en av bröderna Sjöberg husbilsweekend, måste vara ett insiderjobb eller?
  • Marcus Sjöberg kom inte till gården förrens strax innan start. Det var en önskan från peternilssons sida för att slippa allt mediauppstånd efter allt bonde söker fru snack.
  • Claesson sprang i tjockskor. Asså såna riktiga sulor lika tjocka som en brödlimpa. Barfotatrenden är verkligen död.
  • Sluggern har förmodligen fejkat en knäskada för att slippa springa och göra bort sig på hemmaplan. Bara en konspiration men mycket talar för att det är sant.
  • Prisbordet var även i år tillräckligt stort för att alla startande fick gå hem med ett pris.
  • Dolla ansvarade för barnens uppvärmning. Magiskt!

Nästa race bli är jätten bule 4e november. Ses vi där? Bra hejdå!

 

4×4

Har börjat finna kontinuitet. Måndagar har blivit intervalldag. 4 x 4 minuter räcker för att bli ett vrak. Gott så.

Frågan är nu om man ska köpa ett löpband. Vad säger ni? Eller är det ett idiotiskt påfund?

Kom till ÖIS-gården på lördag!

/RD

Äldre inlägg Nyare inlägg

© 2024 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑