Månad: november 2016 (sida 1 av 6)

Populisten

Vi satt och småskojade lite vid eftermiddagsfikat igår. ”Nu blir det arena på Råslätt” sa jag till min far som är årskortsinnehavare på J-Södras matcher och trogen supporter. ”Då ska jag jävlar säga upp årskortet”.

Tio minuter senare kom allianspolitikerna med beskedet att man ska ”utreda”(detta hemska ord) alternativet på Råslätt. Dessutom titta på upprustning av Stadsparksvallen. Jordbroalternativet skrotas helt. Det var för dyrt tyckte dem. Moderaterna hade visst sett notan nu. Eller nåt sånt. Eller så kom de att tänka på att det är val om två år och då kanske det är dumt att vara fiende med sina egna. Eller kanske. Det är svårt att förstå vad de vill. De där politikerna. Men detta förbannade utredande och vridande och vändande håller på att skicka in J-Södra in i en hemsk situation där matcher kan komma att spelas i Borås. Hemmamatcher alltså. Råslätt var väl illa nog. Anledningen till att Råslätt är fel och även Elmiaområdet har ju givetvis med klubbförankring att göra. Ölmstad vill inte spela sina hemmamatcher i Kaxholmen eller Gränna av samma anledning. En nog så viktig punkt. Värd mer än alla kronor och ören.

Själv är jag Djurgårdssupporter så jag borde väl ge blanka fan i hela den här skiten. Men mönstret att konsekvent skita i idrotten eller nonchalera den går igen i vår kommun. När Spira byggdes som bäst under 2008 kom Svenska fotbollsförbundet med nya skärpta krav för elitklubbar i Sverige. Klubbarna hade fram till 2014 att göra rätt för sig. En sexårsperiod. Nu har det gått åtta år. Och fortfarande harvas det fram och tillbaka om att saker och ting ska utredas. I morgon går J-Södras dispens för att spela på Stadsparksvallen ut. Då får de söka på nytt med beskedet till fotbollförbundet att deras kommuns politiker håller på att utreda olika alternativ. För femtielfte gången. Skrattretande. Hånfullt.

Jag var själv på en presskonferens för tre år sedan. Då var det klubbat och klart. Stadsparksvallen skulle rustas upp. Mats Green,den moderate riksdagsmannen numera, sa att kommunen skulle hjälpa till med driften och J-Södras dåvarande ordförande Sune Lantz var nöjd. Tre år senare säger klubbens nuvarande ordförande Mats Tidstrand att man har mer frågor än svar till kommunpolitikerna. Det säger en del om det totala haveriet detta är. Notan och vem som ska hosta upp är givetvis det centrala. Vem ska betala? Ja det är ju vi. Vi som även betalade Spira. Finkulturens högborg.

Men när det kommer till idrott finns det ett stort svart hål i den här kommunen. Nyligen förklarade Hovslätt och IKHP att övriga kommuner springer ifrån i utvecklingen vad det gäller friidrott på grund av att det inte finns en inomhushall till friidrott. IKHP och Hallby vädjade om hjälp för att upprätthålla spår på sina respektive anläggningar där det nuvarande driftsbidraget försvinner fortare än pistmaskinen hinner starta.

Det känns som det pyr ett lätt missnöje från många i vår kommun. Gemensamt har de att de är inom idrottsrörelsen. Frågan är nu till politikerna: Bryr ni er om idrotten?

Rullskidstjejen!

Så var mysteriet löst. Över ett år har gått sedan jag ställde frågan ¨vem är tjejen?¨ i ett blogginlägg med samma titel. (https://holaveden-blogg.se/2015/10/15/vem-ar-tjejen/)  Tjejen på rullskidor som ingen tycktes känna igen. Många var vi som hade sett henne, men lika många var vi som började tvivla på att hon faktiskt existerade när hon inte gav sig till känna. Det blev det mest delade och lästa inlägget i Holavedens historia. Närmare 3000 besökare på två dagar hjälpte till i jakten. Det kändes som hela missing people slöt upp i sökandet och vi fick säkert in 25-30 namnförslag utan framgång. Jag var med andra ord inte den enda som hade gått och grubblat på vem denna morgonpigga rullskidstjej var. Så igår fick vi in ett namn som verkar stämma. Våran kära premiärgäst i Holaveden podcast, Hanna Seppas, hade grävt lite i arkivet och kommit fram till att det förmodligen är Inger- Lise Westlund från SK Bore. En snabb bildgoogling och jag konstaterar att det med största sannolikhet är hon, lite osäker eftersom jag inte sett henna på länge. Var tog du vägen Inger-Lise?

Enligt Seppas bodde hon på Österängen några år men har nu flyttat vidare. Jag blir så nyfiken. Vad gjorde du här? Vad gör du nu? Varför tränade du så himla tidigt på morgonen? Visst är det en fin rullskidsrunda runt Kaxholmen? Är det någon som känner Inger-Lise så ber vi er att länka vidare detta inlägg till henne så vi kan få en kommentar. Du anar inte hur många som undrar vem du är!

http://www.vf.se/node/31876

En länk med en kort segerintervju av Inger-Lise. Sexa på vasaloppet 2008 är ingen dålig skalp.

/aö

Gaffelns återkomst

Efter några dagar i det stora landet i öster är jag nu åter utblickande över vätterns vågor. Fingerfärdigheten med pinnar har fått sin träning för att kroppen ska få energi. Kina är verkligen blandningens land. Annorlunda på så många sätt men ändå ibland så lika.

Världcupen startade i helgen. Kul att se Johan Olsson på startlinjen igen. En stabil 4:e plats. Calle verkar vara i slag men en norrman sprang fortare i sista backen. Härligt att se att fästvalla var det vinnande konceptet. Stina är verkligen en stjärna. Med lite mer tryck i stakningen kommer hon bli ostoppbar i vinter.

Hallby vann dubbelt i svenska juniorcupen i helgen i äldre herrklassen. Stort! Vilket juniorlag! Södra Sverige är fullt av duktiga skidåkare. Nu hoppas vi bara på lite snö snart igen.

Ödestugans sista gardiner.

Mattheten i novemberljuset, dova molntäcken som slagsfältsdimma, nio grader varm dag till stjärnklar isande natt. Vem var det som fick oss att tro att November skulle vara mörk och dyster? Självklarheten i att December skall komma med ljusa röster om strålande? Att Januari kommer bli ett vaggande i väntande, tills Februarisolen förlöser oss med hopp om grönska.

November börjar mer och mer te sig som en favoritmånad.

Holaveden podd blev av, det var det viktigaste och en lång bit på vägen. Nu startar en förädlingsprocess. Som sagt kom gärna med åsikter, om ni har några, vilket inte alls verkar självklart. Tankar om riktning finns.

En lätt bedövande träningsvärks känsla sitter i sätet, squatstyrka med Arvid Öhrn.

Livet som ryggbruten skaver vidare, även om man är i kölvattnet av ett bakslag så har dom senaste månaderna varit ett bra resultat av en förbättringsåtgärd.

Holaveden har flera gånger tidigare skrivit om den ungerska trollkarlen, tänkaren och super investeraren Laszlo Szombatfalvy, han har nu startat en tävling som utmanar individer, lärosäten, nätverk, företag och organisationer att utforma ett världsligt styre som effektivt kan tackla klimatförändringar, miljöförstöring, massförstörelsevapen, extrem fattigdom och den rusande befolkningstillväxten. Alla tävlingsbidrag ska vara inskickade senaste den 24 maj 2017. Resultatet kommer bli offentligt November 2017. Första priset är 45 miljoner kronor. Holaveden kanske lämnar in ett bidrag, det kostar ingenting.

Vad man vill åt är att minimera problem, som finns, som kommer.

Det har aldrig kommit några stora sociala förändringar utan artikulering, detta är ett viktigt steg på vägen.

 

 

 

Julfest

I torsdags gjorde undertecknad träningscomeback på allvar efter 7 veckors uppehåll. Maxtest direkt för att få en vink om formen. SkiErg 5000 meter.

The pp

The point of no return.

Och det gick faktiskt över förväntan. 19.43.5. Över minuten ifrån mitt pers 2 veckor innan Vasaloppet i vintras. Men samma resultat som när jag var som bäst 2013. Det går inte ljuga för maskinen. Och jag älskar att den är definitiv. Nu finns det nåt att jobba ifrån och emot. Nu ska den här kroppen komma i fas igen. Dagen före dagen, alltså den 23 december. Är det ännu ett test. Jultest. Eller Julfest som jag väljer att kalla det. Häng på du också! Spelar ingen roll om det handlar om SkiErg, att springa snabbast uppför Strutsabacken eller simma till Visingsö. Dagen före dagen kör vi Julfest. Ett test på egna villkor. Efter det blir det Julfest. Mitt mål är att kapa 43.5 sekunder på Skiergen. Det är helt omöjligt nästan. Men det är vägen som är mödan värd.

image

Nu laddar jag för ett gatlopp med Peternilsson på rullskidor. Det blåser. Det är väl så det ska vara nu.

In och lyssna på podden med Hanna Seppas. Grymt bra premiär! Man blir ju stolt som gammal journalist och radioman. I podden nämner Palle en liten dröm han har. Minibuss och brutal backtävling. Klicka på länken nedan och få en försmak. Och ja, givetvis blir det bankett efteråt.

 

Äldre inlägg

© 2024 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑