Månad: januari 2016 (sida 5 av 7)

Kärleken till sjön

Ettusenfemhundra gånger så många gånger har vår gamle idrottslärare i grundskolan sprungit milen på öxnehaga. Jag har svårt att se att någon annan har sprungit fler gånger. Givetvis sprang han inte alla på samma gång, om någon överhuvudtaget fick för sig det. Rainer Schulz har fostrat 3/4 av oss holavedare på Landsjöskolan, och precis som alla andra som höll på med konditionsidrott på 70, 80 och 90-talet har han sprungit väldigt fort. Jag är inte i närheten av tiderna han gjort. Jag kanske helt enkelt behöver springa milen på öxnehaga fler gånger. 1500 gånger är väldigt många. Om man hade skrivit en kort mening om varje löppass hade det blivit en hel roman. Jag hade köpt boken direkt. 

När han berättade detta slog det mig att jag inte visste vilken runda jag springer oftast. Kanske är det edet-rundan, med den tunga backen på mitten. Den är inte för lång och det blir en perfekt formkoll för att se hur man ligger till. 17 minuter blankt har jag gjort där en gång. Knepet är att inte köra tokmax i backen så man stumnar. Eller så är det runt vistakulle som jag kört mest. I mina ögon världens vackraste väg. Ingen utsikt slår den över Vättern en sommarkväll när solen håller på att gå ner. Ibland svänger jag av och maxar i backen upp på kullen, det tar 5-10 minuter beroende på hur pigg man är. Men det är alltid lika värt det när man kan stå och pusta ut med en sån fantastiskt utsikt över Vättern och Jönköping. Jag vet nog inget bättre än att springa runt vistakulle endast iförd ett par skor och kortbyxor en varm sommarkväll.
Annars är det nog runt Landsjön som är min vanligaste runda. Den sjö vi pratar om så mycket här på bloggen. Den konstanta motvinden, de sega backarna första kilometern och målrakan där även den bäste kan stumna. Jag ska göra som Rainer och anteckna hur många gånger jag springer runt sjön. Kanske inte resten av livet, men åtminstone under 2016. Hittills har det blivit 0, men det är mycket möjligt att den första turen kommer ske under de kommande dagarna. Siktar på 10 gånger innan Landsjön runt går av stapeln i slutet av april. 

Foto; Anders Rambrant 

/ trumslagarn 

Nej till cancer

Ikväll kan man se Cancerfondens insamlingsgala med det mest självklara namnet i världen. 
 
Vår egen insamling som vi genomförde i samband med vår miljakt drog in inte mindre än 5772 :-. 
 
 
 
Stort tack för alla bidrag!
 
Emma Grenestam
Bergviks träningscenter
Marcus Öhrn
Markus Qvarnström
Cliff Burton
Anonym
Anonym
David
Anna Lund
Tjuvskejtarn
Sponsorn
Ölmstad IS Skidor
Robin Werner
E.A
Anonym
Lisa Heiberg
Bergvik 
Mats-Arne Frost
Cecilia Enberg
Joen Vista
Proskima
Birgitta Algkvist
Anonym
Anonym
LINUS STAMBORG
Anonym
Peter Nilsson
Anonym
Anonym
E.A
 
Och stort tack för alla uppmuntrande ord under november månad!
 
Kärlek till er!

Myten lever!

Snön blåste kall på stadion i IKHP. I skogen signade flingorna meditativt långsamt mot marken. Fina spår, Fredag och Filip & Fredrik på På Spåret. Det var en bra dag. Då såg jag det, den karakteristiska yviga tekniken, huvudet lite på sned. Det var rullskidtjejen! Hon finns även på vintern! Stum av förundran stod jag där. Vad skulle jag göra? Jag har alltså chansen att döda myten, lägga fakta på bordet, stänga ett kapitel i Holavedens historia. Detta måste göras på ett bra sätt tänker jag. Hon åker naturligtvis med hörlurar i öronen. Efter Arvids rådiss på vätterstranden så förstår jag att klämkäckhet inte kommer leda någon vart. Så jag åker förbi och tänker att jag kanske får ytterligera någon möjlighet att avslöja personen bakom myten. Men nästa varv är hon borta och jag hade inte skrivit upp alla registreringsnummer på parkeringsplatsen heller. Myten lever vidare men på en mycket mer begränsad yta i form av ett konstsnöspår!

Tre lager blått.

 
Vad för det nya året med sig för målsättningar?
Vad ska förbättras? Vad ska förändras? Vilka ska besegras?
 
Jag har en strid som utkämpas inombords.
En duel om höftens riktning.
En dragkamp mellan lårets framsida och lårets baksida, som resulterat i vidriga inflammationer.
Nu har allt klarlagts, efter fyra år av utredning.
Min defenitiva målsättning är att år 2016 blir ett år helt utan ryggbesvär.
Jag har en plan, ut i minsta detalj.
 
Träffade en man idag vid kassan på Ica som hade sin målsättning klar för sig.
Två blåvita Öis ben hade pinnat förbi under placeringsraset.
Ett klart minne ifrån ett dimmigt vasalopp.
Så Robert, jag vet en som tränat ett helt år med dig i minnet.
 
Finn Hågen fick till det tillslut.
Nästan så man blir tårögd.
Efter ett sådant helvete.
 
Se det här mjölkvita landskapet som en välsignelse.
En klapp på axeln, efter allt tragglande.
 
Det är bara att samla in dom nu, milen, dom finns där ute.

fredagsfys sen fredagsmys

…ännu en gång har klockan hunnit passera midnatt när jag inser att det är min tur på bloggen imon, alltså fredag. Måste sätta ett alarm eller något i den stilen för att bli påmind tidigare. Nåja, jag ska nog få ihop något…
Befinner mig i skrivande stund på El Duderino (obs, ej sponsrad) och samtalsämnena flödar. Bara att lyssna och anteckna i mitt obefintliga anteckningsblock. Det diskuteras bröllopsvärdar, nyårslöften och rymdfilmer. Bröllopsinbjudningarna ska skickas ut minst 8-9 månader i förväg och 2001 är den bästa rymdfilmen som finns, tror jag vi kom fram till i alla fall. Angående nyårslöftena var en lösning hos ett par att lägga varsin lapp i en skål sen ha en dragning senare under kvällen. Ett fantastiskt förslag tycker jag. Jag hade nog lagt dit en lapp där det stod ¨åk vasaloppet och när du är i mål, åk tillbaka¨  
 
Vi har många bloggläsare, ca 100st varje dag faktiskt. En av de flitigaste på att kommentera är fdlöpare och det tycker vi är fantastiskt roligt. Han (hon?) var nyfiken på vad målsättningen för 2016 är hos oss holavedare. Robban svarade igår och nu är det min tur. Min målsättning är ganska enkel: att under 2016 fortsätta utvecklas som löpare. Jag tror nyckeln till det är att öka träningsdosen, dvs springa mer. Jag vill också behålla min trend i Göteborgsvarvet. Tre år har jag sprungit och varje år har det gått fortare. Det började med 1:53, sen 1:22:47 och 2015 sprang jag på 1:17:30. Så den fina kurvan vill jag inte bryta.
 
Om någon undrar hur/hur mycket jag tränar är det fritt fram att följa mig på jogg.se. Förra året samlade jag ihop 1187km, och slår man ut det på 52 veckor blir det 22,8 kilometer/vecka. Jag vågar nog påstå att det är ganska lite i förhållande till dem som presterar samma tider som mig. Med den träningen sprang jag en halvmara på 1:17:06 och 5000m på 16:11. Visst finns det tidsmål i bakhuvudet för 2016 men det är inget jag behöver skriva här, eller?
 
Eftersom jag inte fick dra något slump-nyårslöfte från en skål fick jag hitta på ett eget. Jag stolpade upp hur jag vill att mitt träningsår ska se ut. Väldigt enkelt, väldigt tydligt. Jag tror jag behåller det mesta för mig själv men hittills har jag hållit det till punkt och pricka. Inget löppass får vara under 60 minuter och jag ska träna mer än jag gjorde förra året. Lyckas jag med det tror jag också att det kommer gå fortare. Viktigt när man sätter upp ett mål är att inte göra det för krångligt och inte för svårt. Det ska vara genomförbart men ändå ge god utdelning. Det har jag lärt mig av Johan Palmér som är något av träningsguru för mig. 
 
Hoppas fdlöpare blir någorlunda nöjd med svaret. Vill du veta något mer detaljerat eller komma med konstruktiv kritik (vilket jag tacksamt tar emot eftersom jag är ganska grön fortfarande och väldigt nyfiken) så kommentera så mycket du vill. 
 

Kan detta vara den fdlöparen som kommenterar våran blogg? Jag tror det, Google brukar sällan ha fel.

På tal om löpning bestämde sig jag och Oskar för att springa i onsdags. Det blev en riktigt fin tur i pannlampans sken och närmare -15 grader kallt. Faktiskt årets hittills bästa löppass i alla kategorier. 
 
/trumslagarn 
 
 
 
Äldre inlägg Nyare inlägg

© 2025 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑