Det finns alltid en marabou chokladkaka i Palles bil. Kanske inte vid första ögonkasten men letar man runt lite finner man alltid en tillslut. Även kaffe och bra musik är vanligt förekommande när man glider runt i den gröna passaten. Det var under Reservrallarn förra året som Palle visade mig Marabou salta mandlar, något som senare skulle visa sig bli en stor del av mitt liv. ¨Här smaka på denna, den e riktigt fin¨ sa palle och sedan dess har livet fått en ny mening. Vill inte ens räkna på hur många jag köpt men vi pratar alltså om 20-25 st, vilket i så fall är innebär ungefär en varannan vecka. Inte så farligt ändå när jag tänker efter. Nya smaken av marabou släpptes i veckan – fudge/havssalt. Låter intressant och lovande, kan bli något kanske. Annars tycker jag det har varit lite väl mycket experimenterande med konstiga blandningar och smaker – bär granola & yoghurt för att nämna ett exempel. Nu har hemmakväll skrivit nåt slags avtal med marabou så dom verkar ha första tjing på att släppa alla nya smaker, och eftersom hemmakväll lagt ner här hemma i jönnet får man tålmodigt vänta tills smakerna kommer i den vanliga närbutiken.
Igår fanns det en Daim mellan växelspaken och bilradion. Vi åt upp halva på vägen mot Ulricehamn och den andra halvan på vägen hem. Det gäller att ransonera. Vi åkte dit för att testa världscupbanan men det var bäcksvart i den långa backen vid ryckåsen så det får bli en annan gång. Istället stakade vi runt på den upplysta delen och Anton Järnberg inspekterade våran teknik. Han sa inte så mycket till oss så jag antar att tekniken sitter där. Jag har nu fått ihop 10 mil på snö och har lite lätt ångest inför marcialonga på söndag. Det kommer bli jobbigt, mina armar kommer göra ont, men jag ser ändå fram emot det väldigt mycket. Kanske mest resan dit men ändå. Även Stefan Palm, Mr etthundrafemtiosju himself var där och visade upp sig. Måste vara en nöjd herre efter att ha gått in som huvudsponsor på världscupens största tävling sett till antal besökare. Det var omöjligt att missa 157 på åkarnas bröst. En annan herre som var där och visade upp sig var ¨cyklisten¨ Martin Gotting. Jag sätter situationstecken framför och bakom benämningen cyklist för han känns för mig mer som skidåkare. Har faktiskt väldigt dålig koll på vilka resultat han gjort som cyklist, (upplys mig gärna) men resultaten som skidåkare är imponerande. Han såg otroligt stark ut, blir spännande att se om han tagit ytterligare ett kliv i år.
På fredag har vi två bloggare nere vid italienska alperna och en bloggare i svenska fjällsystemet vid grövelsjön. Måtte Robban kunna hålla ställningarna här hemma på egen hand.
höös
/AÖ
Lämna ett svar