Lidingöloppet blev inte riktigt vad jag hade hoppats på när jag planerade säsongen. Det blev både bättre och sämre. Dagen innan haltade jag betänkligt, hälsenan ömmade. Skulle jag kasta in handduken? Starta och testa? På lördagen kändes det lite bättre. Tänkte att jag startar och ser hur det går. Det gick ganska bra fram till 20 km. Sen tog det stopp, allt på samma gång. Hälsenorna, energin, benen. Det var tack och godnatt. Orkade inte pusha, vågade inte för hälsenorna. Lite besviken över att pannbenet inte fanns där, men det kanske var för det bästa när hälsenorna inte ville vara med i matchen.

Men Lidingöloppet är så mycket mer än ett resultat. Det är ett fint lopp, socialt, oftast fint väder. Att få spendera kvällen efteråt med större delen av Holaveden med respektive på Stockholms trevligaste restaurang och bar är en ynnest.

Jag kommer tillbaka till sub2. Dethär var bara ett hack i kurvan. Men först ska jag få bukt på hälsenorna innan skiten träffar fläkten.

-OL

Tranan börjar bli klassiker för holavedens officiella after run efter lidingöloppet. Dolla var entledigad om än bara för en kväll, men lyckades ändå styra upp en toppenkväll hemifrån samtidigt som nattning pågick. 4,2 centiliter bourbon för att representera 42 minuter och en öl som skulle representera en timme dök upp på bordet från servitören. Vilken hyvens kille Dolla är. Att han senare dök upp efter att nattningen var avklarad höjde kvällen till ytterligare en nivå.

Robban valde glädjen första 8 kilometerna. Race pace hade lagt upp planeringen för 2:15 men efter abborrbacken så började tidsschemat fallera. Den valda glädjen var utbytt mot något annat. Misär var ett av kvällens återkommande substantiv som beskrev känslan sista fem kilometerna. Tid i mål – 2:18

Oskar började redan dagen innan klaga på sina hälsenor. Det är inte lätt att vara klok när det vankas lidingölopp. Med tanke på hur han haltade dagen efter kanske han borde avstått och laddat för nästa säsong. Men en after run blir som ni kanske vet lite roligare om man faktiskt sprungit innan. Säsongen hittills för Oskars del har varit exceptionellt bra så varför klaga på ett litet hack i kurvan uppåt. Tid i mål – 2:02.

Personligen kändes det faktiskt lite trögstartat första milen. Jag tänkte att det här kanske blir en seg historia. Efter första och andra vätskelangningen så började jag vakna till liv. Andra milen var jag riktigt stark. Gick ifrån den klungan jag hade slagit sällskap med under första delen av loppet och oväntat snabbt dök Grönsta gärde upp framför ögonen på mig. Jag gillar verkligen backen efter Grönsta. Där börjar loppet på något sätt. Där stod bröderna Nilsson, flickvännen Julia, mamma och pappa Örn, familjen Davidsson och till och med min höggravida storasyster hade orkat sig upp för backen. Jag tänkte; har dessa nära och kära tagit sig uppför backen ska väl inte jag vara sämre. Jag trummade på så gott det gick. Tack för allt stöd vänner.
Strax innan abborrbacken knep jag en placering till och den behåll jag in till mål. Fick syn på en trött Abraham i Karins backe men när jag försökte forcera som avslutning för att plocka in honom så höll jag på att göra en äkta Ekvall, jag fick helt enkelt fokusera på att försöka ta mig i mål hel och ren sista kilometern.
Tid i mål – 1:42.

Tack för i år Lidingö, jag hoppas inte det dröjer 4 år tills nästa batalj!
/ örnen

Jag har blivit dräpt ute på den jävla ön flera gånger. Fjärde gången gillt blev sub 2.15. Idag går jag för att upprepa den saken. Det handlar om att bemästra mittenpartiet. Att vara lugn mellan 15-20 km. Där har jag bränt mig. Och det bränns på riktigt.
Inleder dagen med att heja fram R på 15 km. Laddar mentalt för en skärseld. Vet att på andra sidan väntar belöning och frälsning.

Nu kör vi!

/RD

Det är inte många gamla rävar kvar i skidsvängen nu. Chris, Gjerdalen och Northug förstås. Nu på kvällen var det bara tre grader på höglandet när bilen svepte hemåt i mörkret. Dags att packa om framdämparen på japanaren. Ytterligare nåt man måste lära sig. Till helgen blir det race i boxholm.

Kanske hög tid att börja gå lite i backe. Har inga höga ambitioner med vintern men vill ändå ha möjligheten om man känner för att växla upp några veckor. Eller så bara köper man ett årskort på Lassalyckan och ordnar långpass på långpass när det vita väl har kommit. Vi får se. Ska bli skoj med skidor ändå. Hoppas på Holaveden i en stuga runt Lucia.

Mina tips för Lindingö

Arvid 1.46

Oskar 1.52

Robban 2.09

Tillbaka i skolbänken efter några veckor på praktik. Det har varit omtumlande veckor måste jag erkänna. I skolan får man se både det bästa och det sämsta hos barn, det är väl det som gör jobbet intressant antar jag. Jag är inte helt avskräckt i alla fall och det är väl lite sånt man ska ta reda på under sin första praktik.
Nu blir det matematik i 10 veckor. Ni som tror att man läser in mellanstadiets matte har fel. Det blir lite hårdare tag än så. Får se hur det går. Jag tror aldrig jag gav matte en chans under min egen skolgång.

Sista dagarna inför Lidingö nu. Man känner efter något extremt. Hade jag lite ont i halsen kanske? Jag tänkte köra lite halvhårt i afton för att sedan flyta igenom resten av veckan på ett väldigt behagligt sätt. Äta bra, sova mycket, massera benen.
Dolla gissade bloggens tider i en kommentar i föregående inlägg, gör det du också. Närmast vinner osv.
Ha de gott / örnen