Har drabbats av en demonlik trötthet. Obeskrivlig egentligen. Obehagligt verkligen. Kan vara sommar/semester slapphet men hoppas inte det. Eller vet inte vilket utfall man kan hoppas på. Bot till bättring är det som behövs. Några järntabletter sen upp på banan igen. Övertygat mig själv om att ljus är i sikte. Uppgifter står framför mig.
Var på vårdcentralen och lämnade ett blodprov. Efter att min ex sambo sagt att ja såg döende ut. Hon har alltid överdrivit. Men en jävulskt stark trötthet låg över mig, en dag 15tim sömn. Kunde inte sitta ner utan att somna.
Flickvänner påminner om ett fästingbet men det är 5-6 veckor sedan. Tendens till röd ring. Glömt bort.
Det är så grönt härute, ska ta mig in till stan ikväll. Hoppas att det blir hyfsat fridfullt. Somnar säkert och blir omhändertagen av lagens långa arm, vem vet.
Ska få svar på blodprovet på tisdag, lämnade det i Onsdags. En hel vecka, ska det vara nödvändigt. Till läkaren på måndag om mitt knä.
Knäet mycket bättre. Gick 5an på berget. Tror mig kunna gå nu utan att halta. Trodde mig kunna åka rullskidor. Blev varse att svaret var Nej. Tog mig runt sjön, inte vackert.
Vackert däremot bunnsjön. Spegelblankt blå mitt en ännu intensiv grönska. Gårdarna låg runt vykortslika. Jordgubbar och kärlek. Samvaro och närvaro. Varm hy kallt vatten.
Måste väl säga att man inlett sommaren ganska dåligt efter att haft en väldigt bra vår. Mot bättring alltså, sen vidare vidare. Marsch!
Senaste kommentarer