Orsa dag 1 har rullat på utan större missöden. Min roomie har skött sig  och har lärt mig allt om den thailändska kulturen. Oskar berättade precis att en mobiltelefon aldrig ska laddas mer än 80 procent, den fungerar tydligen bäst då. Tänker att jag ska anamma samma tankesätt med löpningen, åtminstone under träning. Aldrig gå på max, dvs 100%. Jag fungerar inte så bra då. Aldrig ta slut helt, alltså gå under 20%. Någonstans där kanske man hittar balansen för att överleva längre, precis som ett mobilbatteriet. Tidsschemat  har spikats, matschema likaså. Lucia på tv från Gränna sedan gröt. Livet är enkelt när man bor i en stuga i Orsa. Kan man få ihop full hand idag?

/ örnen

Förhoppningsvis dyker det upp ett bilinlägg här.

Vi är bara dagar ifrån lucia, årets mörkaste dag. Precis lika mörkt som svensk längdskidåkning på herrsidan. Men det finns en ljusbärare som lyser upp, Jens Burman med en frisk och stark rygg. Han åker tekniskt fint, är en riktig slitvarg och nu känns det som det släpper. Från att ha jagat världscup-poäng är han nu etablerad bland de tio främsta. Vi får glädjas åt det lilla när övriga landslagsåkare är flera minuter bakom de ryska giganterna.

Heja Burman!

/ örn

Ser man ut som Burman har man bra chans att bli uttagen i truppen är min spontana känsla.