Tog nattåget från ett öde Stockholm en lördagkväll. Kändes lite overkligt att gå nästan helt själv längst med Fleminggatan en lördagkväll kl 21. På restaurangerna satt det färre gäster än servitörer som stod uttråkade vid bardiskarna. Mötte upp Gurra på centralen. Vaknade i Duved. Vidare med buss upp till Storulvån för tre dagars toppturande.
Första dagen piskade vinden fjällbjörkarna och vi fick hålla till i fjällbjörkskogens brantaste sluttningar. Korta åk men puder. Lunch i en lädriva. Även en blåsig dag är en bra dag att vara ute.
Dagen efter vaknade vi upp till en knallblå himmel. Ganska kallt men så fort stiighudarna får arbeta i motlutet så sprider sig värmen i kroppen snabbt. Vi maxade dagen och tryckte in så mycket toppar och höjdmeter vi orkade med. Ordentligt trötta gick vi och la oss den kvällen.
Sista dagen bjöd på lite motsträvigt väger med hårt vind och noll sikt en bit upp på berget. Men vi lyckades ändå avverka en ansenlig mängd höjdmeter även denna dagen innan det var dags för en bastu och packa lite innan nattåget rullade söderut igen.
Känslan av att vara ute bland bergen är fantastisk, speciellt under dessa underliga tider. Hade en liten ide om att jag skulle åka en sväng till Norge lite senare också….men nu verkar de ha en tre dagars karantän för resande från Sverige. Är det nån som vet am det är OK att spendera karantänen i Jotunheimen??
Ni har väl inte missat dokumentären om klätterlaget som klättrar berget Meru. Passa på att se den på SVT nu när du ändå ska hålla dig hemma.
-OL
Senaste kommentarer