Idag är det race-day! Förberedelserna har varit optimala sista två veckorna. Jag har köpt nya löparskor, sprungit i samma backe som Musse tränade i veckan innan han vann lidingöloppet och igår smällde jag i mig en hamburgare av världsklass. 12,5 varv på Nässjö IP. Regnkaos, motvind hela varvet runt. Det kommer passa mig perfekt. Torsdagens pass med ÖIS indikerade på att formen är bra, oförskämt bra faktiskt. Knappt jag förtjänar ett så lätt löpsteg efter så lite träning, men 200 mil på cykel har bara varit en fördel visade det sig. Jag borde träna mer alternativt har jag kommit fram till. 2019. Det är då det händer jag lovar. Vi börjar redan idag.

/örnen

Det märks att man börjat träna igen när tånaglarna försvinner. Plockade två stycken igår. Det gäller att se det vackra i löparfötter. Allt slit, alla mil. Från nästan ingenting över sommaren till 14 mil senaste två veckorna, ska man göra ett försök på Lidingö trots allt. Rent fysiskt klarar jag av det, men det mentala? Jag vet inte… Sist jag var där och gjorde ett försök hände det något mellan mig och lidingöloppets 30 kilometer. Vi har något otalt med varandra du och jag.

Politiskt kaos. Vem vann? Jag vill att det ska vara mer konkret, en pallplats liksom. Vissa sitter lugnt i båten och väntar ut dom som har det mer svettigt om öronen. Ett rävspel. Lite som schack kan jag tänka mig. När någon gör ett drag gäller det att göra ett smartare, tillslut schack-matt och någon blir statsminister även kommande fyra år. Regnbågens färger är populärt nu för tiden så varför inte slå ihop allting och sammarbeta. Eller hur blir nu igen när man blandar gult, rött, blått och grönt… Brunt?

Göteborg behandlar mig väl. Det regnar och regnar men snart skiner Poseidon igen. Jag sprang ett långpass och låste ute mig själv, fick springa vidare tills en barmhärtig samarit släppte in mig i sitt hushåll. Mat, kläder och en varm dusch. Vissa människor har så god karma att det blir svårt att betala tillbaka. Fick ihop två timmar löpning i alla fall.

Svag som individ denna sensommaren. Vissa youtube-klipp blir man helt enkelt berörd av. Joel Alme har alltid varit en favorit men denna låten ihop med Jill är verkligen något extra. Att sjunga för fångar är absolut inget nytt, men det blir verkligen en speciell nerv genom hela låten med en sådan publik. Magi. Fattades ett munspel kanske men vem bryr sig.

Backintervaller ikväll. Vad ska du träna?

/örnen

Stafett är himla kul. Löpningen tas till en ny dimension när en grupp individualister förenas och siktar mot ett gemensamt mål. 5×5 kilometer runt rocksjön, öltält och livemusik. En kommentator som faktiskt nosade på Palle-nivå men som tyvärr åkte hem för tidigt. IKHPs nya arrangemang får 4 av 5 brödrostar, det enda som saknades var deltagarna. 45 lag är för dåligt, men förhoppningvis fattar jönköpingsborna koncepten inför 2019 och det blir lite fart på arrangemanget rent deltagarmässigt. Tänk vilken nerv tävlingen får när folk börjar utmana varandra på firman, eller när de stora företagen börjar köpa ihop ett lag för att försöka ta hem vinsten, eller när kompisgänget utmanar ett annat kompisgäng över ett flak öl. Då blir det fest på riktigt! Jag tror Husqvarna AB vinner nästa år. Om inte Mats Andréasson får nys om att det är stafett..

Tieto vann första upplagan av stafesten där jag fick äran att axla den svåra fjärdesträckan. Jag tänkte skriva att jag aldrig hade klarat det utan mina lagkompisar, men vi vann med över 20 minuter så visst borde jag klarat att vinna det helt solo också. Som ett långpass typ.  Men det var hundra gånger roligare att dela på vinsten som ett kollektiv.

På tal om kollektiv. Gå och rösta. Du har typ en uppgift som du verkligen borde göra som medborgare i det här landet, se till att gör det redan nu. Rösta på ett parti som inte gör skillnad på folk och folk. Ett parti som värnar om kollektivet. Ett parti som ger Sverige en knuff i rätt riktigt, inte en knuff åt sidan och allra helst inte en knuff rakt bakåt. Krångla inte till det nu, så himla svårt är det inte.

/örn

Selemon Barega sprang 5000 meter igår under Diamond League på smått otroliga 12:42. Sista 3000 gick på 7:30. Sista tusingen på 2:27. Förstår ni hur fort det går? Killen är 18 år, han fick knappt ledigt från skolan.

Ingen har sprungit snabbare senaste 14 åren. Det var då Bekele satte nytt PB och därmed världsrekord som fortfarande står sig. Sändningen från TV4  passade på att ta en 13 minuter lång reklampaus medans Barega sprang sitt monsterlopp. Det är nog en av anledningarna till att friidrott inte kommer bli så hett. Tv-produktionerna måste tightas till, intresset måste bli större. När det väl händer något spektakulärt på friidrottsscenen måste det uppmärksammas åtminstone.

Finnkampen igår. Amanuel Gergis fick frågan att springa 10000m efter att Napoleon Salomon fått kasta in handduken, och enligt ryktesväg fick även andra frågan innan Torneklint slog en signal till Gergis. Från start kändes det trevande, men det gick fort det märkte man. Sista varven höjdes tempot givetvis och finnarna tryckte på så hårt de mäktade med. Musse flög av men Gergis såg oberörd ut. En finnkampsvinst i debuten och ett nytt PB med över halvminuten – 29:23. Riktigt kul o se! Gergis är blott 20 år.

Och då har vi inte ens börjat prata om Jakob Ingebrigtsen.. googla!

Fast & Young!

Jag har cyklat bort bloggen. Sånt ska inte hända, men det händer. Livet kommer i mellan. En vis kompis sa ”Arvid du har glidit på en räkmacka hela livet, det är dags att du får lite skit under naglarna” och det har jag verkligen fått. Men nu måste man välja vad man ska göra, antingen låta skiten sitta kvar eller skrubba rent med en sån där borste som gör lite ont ni vet. Vi tar beslutet senare tror jag.

Cyklisten kom ner på besök, vi körde hammarrundan och gick på klubb. Varvet är 12km och inklusive en hyfsat hård backe och man kör den 6 gånger. Backen bli typ som återhämtning för en löpare men på platten får man ta i allt vad man har. Det var på platten jag fick släppa när vi var ute på det fjärde varvet. Philip Lindau trampade på gasen och då var det fler än jag som fick tacka för mig. Han har trots allt vunnit SM-guld i linjelopp, och den gången var det 22 mil, så han vet hur man cyklar. Jag måste bli lite hårdare i benen till nästa år, kunna trycka lite mer watt och lära mig när man verkligen behöver göra det. I så fall blir det nog roligt att cykla även 2019. Målet är en vecka i Palma på vårkanten, sen trampa långa och lugna distanspass på helgen och eventuellt avsluta det hela med vätterundan runt skolavslutningen. Vad krävs för 8 timmar tror ni?

Hörs hej

Örn

Anför klungan på första bilden om ni tittar noga. På andra bilden är fokus på min nya cykel som går som ett himla scott ska ni veta. Men nu tänkte jag bli löpare igen.