Författare: Johan Palmer (sida 35 av 64)

Bland ljus och mörker

 

Solen, vad varm den var i helgen. Kändes nästan lite lurt när man kände den mot kinden. Det gnistrade om världscupsbanan och dess branta backar. Det är en annan sorts människa som ska forcera dom till helgen det är ett som är säkert. Dom flesta varven vände man på toppen, dom där backarna får eliten syssla med. Ändå extremt tacksam över att få åka skidor en sån här vinterdag. Med Qvarnström den fjäderlätta dessutom.Kände lite på farten några varv och kanske finns det lite hopp ändå. Men blev lite besviken när ja såg på klockan att vi bara åkt 30km, när alla andra tävlar över fyrtio så har en annan solåkt med lite drag. Mjäkigt. Sedan märkte ja att nya strumpor fattades i packningen och en skugga föll över Ulricehamn.

Det var som en aura lyste över Hallby ikväll. Så otroligt fint. Många olika slingor uppkörda, det går att variera sig. Kul. Pistmaskinförarem Marcus verkar vara en stjärna. Riktigt kul, sen tappade ja en truga som försvann spårlöst. Inte ens elljuslamporna kunde lysa upp det bäcksvarta.

Fick felmeddelande i bilen först om växellådan, sen om bränslefiltret och motorstyrningen. Och sedan startade den inte,inte ens med startkablar. Fick bli bärgare till verkstan. Dagen efter startade den, enligt pappret femtio gånger. Snart står man väl där igen, och svär. Nattsvart.

Får ändå ingen fart i det här med skidåkningen, måste vara trägen, trägen.

När blir det lopp, Västgötalopp? Nässjö? Hallbylopp?

Ulf Lundell på turné till sommaren. Folkparken i Huskvarna bokad. Även han blir väl trött på ensamheten. Vill ut på vägarna. Promenera på förmiddagarna. Äta salladslunchen från Coop. Sova en stund. Soundcheck. Skjorta på sen fatta Fendern om halsen och ut i det magiska. Man blir aldrig för gammal för att bli dyrkad.

Ärtsoppa på burk, lättöl och hela internet. Ungkarlskvällarna. Det man kommer minnas.

Vart tog hon vägen? Min danspartner. Hur mer jag tänker på det så framstår det som jag inte kommer ihåg alls så mycket som ja bör, när det gäller dans. Man får bjuda in, plugga in paddan och fräscha till sig.

Vad är allt det här? Skidåkning, bilbekymmer, färdig mat på burk. En tillvaro. Det är lite ljust det är lite mörkt. Tillvaro. Strävan och vånda.

Vad bör man göra? Hur vill man ha det? Vad säger Ulf?

Trevlig Onsdag Vänner

 

Lika pissigt som vädret i Dresden.

Förlorade en eftermiddag, kom hem febrig slängde mig i sängen, vakande borstade tänderna, somna vaknade och gick till jobbet. En veckas träning borta. En helg till stora delar förstörd. Det finns all chans till bättring nu. Kroppen går åt rätt håll. Nu kör vi.

Hanna Falk började helgen med att vinna prologen i Dresden sen hamnade hon lite långt bak och kom lite  långt ut och vips så var hon ute, vips så var hon petad från morgondagens två Stafettlag och fick sitta och små le lite när alla åt tårta efter trippeln. Hon gjorde säkert sitt bästa för att inte se missunnsam ut. Sedan Söndagens hejarop och ryggdunkningar och Hanna kanske inte får en plats till VM. Snacka om en dålig avslutning på en bra början. Helvete alltså. Lika pissigt som vädret i Dresden.

Britta Norgren bara bombade iväg. Bäst genom tiderna. Vilken otroligt brutal bana. Eliassen är tillbaka med besked. Styrkestakade ifrån dom andra. Som Britta. Vi applåderar.

Denna veckan ska ja spendera på Hallby sanna mina ord.

Nu kör vi

En liten känsla av att börja om från början.

Sidvind, snöglopp, blöta handskar, svullen hals och ständig hunger. Vi lämnar gårdagen vid dom orden. Det gör ingen människa glad att harva i dom. Dom gör sig inte bättre i annat ljus om man säger så. Man fäktade så gott man kunde, byte handskar och svettades i regnkläder. Stod över skidpasset och gömde mig under täcket. På torsdag är ja på gång igen, längre frånvaro blir det inte. Man faller ur och hoppar in igen. En annan form av återfallsförbrytare.

Det vackraste ordet som finns är potential. Det vågar ja självsäkert påstå. Bara lyssna på det, känn hur det växer när du uttalar det. Potential. Pondus och drömskt på en och samma gång. Om man tittar på jorden som sådan så är det potential som fört den framåt(ur vårt sätt se det hela) medans slumpen kanske är universums gebit. Men det gudalika ordet potential är verkningskraften för våran värld. Rent vetenskapligt så är det dopamin som utsöndras i våra kroppar som ett svar på potential. Vi blir laddade när vi ser en möjlighet, det är det som är dopamin medans potentialen är gudalik.

Nu går vi lite djupare bara för att det finns ändå inget bättre att göra när det går orkanvindar utanför dörren. Vi gör som vanligt att vi går rätt ut genom orden och sedan försöker vi sy ihop allt med lite konditionsidrott på slutet. För att förstå det hela så använder vi oss av helt vanlig kristendom. Det är en bra väg och den har stått sig i tusentals år.

För att få ut möjligheter ur potential så verkar människor genom interaktion med hjälp av språk. Det är väldigt effektivt. Där har vi själva grunden för alltihopa. En startpunkt. Gud skapade ordning ur kaos. Bibelns första mening. Gud använde orden för att skapa ordning ur kaos. Inuti våra hjärnor finns en utvecklad struktur som har tagit tusentals år att utveckla. Med hjälp av denna struktur kan vi strukturera världen omkring oss och skapa möjligheter ur den potential som finns. I bibeln beskrivs det hela som att Gud gjorde människan till en avbild av sig själv. Det kristna sättet att se på bruket av potentialen beskrivs  som att Fadern är denna struktur och genom sonen som då är berättelserna och orden som skapar världen ur strukturerna. Det låter ganska vettigt va? Det vore anmärkningsvärt om någon kunde förkasta det och komma med en helt annan förklaring. Det är i just förklaringarna det sitter. Vi är jättebra på att förkasta saker men att ge en alternativ förklaring är mycket svårt.

När vi tittar på världen så ser vi en materialistisk värld. Men när vi agerar i världen så är det genom att vi ser en potential att utveckla. Det är alltså Gud som först av alla tar tag i den svarta otämda verkligheten och börjar stycka upp den och strukturera, nu är du alltså en avbild av honom. Hur tar du dig an den potential som finns 2019? Vilka möjligheter ser du? 

Världen kommer ur modet att ge sig ut i det okända. Ut i mörkret. Att ta tag i dom möjligheter man ser. Det är farligt. Något oväntat kan ske och det hela kan vara över, eller mildrare som ett helvete att ta sig igenom. Men vi är alla spår av alla de människor som tagit sig vidare förr om åren. Man får spotta i nävarna. Min dröm för 2019 är att börja strukturera den värld som ska vara grund för inte bara mitt eget liv utan även min son, en kvinna samt vänner och övrig familj. Vi snackar såklart väggar med tak över. Det är ett väldans mörker men ljus ska lysa över det.

En stabil grund, första steget för ordning ur kaos.

 

Varje nytt år ger en liten möjlighet till att få börja om från början. 

 

Give me hope Johanna

 

Sälen 2019

Hade en helt underbar dröm nu på morgonen,dock osäker på vad som egentligen utspelade sig i detta töcken. Men morgonen kom med en känsla av välbehag. Är inte den som kommer ihåg drömmar. Det är lite synd. Man säger att drömmar kan berätta något för en som man inte vet men som är av betydelse för än. Om det nu har betydelse och man inte vet om det, var kommer det då ifrån? Det är det undermedvetnas mysterium. Några minuter av själaglädje var det allt. I sömnen är kroppen lika levande som vanligt, man säger att hjärnan reparerar sig själv och det kräver lika stor insats som om man vore vaken. Det är en märklig saga som pågår.

Hela resan började lite djävligt. Vi bröt av nyckeln till takboxen redan innan vi hunnit lämna Gisebo.Det var ändå ett litet helvete som utspelade sig. Vi öppnar nu med hjälp av en s.k förortsnyckel. Skam och fasa på en och samma gång.

Träningen?

30km första kvällen. Bra pass.

60km andra dagen och ensam på After skin i längdpjäxor.

Alltså en After-ski publik måste vara den tacksammaste för ett gäng musiker. Hur förklarar man musik? Hur det berör människor i sinnesstämningar? Man säger att verkligen rör sig ständigt i flera olika lager och det gäller musik också. Det är komplext,enkelt och livs levande. Om man blir lite flummig så kan man prata om olika energifält. Det är svårt att få någon ordning på det. Man kan bara älska det. Älska det och älska det. Ett upprepande mönster.

Nu går snart bilen det är dags att dra vidare ut i natten. Aldrig stanna bara färdas vidare och vidare. In i drömmarna.

50km imorgon? Kanske 60 vi får se.

Ha en bra lördag vänner.

/Stuga 13A

 

En studie i mänsklighet

”Fyra karaktären, en tid och enade äventyr” 

Bloggventilen var glödhet ikväll. Ut med allt, ingen censur bara skriv ut det som blod rinner ut ett knivsår. Alla förstår, alla lever, känner, drömmer, strävar. För vem ljuger man?. Kan Holaveden bli en rå, rak och osminkad folklivsskildring? Men är inte själva språket och språkbruket just fyllt av självcensur och hämningar? Att författa bygdeskrifter, notiser och fantasieggade noveller bär spår från det gamla Sverige. Papperstidningarnas guldålder. Kommer allt tillbaka nu?

Är inte Holaveden en blandning av kåserier, krönikor, stämnings och naturbetraktelser? Holaveden är nutidens bygdebitar eller för den delen bygdehistorier. Det tar tid att lära sig att skriva snabbt, enkelt och med ett personligt uttryck. Men vi är en bit på vägen. 2019 kommer Holaveden bli än mer mustigt, bondskt och rakt igenom ärligt. Det kommer bli intressanta inblickar i tillvaron. Var så säkra.

Tillvaron annars? Smått bedrövlig för att vara känslomässigt ocensurerad. Det är en överdrift. Ett känslomässigt överspel. Men vad man sackat ihop av Julen, den så eftertraktade. Det gamla vanliga med maten, drycken,sömnen och umgänget. Tog tag i läsandet till den grad att kroppen började värka. Åkte till träningen för att starta om allt igen. Seg som sirap. Återigen fastnaglad i ett fiskenät helt bortom räddning. Hur man än tar i. Svår att se mig såhär klen, måste finna en väg till bättring, antar att den är stoisk.

Vad man klagar? Sprang ändå fem mil med Arvid på två dagar. Det var väl efter det allt fallerade.

Morgondagen är alltid en bot till bättring. Det måste dammsugas, tvättas, dammas och torkas. Tvätt ska vikas in. Bilen bör tvättas. Ska släppa upp min son på Vistakulle, han ska upp på den toppen minst femtiotvå gånger om året. Så han förstår vad livet handlar om. Mat ska lagas och Morsans hund ska skogsvandras minst nittiominuter efter att hon åkt på en blodförgiftning och hamnat på sjukhus, för att komma hem till julstöket och åter hamna på sjukhus. Nu hemma igen , ja tar hunden jag tar middagen. Livet går sin lilla gång.

Hoppas att få dansa i köket till kvällen. Röra mig i lätta steg. Känna dina bröst tryckta mot mig i en svängom. Hoppas du skrattar. Ler så som bara du ler. Sen att du somnar och vaknar av min kyss mot din panna. Ska bädda, för två.

På lördag är det styrka på Öis och chans till revansch. 09,30 är starttiden. 11.00 grillar PeterNilsson korv vid den nya grillplatsen. Väl mött.

 

 

Äldre inlägg Nyare inlägg

© 2025 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑