Trött, blött, mörkt och allt detta blåsande. Ruggigt ända in i märgen. Vatten och lera. Nästa  gång man bygger hus ska man enbart bygga sommartid. En lärdom.

Marcus Johansson tog en pallplats i Ski Classics. Väl värt. Verkligen. Man får gratulera.

Den här flygplanshistorien är verkligen sorglig och onödig. Ett klanteri. Men visst kan man förstå, att man blir lite skakis av att skjuta missiler mot världens största militärmakt.

Såg en stjärtmes, sydlig typ, en upplevelse. Det ljusa i det bruna.

Tror blicken i Hökberg kommer tillbaka. Det känns så.

Ta sig i kragen eller hänga sig i takbjälken? Drastiska alternativ. Man kan likväl halvdö i ett vitt dallandskap en förmiddag i Mars. Det är ett rent späkande.

Behöver en urblåsning, sotar igen annars.

Borde socialisera mig, krypa ner jämte, kyssa henne på halsen.

Vi säger inte mer än så.

Sitter och nynar på en gammal textrad från min tonårstid. Får inte riktigt till det. Osäker på om ordföljden är den korrekta. Min älskling har ett hjärta av snö, det smälter lika lätt som isen i drinken som hon lämnat baren. Det är en mina absoluta favoritlåtar. Blir känslomässigt påverkad av den bara av att fantasera om den inuti mitt huvud. Helt otroligt. Man är så påverkningsbar.

Kommer ni ihåg när man var kring tjugoårsåldern strax därefter? Kvinnorna var fasta som köttstycken, lönen låg kontot och varje helg var ett äventyr. Bodde i en sjukt liten röd stuga sjukt långt ut i skogen och körde en stor chevrolet. Rena grogrunden för en framtida klimatskeptiker. Vit, manligt kön och  smått sexistisk och säkert ett flertal mindervärdskomplex. En framtid som högerextrem och kristet konservativ.  Den självutgivna biografin får en så punkig titel som ”Säger ni för så säger ja emot.” 200 sidor lösryckta bibelcitat och förnekelse.

Det ja kommer att tänka på när ja nynar på låten är när man kom hem i den där stora jeepen en fredag, slängde av sig blåkläderna och på med Billabong shorten och blanda en nästintill överfull drink med gin, cava och grapetonix och dansande till melody club så fyllde man på is för att i nästa sekund komma på att man skulle duscha och när man kom ut ur duschen så hade isen smällt och drinken runnit över och man fick torka.

Men Nu när ja tänker efter så rann det väl aldrig över? Visst isen var smält med det hade aldrig runnit över. Vad ja minns? Är det så att is som ligger i vätska inte ökar själva volymen när det smälter?

Al Gore sa att delar av Manhattan och halva Florida skulle stå under vatten. Nu har en domstol bestämt att man inte får visa hans film (som han fått nobelpris) i England utan att först förmedla dom nio vetenskapligt belagda fel som  filmen innehåller. Vad är det med britter?

Och danskarna säger att enligt deras mätningar så smälter inte grönlandsisen? Hur är det möjligt? Skåne ska ju snart ligga under vatten? I varje svensk kommun finns en klimathanterare som sysslar med uppgifter som kanske helt saknar grund.

Jävla britter och danskar. Dom ska va så extremt punkiga.

Ibland antecknar man saker på mobilen som man ska kolla upp. Har en notis där det står klimat. Tycker det visar tydligt hur insatt man är i ämnet. Men vill ändå säga att ja kollade upp det och att ja hade fel. För hade ja tvingats att chansa så hade ja svarat väder. Men väder och klimat är inte samma sak då klimat är sammanlagt väder under trettio år. Hur var Vasaloppet 1979?

Iår lär det väl inte bli nåt på grund av alla som köpt elektronik från Kina under åren. 2020 året utan vinter. Borde gå och lägga mig, men vad spelar det för roll om vi som Rockström säger sitter i ett plan som är på väg att störta. I mitt sinne är Vasaloppet inställt.

Kanske skulle skita i att gå till jobbet imorgon? Dieselbil dit, grävmaskin diesel, krossade stenar  från Barnarp.Vilket klimatavtryck. Anläggningsbranchen lägger ner Onsdagar för att rädda klimatet, allt betalas av en rädda planeten fond betald av den rikaste procenten av planeten. Eller den räddaste procenten av planeten?

Skit samma, vi kör vidare. Vi är som vi är. Punk.

Det är så jävla svårt allting. Hela tiden. Vart är den enkla vägen? Behöver inte vara vägen mot himlen eller den solbelysta toppen utan kan va en bakdörr ut mot en liten mörk gata där man kan sätta sig och ta en cigg på ett gäng lastpallar. Helt tyst är det där ute och mörkt men stjärnklart, lite kallt också man kan se hur röken från munhålan stiger upp mot stjärnbilden. Inte ett ljud hörs, inte en människa, ingenting. Ett helt ofattbart ögonblick. Lika ofattbart som tiden före explosionen. Ni vet den där tiden då rummet inte existerade, då tiden inte fanns, när materia inte fanns. Tänk på den stunden lite, sen tittar vi upp mot stjärnhimlen igen och tar ett sista bloss. Vad fan hände? Ingen tid, inget rum, inga saker. Sen bara BANG och det är dags att fimpa och gå in och diska. Den ofattbara verkligheten sen alla stjärnor och all denna disk.

Men så är det. Och det är min kväll att skriva på Holaveden. Det är en tacksam uppgift. Man formulerar sina tankar och funderingar, kanske lite känslor sipprar in men det är svårt. Men ibland så blöder man igenom sina bandage. Men det är bra att skriva. Tankar man har kan bli mycket klarare. Oj tänker man ibland, det här låter sunt, men också mycket strunt blir det. Ibland blir det narcissistiskt. Vi är sådana emellanåt. Att man skulle förstå sig själv genom att blogga/skriva är skitsnack, det har Goethe sagt, tursamt nog som han sa. En blogg är en blogg, en tidning en tidning och en bok är en bok. Alla skrivna men på olika vis men ändå tankar och känslor behandlas med skrift. Det är sen gammalt.

Hade tänkt ondgöra mig över min förkylning men så fick ja ett meddelande på telefonen med en länk med ett Vinterprogram med Johan Rockström, det är nåt för sådana ”klimatskeptiker” som ja det. Jag gick in på toaletten och spydde och plötsligt så var inte förkylningen så farlig längre. Klimatet är mycket värre. Det vet alla vid det här laget. 2020 blir även det ett klimat år, som sig bör får vi väl tillägga. Man hade kunna tänkt sig en enkel väg när Holaveden blogg bara kunde blogga sport och trevliga mjölksyrebilder efter bragdlopp men det är dessvärre en omöjlighet. Det är som det är. För det mesta ofattbart och svårt men på väg att bli lite lite lite begripligare. Har man disk på bordet så dukar man av och gör rent för att sedan plocka fram ca tre timmar senare. Det är upprepningen och den är konstant.

Hur har vi det med klimatet? Vad är miljörörelsesekten? Vad är vetenskap? Allt hänger över mig som en bisvärm och det är jävligt irriterande och lite smärtsamt. Det här klippet ja fick som gjorde så förkylningen försvann men också frukostmaten var inte oförtjänt och säkert inte av ren illvilja. Jag hade nog börjat och skickat någon föreläsning om att jorden blir grönare och att ökenutbredningen minskar men som i båda fallen så har ingen av oss tittat eller lyssnat. Det bara blir så. Men det är inte dödsdömt utan jämnar ut sig med tiden. Men vi gillar inte andras åsikter, vi tar en åsikt vi tycker passar sen litar vi argument för den och försvarar den men sen kanske en vacker dag när vinden ligger på från andra hållet så ändrar vi åsikt till nåt annat som vinden burrit med sig. Det är sådana vi är.

Kring klimatet råder det konsensus. Utan tvekan kan man säga. Men problemet är att konsensus inte är rent, rakt eller glasklart. Det är förutom ett ord även ett skavsår. En mätning  kan vara klar men sammanställning och analys varierar ofta. När en stor grupp bestämmer sig för en åsikt så är den inte för det första lätt att ändra utan den trycker också tillbaka avvikande åsikter och funderingar men också alltså det tredje är att när är grupp/åsikt börjar växa så växer den snabbt och då nödvändigtvis inte av kvalitet. Men vad är då klart? vad vet vi? vi måste ändå börja där för att komma vidare.

Nu är vi inne i det som gör Holaveden så fantastiskt. För att skriva om vad vi vet så måste ju ja ha en uppfattning om det. När ja skriver, annars blir det svårt. Det är alltså detta som är tankens struktureringsprocess. Detta är guld värt. Lite svårt men ändå värt ett försök. Kostnaden är ganska liten.

Vi har en växthuseffekt. Det blir mer koldioxid i atmosfären. Vi har tack vare det en strålningsobalans. En uppvärmning av jorden. Den mesta av solens värme mot jorden studsar tillbaka men en liten del absorberas. Den är på en joule per kvadratmeter. Det mesta träffar havet och det är det relevanta då vatten leder värme betydligt bättre än luft. Sprider vi ut allt vatten på vår kvadratmeter så får vi 3000kubik eller 3000ton, alltså 3 miljoner kilo, 3 miljarder gram. För att värma ett gram vatten en grad behövs en kcal alltså fyra joule. Alltså tar det med nuvarande obalans 400år att värma allt vatten en grad. Eller har ja fel? Ja förmodar här att allt vatten blandas vilket det också gör. Såhär ser det kanske ut. Vi får förmoda att det gör det. Men vidare blir jävligare. Universum har en förmåga till självreglerande. Vetenskap här är svårt. Det är nästan alltid svårt men här är det otydligare och diffusare pga många saker.
Men såhär har vi det med klimatet. Uppvärmning just nu ; faktum.

Hur fungerar vetenskap och varför blir miljörörelsen en sekt och varför är det dåligt och varför spyr du på toaletten?
Vi börjar med området medicin bara för det är enklare att förstå. Det är mycket enklare än klimatet för vi har här lite mer tydliga ramar och fasta punkter. Tydligheten är att ohälsa är dåligt och hälsa är bra. Sjukdom är tydligt då man mår dåligt och man kan dö. Dö är dåligt och leva är bra. Bäst är att leva friskt. Det händer saker med oss så vi blir sjuka men vi kan också göra saker som gör att vi blir friska igen. Det hela är väl mätbart. När man forskar och försöker lösa olika problem så gör man olika studier. Nu tänker ja forcera snabbt fram till min slutsats. Man har efter denna forcering kommit så långt i arbetet att man har en medicin som man ska testa på riktiga människor. Man delar upp människorna i två grupper. En grupp får medicin medans den andra får sockerpiller. Här har man lärt sig att forskningsledaren/ledarna inte får veta vilka som får vad. För om han vet det så är risken överhängande att han kommer styra resultatet åt medicinens riktning.  Det är tydligen så det är.

I bibeln, ja herregud, vi hamnar alltid här, ja vet. I bibeln har vi förvisningen ur paradiset. När vi inser att vi är nakna, vi har blivit självmedvetna. Detta hände för 200 000år sedan och var ett Emergent fenomen. Alltså något som inte skådats tidigare. En helt ny komplexitetsnivå. En människa som börjar fundera. Vrida och vända. Som därmed är dömd att träla med svett och tankar. En mask gräver i jorden och har ingen annan vilja att göra någonting annat. Men en människa. Han tvivlar, funderar, ritar i block, bloggar och funderar lite till. Han har en frihet i tanken.

För att använda denna frihetsgrad så måste det finnas en kultur och omgivning som har förståelse kring detta. Fritt diskussionsforum och öppna sinnen. Om politiker börjar diktera vad forskare ska syssla med så är det ingen bra idé att kombinera det med nolltolerans mot avvikande funderingar. Dom flesta stora vetenskapliga framstegen är slumpartade och tillkomna pga den frihet vi har. Att stora grupper liktänkare beter sig som en sekt är kanske det mest naturliga i världen men inte så klokt rent vetenskapligt. Viss så kallad frihet måste man ha. Det är ändå skönt att sitta och skriva om sånt här då man funderar så mycket kring det. Och varför ja spydde måste ha att göra med att ja visste att ja var tvungen att på nåt sätt skriva att jag hyser en skepsis mot folk som går i vetenskapen namn på ett ovetenskapligt sätt. Nu är ja inte så dum att ja kritiserar Johan Rockströms vinterprogram utan att ha lyssnat på det men fenomenet är den att om man är agronom och jobbar med naturresurser och får en skjuts i karriären av att regeringen vill skapa ett institut med tydlig prägel åt ett håll så är det kanske gud förbjudet att man kanske går lite väl mycket åt ett visst håll, och sen lite till och sen kommer hela pöbeln och sen vill ingen lyssna på någon annan som exempel Lennart Bengtsson. Men i ärlighetens namn vad vet ja. Så här blev det iallafall skrivet för den här gången. Nästa gång kanske ja skriver om vad vi ska och bör göra med god vetenskaplig grund. För det tycker ja det finns ganska klara belägg för.

Men nu kommer ja iallafall även i framtiden att bli kallad klimatförnekare och det är bara så det är. Vi gillar inte varandras åsikter men vi bör använda andras åsikter för att vässa våra egna. Holaveden är öppen för gästinlägg om precis allting under hela 2020. Det är bara så det är. Det upprepas hela tiden.

Har blivit småkrasslig. Mjäkig. Nedsatt. Tröstlös. Ni vet hur det är. Inget är solklart. En vandrande dimma. Tvi fy och fasa.

Spelade kort ikväll, det blev så frustrerande som bara kortspel kan bli.

Dags för nytt år nya möjligheter. Har inte lust med någonting.
Så är det ibland.

Vi får se hur det blir.

/Johan

Varför äter du inte kyckling? För att det är en svag fågel.

/Pavel Tsatsouline

En god fortsättning har sin början. Resterna är nästan slut nu. Man funderar över vad man vill äta till middag? Man är mitt emellan födelsen och fyrverkerierna. Kanske nåt med morötter? En soppa känns fräscht.

Det är baltisk vinter utanför fönstret. Tungt. Åkte ett kort pass rullskidor. Mersmak. Kan vi resa oss efter ett sönderfall? Hur går vi vidare? Redån har fallit.

Mellantid. Vila. Paus. En titt på klockan, hinner vi ducka klimatförändringarna? Ska vi läsa en sida till om något vi redan tror på?

I vårt tidevarv tycks något komma tillbaka som varit försvunnit. Från 2020 kommer det styrda disciplinerade samtalet nå nya höjder. Ett bord, en moderator med mobiltelefon. Anförande & diskussioner.

Under min levnadstid här på jorden så måste det seriösa samtalet nåt botten för att sedan resa sig via internet. Nyfikenheten var kuvad men gror åter. Folk var antingen reserverade eller fulla av tyckande snarare än nyfikna kring infallsvinklar och idéer men kanske inte längre? Man kunde alltid dra satir över någonting som var obekvämt snarare än utmana sin egen ovisshet. Man kanske glömde att darwinismen också gäller visheten?  Klart och tydligt är att samhället saknar gemensamma värderingar och moraliska kompasser. Det finns ett hål i våran kropp.

När det finns ett ljusinsläpp i en skog så söker sig grenarna dit åt. Det är möjligt att miljöarbetet och hållbarhetstanken är vårat gemensamma projekt. Låt tävlingen börja. Sätt dig vid bordet, kära vän. Låt oss undvika det kortlivade marknadsutbudet och nå lite djupare och lite längre.

Sedan femtiotalet så har Nobelpristagarna i naturvetenskaperna samlats för samtal i televisionen. Så också i år. Tv är gammalmodigt och det märktes tydligt i klippningen här. Att komprimera är svårt. När klimatförändringarna kastades in som en het potatis så tog läkaren  Gregg L Semenza linjen hårdfört, forskningen är tveklös, det är snarare underdrivet än överdrivet och Onkologen Kaelin som sysslat med medicinsk forskning i 30år sa vad spelar det för roll om han räddar några tusentals liv när miljarder liv står på spel? Vad bör vi då göra? Biologen Peter Ratcliffe sa att inom hans område så kunde konsekvensen bli av att göra något att det blev lopar som spred sig i motsatt riktning och att utfallet inte alltid går åt den önskade riktningen. James Peebles talade lite om atmosfären och sa att risken att jorden blir en snöboll finns med sedan kallade Mr Kaelin honom för en kättare och vi kom inte mycket längre för den här gången. Men vi fortsätter väl?

Hållbarhet är ett gemensamt projekt för hela samhället inom alla beståndsdelar. Det är fundamentalt. Vi behöver hopp och levande idéer. Om vi vill idrotta, utveckla våra kroppar, inte vara skadade, minimera vårat åldrande så kan vi hör och häpna ta hjälp av ryssarna. Vi kan iallafall lyssna ett par timmar på den här killen