Varför äter du inte kyckling? För att det är en svag fågel.

/Pavel Tsatsouline

 

En god fortsättning har sin början. Resterna är nästan slut nu. Man funderar över vad man vill äta till middag? Man är mitt emellan födelsen och fyrverkerierna. Kanske nåt med morötter? En soppa känns fräscht.

Det är baltisk vinter utanför fönstret. Tungt. Åkte ett kort pass rullskidor. Mersmak. Kan vi resa oss efter ett sönderfall? Hur går vi vidare? Redån har fallit.

Mellantid. Vila. Paus. En titt på klockan, hinner vi ducka klimatförändringarna? Ska vi läsa en sida till om något vi redan tror på?

I vårt tidevarv tycks något komma tillbaka som varit försvunnit. Från 2020 kommer det styrda disciplinerade samtalet nå nya höjder. Ett bord, en moderator med mobiltelefon. Anförande & diskussioner.

Under min levnadstid här på jorden så måste det seriösa samtalet nåt botten för att sedan resa sig via internet. Nyfikenheten var kuvad men gror åter. Folk var antingen reserverade eller fulla av tyckande snarare än nyfikna kring infallsvinklar och idéer men kanske inte längre? Man kunde alltid dra satir över någonting som var obekvämt snarare än utmana sin egen ovisshet. Man kanske glömde att darwinismen också gäller visheten?  Klart och tydligt är att samhället saknar gemensamma värderingar och moraliska kompasser. Det finns ett hål i våran kropp.

När det finns ett ljusinsläpp i en skog så söker sig grenarna dit åt. Det är möjligt att miljöarbetet och hållbarhetstanken är vårat gemensamma projekt. Låt tävlingen börja. Sätt dig vid bordet, kära vän. Låt oss undvika det kortlivade marknadsutbudet och nå lite djupare och lite längre.

Sedan femtiotalet så har Nobelpristagarna i naturvetenskaperna samlats för samtal i televisionen. Så också i år. Tv är gammalmodigt och det märktes tydligt i klippningen här. Att komprimera är svårt. När klimatförändringarna kastades in som en het potatis så tog läkaren  Gregg L Semenza linjen hårdfört, forskningen är tveklös, det är snarare underdrivet än överdrivet och Onkologen Kaelin som sysslat med medicinsk forskning i 30år sa vad spelar det för roll om han räddar några tusentals liv när miljarder liv står på spel? Vad bör vi då göra? Biologen Peter Ratcliffe sa att inom hans område så kunde konsekvensen bli av att göra något att det blev lopar som spred sig i motsatt riktning och att utfallet inte alltid går åt den önskade riktningen. James Peebles talade lite om atmosfären och sa att risken att jorden blir en snöboll finns med sedan kallade Mr Kaelin honom för en kättare och vi kom inte mycket längre för den här gången. Men vi fortsätter väl?

Hållbarhet är ett gemensamt projekt för hela samhället inom alla beståndsdelar. Det är fundamentalt. Vi behöver hopp och levande idéer. Om vi vill idrotta, utveckla våra kroppar, inte vara skadade, minimera vårat åldrande så kan vi hör och häpna ta hjälp av ryssarna. Vi kan iallafall lyssna ett par timmar på den här killen