Förra veckan stängde Eldkvarn sin bok. Jag har indoktrinerats av mina föräldrar med deras låtar och texter sedan jag var runt 10 år. Jag minns särskilt en hemresa från Sälen sent på våren i vår blåa Mercedes. Pappas ögonlock ville ner. Han ville hem. Nervevade rutor och Ett hus på stranden hjälpte den gången. Sen dess satt den inpräntad och gör det än i ryggmärgen. Men det var när albumet Limbo kom runt millenieskiftet som jag blev fast på riktigt. Det var gubbigt, rockigt och bluesigt. Inget jag skröt om att jag lyssnade på i högstadiet. Men idag är jag evigt tacksam för texterna och att kunna ta fram skivomslaget och läsa igenom varenda ord samtidigt som det dånade i köket.

Jag tänkte jag skulle släppa en topp 10-lista på mina favoriter men det är som jag alltid tycker alldeles för svårt. Låtar slår ner som en bomb. Jag spelar dem till leda tills jag tröttnar. Sen plötsligt dyker de upp igen. Och jag lyssnar ihjäl dem. Och så går det runt. Men jag ska ge er några. Kom ihåg att detta inte är en topplista. Det är de som dyker upp här och nu:

27 – Plura går på vandring i sitt eget liv och sammanfattar sina levnadsår mellan 20 och 47. 50-talet med sommar och stekt abborre. 60-talet och första LSD-trippen. (Jag sjöng ”vi äter älgstek” istället för ”LSD” tills jag läste texten). Innehåller textrader som ”all min lycka ryms i en fingerborg”, ”polisen kommer och hämtar oss, jag säger att jag är Gunnar Wiklund, det är lögn förstås”.

Ta min hand – Lars Winnerbäck sa en gång ”en låt blir inte bättre än sådär.” ”Gör vad du vill men bli aldrig musiker, du blir slav under buteljen” kan nämnas som en ikonisk textrad. ”Vad är rätt om ingen gör fel?” en annan. Jag älskar hur texten är flera berättelser om olika personer. Bland annat om Zigenar-Jacko. ”Folk sa han kom från skogarna. Bergen och de vilda hästarna. Han tog vem som helst med knogarna. Även poliserna och prästerna.”

M/S Alkohol – Plura åker med skeppet som aldrig kommer fram. Berättelser om nålar i Bogota, pengarna och döden. ”Souvenirer och troféer allt har spelat ut sin roll. Och fast resan verkar evig står bonusen på noll.”

Blues för Bodil Malmsten – Det är även en blues till Kajsa, mannen med trumpeten och bandet. ”Må ni alltid vara omkring mig.”

Fyra låtar jag råder er att lyssna på idag.

/RD

Sommarens träning slingrar sig vidare i orak riktning. Har i varje fall kunnat springa lite igen. Korta löppass innehållande tröskelintervaller har varit ett koncept som verkar funka.

-OL

Augusti står för dörren. Det känner man. Mörkt och fuktigt. Hösten är runt hörnet som man säger. Dags för kräftor. Dags att komma in i vardagen igen. Komma igen så att säga. Ska börja springa igen. Det har varit för dåligt helt enkelt. Men skam den som inte kan ändra på sig.

Uppe i norr vankas det Stora SM för friidrottarna. Otroligt skoj. I eftermiddag kl 16.20 körs 10k med formstarke Arvid Öhrn. Det kan ingen missa. Blir hur kul som helst. Det roligaste som händer imorgon kan ja lova. På söndag är det 13.40 för halva distansen. Magiskt.

Nu blir det film resten av den här kvällen.

/Johan

En veckas semester på norra Öland vecka 29. Har tappat räkningen för vilken gång i ordningen. Alltid lika trevligt. Sol och bad. Bo i stuga med sina närmsta vänner. Det behövs inte så mycket mer än så.
I år startade jag vistelsen på solen och vindarnas ö med att vinna Victorialoppet. Det var ett riktigt fint lopp. Bra stämning längs med Borgholms gator. Kan verkligen rekommenderas. Loppet blev en taktisk uppgörelse mot David Nilsson där jag tillslut kunde vinna genom en spurt.
Segerdopp i havet och folköl efteråt. Livets fina stunder.
Träningen på ön rullade på fint. Gjorde ett dunderpass på Högbys IP några dagar efter vinsten i Borgholm. Ett sånt där pass när benen bara studsar fram och man känner sig ostoppbar. Det fanns stora förväntningar på nästa race kände jag där och då.
Dock gick det inte så bra. 3000m i lördags på 8:11, ambitionerna var väl att försöka krypa under den där magiska 8-minutersgränsen. Men det kommer fler chanser. Tuffa förhållanden och benen svarade inte alls som jag ville. Analysen är nog att jag tränat hårt senaste tiden, och ibland kommer det så ett bakslag. Men planen har också varit att köra på lite hårdare inför SM som är nästa helg. Där blir det både 5 och 10km. En ganska hård dubbel.
/ örnen

Löpningen går knackigt men är inte helt golvad. Hoppet om en höstsäsong lever men på sparlåga. Nåväl.

Styrde Sommar-SAABen mot Norge. Via Vingåker, Karlstad, Kongsvinger och till slut Övre Årdal. Ett fantastiskt ställe. Norges högsta toppar, högsta vattenfall, djupaste fjorden, brunaste brunosten. Norge på sterioider helt enkelt. En vecka med mycket vandring i både solsken och hällregn som sig bör. Att gå med dottern i bärstolen några timmar tar i benen kan jag lova.

Ett snabbt stopp i Lillehammer på vägen hem. Bodde på hotellet brevid OS-byn från 1994. Nostalgitrip. Alsgaard, Foppa, Daehli. Åter i Sverige och ett slutligt stopp i Sunne innan vi tog oss tillbaka till hufvudstaden. Lyckades även checka av ytterligare en Svensk Nationalpark med Garphyttans Nationalpark. Har tagit mig till 8 av de 30 nationalparkerna i Sverige, så än har jag något att göra i framtiden med att fortsätta bocka av listan. Hur många har du besökt?

Nu kör vi vidare med några veckor med semestern innan jag går tillbaka till jobbet, lunchlöpning och fullpackade dagar.

-OL