Precis hemkommen från Frankrike så missade jag ju naturligtvis dagens inlägg. Kommer ett mustigt inlägg nästa gång med berättelsen om den franska fjällräddningens firmafest som Vi råkade hamna på och mycket annat.

3 meter snö i Frankrike

”Man är alltid var man står.” 

Man skulle varit någon annan och man skulle varit på en helt annan plats. Vad är det man missar? Vad är det man inte förstår? Ulricehamnsloppet var en lång dags färd mot nattsvart. Men vad kunde man väntat sig?, en rimligare verklighetsbild till att börja med. Men människan är en härmapa och när tåget går så går det, är man sen så får man springa på perongen och ett hjärta brister när åtrån försvinner bortom synfältet, känslan av förlustens närvaro gör sig påmind. En lek är en lek och en lek med känslor är ett svallbad.

Ibland ser läget dystert ut och man får ta en titt på det som fungerar. Michail Gorbatjov skickade en rådgivare till England för att ta en titt på thatcherismen och på hur det kapitalistiska systemet fungerarade. Rådgivaren besökte Londonbörsen och London School of Economics och satt i långa samtal med bankmän, entreprenörer och universitetslärare. Enkla saker sattes i komplicerade termer. Rådgivaren sa tillslut att det som gjort störst intryck på honom under vistelsen var alla köfria livsmedelsbutiker och han bad om att få träffa männen bakom brödförsörjningsystemet. Värdarna skakade på huvudet. Han frågade undrande Vem förser London med bröd?

Innan smältvindarna och regnet belägrade oss åkte Qvarnström och jag till Lövhult för att staka två timmar på den plogade femman. Tiden gick och plötsligt i en motlut så bara small det till, ett avstånd på tjugometer uppstod som ett gap mellan oss. När jag var ifatt igen så bad ja honom göra om det, se om det verkligen var sant och plötsligt i nästa motlut tjugo meter igen. Som om en osynlig hand försköt honom framför mig. Sådan magi börjar redan i vårsolen och det receptet är värdelöst för mig just nu tänkte ja, tills jag insåg att det var precis den insikten jag behövde. Att det inte existerar någon magisk hand som föser omkring skidåkare i spåren, den handen förser bara London med bröd.

Trofim Lysenko vid Lenins jordbruksakademi var övertygad om att en organism kunde förvärva en ny egenskap under sin livstid och föra över den egenskapen till sin avkomma. Det stred mot darwins teorier men passade väl in i den kommunistiska ideologin. Tron var att man kunde lära veteplantor att stå ut med kyla. Han skickades miljardtals veteplantor på träningsläger till Sibirien. Vetet frös ihjäl och brödköerna växte.

Det finns inget sovjetiskt träningsläger som kan rädda en konungsfärd. Man får ta det därifrån man är och gå längst den beprövade stigen. Smarta drag och korta kliv. Kliv kliv överlev. En död man kommer aldrig till Mora.

Där borta, på andra sidan. Går dom imål på ett torg, tar en buss, beställer en öl mot en soldränkt vägg.

Ett mycket svårt beslut fattades igår kväll sent in på småtimmarna. Stakdrottningen, Britta Johansson-norgren gick under klubban och såldes för 15500kr i Visma Ski Classics fantasyspel. Britta har varit en stabil poängplockare under de första långloppen, inte ett enda poäng har hon gett bort till sina medtävlare. Det är en helt makalös säsonginledning vi har sett från Britta där hon hittills alltså tagit hem varje spurtpris och varje seger. Detta har dock resulterat i en kraftig värdeökning och jag som sportchef kunde inte längre låta henne få ha kvar sin plats i Kaxholmen Kickwaxers. Det har nu gjorts plats åt flertalet kvalitativa åkare, men vilka de är vill jag inte gå in på förrens imorgon då laget är 100% spikat.

Vi återkommer redan imorgon med mer snack om Holavedens egna fantasyliga! Och har du inte hunnit sätta ihop ditt egna lag så passa på innan 23:00 ikväll då transferfönstret stänger inför morgondagens Marcialonga. Visst, hoppar man på tåget nu hamnar man lite på efterkälken i ligan då man missat några tävlingar. Men häng inte läpp för det, vi kommer utse veckans komet efter varje deltävling där vi ser vem som gjort den bästa tävlingen för dagen.

http://fantasy.vismaskiclassics.com/league/HOLAVEDEN%20

Skickade lite bilder i vårt parallella universum Bloggventilen. Robbans svar löd, ”Paradiset”.
Visst är det paradiset att får stå på en bergstopp i solsken med pudersnö väntande på nervägen.

Bilder kommer när vi löst vissa tekniska detaljer.
På återseende.

Ja du milde tid.
Att besöka Ulricehamn för seedningslopp i januari/februari är lika trevligt som alltid. Om inte mer den här gången. Jag älskar banorna, speciellt när de landar runt 6 km. Det blir knixigt, upp och ner hela tiden, olika moment att utföra, bra koll på täten och konkurrenter och framförallt mycket kring spåret. 600 åkare kan låta mycket på en 5.4 km-slinga men förvånansvärt lite problem ändå.

Start vid 11. Runt 10.15 var jag ute och kände på föret. Klockrena skidor tack vare far min. Det var bara att lägga in i fållan och invänta stsrtskottet.

Krispig luft blandat med syre från adrenalinstinna frustande skidåkare är nåt alldeles extra. Solen fläckfri. 43 kilometer progressivt. Var tanken i alla fall. Lyckades balansera entusiasmen i mittendelen på loppet och lyckades få till en sista mil som kändes progressiv  i alla fall. I mål som 41a. En väldigt bra känsla i mål, inte minst för att jag fick stå där med Palle, som ett år efter knäskadan var tillbaka på allvar. Han har bara börjat sin resa.

Målet var att göra det bästa för dagen som alltid. Och när man har dagen kan vad som helst hända. I två år försökte jag nå led 2 via seedningslopp. När jag slutade försöka så gick det tydligen direkt. Lämnar led 3 efter fem fina år. Vi får se om jag kommer tillbaka nästa år.

Må väl idag!

/RD