Författare: Holaveden (sida 2 av 185)

Två steg framåt, ett tillbaka

Så känns det mest hela tiden nu. Skorna slinter på intervallpassen. Backintervallerna känns dubbelt så långa när man får använda frånskjut som mer liknar diagonalåkning smygandes efter fäste i nollgradigt före. Förra fredagen ryckte det till i vaden. Vilade. Testade. Var redo för hovetintervallerna i onsdags. Men nej. Tack o adjö på andra 14 minuters intervallen. Jag och Uhrbom fick skamsna jogga hemåt. Båda gubbskadade. Han tycker jag ska satsa på trail-sm nästa år. Kanske vore något? 40 km i Genarp i Skåne. Men det är helgen efter Stockholm marathon… Vi får se. Hade varit kul o springa lite mer terräng nu när jag ska flytta från betongen till skogen.

-OL

Har ett par nya skor i garderoben…håller på dom lite

Sju timmar.

Käbbel käbbel. Politik är en tekniskt svår sport. Inte är det bra och inte blir det bättre, eller? Vi får inte glömma bort att vi har det förbannat bra. Tack vare hårt arbete och framförallt hårt, målmedvetet politiskt arbete. Vi lever helt klart i våra förfäders utopi. För över hundra år sedan var det man drömde om och kämpade för

  • Kortare arbetstid
  • Högre lön
  • Pension
  • Semester
  • Välfärd

Över hundra år senare har vi förverkligat det vi drömde om, det som varit våran riktning, mål och mening. Det är fantastiskt. Men vi står idag med en hög av andra problem som vi måste ta tag i. Dom är följande.

  • Bristande meningsskapande
  • Förlorad gemenskap
  • Ett liv som blivit allt mer komplicerat
  • ökad mental ohälsa
  • Skevt fördelade resurser
  • Undergrävda välfärdssystem
  • Djurens lidande
  • Flertalet ekologiska kriser
  • Klimatförändringar
  • Risker med teknik (Nano, Ai, bio, vapen).

Lösningen finns på individnivå likväl som på samhällsnivå. Lösningen är en inre och kognitiv utveckling hos människan och samhället. Ett mer medvetet tankesätt tillika samhällskropp. Vi vet mycket väl vad vi vill ha,behöver och bör sikta mot när det gäller ett mänskligt liv. Det är ganska enkelt även om det är svårt. Forskning har kommit fram till följande.

  • Social trygghet
  • Lagom stora utmaningar
  • Stöd i lärande
  • Hög acceptans för misslyckande
  • Hälsosam kost
  • Mycket rörelse samt beröring.
  • Träning i social och emotionell intelligens
  • Existentiella samtal
  • Meditation

Vet man inte vart man ska är det väldigt svårt att planera sin resa. Vi vet vilka arbetssätt som varit framgångsrika historiskt. Vi kan våran historia. Vi fixar det här. Kom igen världen.

Torsdag betyder stakmaskin va?

Shining

Om vi fortsätter på listan över livsviktiga uppfinningar så har vi, utöver tidigare nämnda skohornet, även reflexen. Den används numera dagligen. Har förmodligen räddat livet på mig oräkneliga gånger. Det kan jag såklart inte veta, men jag gissar. Vem uppfann reflexen? Det är ett ganska coolt material får man ändå erkänna. Min nya jacka som kärleken hittade på second hand är årets köp. 100kr för en jacka i 100% reflex. Riktigt ball om jag får säga det själv.
Under gårdagens intervallpass så noterades det också att materialet reflex inte andas särskilt bra och jackan är dessutom helt vind och vattentät vilket innebär att den blir väldigt varm.
Det är på second hand man gör dom riktiga fynden. Bortsett från mat, hygienartiklar och löparskor handlar jag i stort sett bara på second hand just nu. Minns faktiskt inte när jag köpte något nytt senast. Kanske min fjällräven-jacka förra året, men den räknar jag med att ha i minst 20 år. Om detta innebär att jag har begränsat mitt konsumerande av onödiga inköp så är svaret nej. Man hittar väldigt mycket onödigt på second hand som man köper och som sedan blir liggandes innan men tar det till försäljning hos någon annan leverantör av återvunnet.

Jackan på bild.

Gårdagskvällen bjöd på 5×4 minuter plus lite annat snabbare efteråt. Det var mitt första pass sedan april jag genomförde hela det planerade intervallpasset. Ytterligare ett litet steg i rätt riktning. Fortsätter det såhär åker jag till Spanien i januari.
Målsättningen under året för en comeback har ständigt förskjutits. Skadad var segare än vad jag först anat. Men under hösten har jag hoppats på att åtminstone vara tillbaka i full träning under december, för att sedan kunna banka in några riktigt bra veckor under julledigheten. Kvällens pass var väl ändå en indikator på att den målsättningen känns rimlig. Ca 60km löpning förra veckan, misstänker att kommande kommer erbjuda något liknande. Step by step…
Har för avsikt att göra något av en skierg-satsning under december som slutligen ska kulminera i ett personbästa på 5000m. Detta som en del av grundträningen och att jag behöver lite inspiration för att träna hårt nu igen. Gjorde 10 armhävningar igår för att påbörja en process att vänja kroppen vid överkroppsbelastning. Kändes inte kanon. Har inte blivit så många armhävningar sen senaste nyckelbensfrakturen ska erkännas.
Skriv era bästa pass på skierg i en kommentar så kommer jag köra allihopa under december.
Hörs!
/ örnen

22 november

Jag visar att jag är här i alla fall. Det kommer en tid när texterna blir bättre och längre. Men det är inte just nu. På torsdag far jag söderut. Till värmen. Löparskorna åker med och böckerna jag aldrig hinner läsa. Ett omtag, en batteriladdning. Jag och hon. Det ska bara bli skönt. Småland dominerar svensk skidåkning. Vilken tid att få sitt genombrott. Leo Johansson från Skillingaryd. Eric Rosjö från Jönköping. Hatten av!

/RD

Pannlampstiden

Nu är den äntligen här. Tiden när man får plocka fram pannlampan och ge sig ut i mörkret. En av de få sakerna jag ser fram emot på hösten. Vi pannlampslöpning har alltid varit en skräckblandad förtjusning sen min första nattorientering. I slutet på 90-talet sprang jag med tveksamt laddad halogenlampa med Nickel-metallhydrid batteri på ryggen en av mina första tävlingar i strömsbergsskogen. Känslan av att du har cirka 50 minuter på dig att avverka en orienteringsbana på, sen är det svart. Det är en ganska fostrande ungdomsidrott, så att säga. Ändå så kändes det som man hade framtiden på huvudet och ryggen när morfar plockade fram sin gamla lampa från nattorienteringens barndom. Nuförtiden är ju lamporna så starka och lätta att lite av utmaningen och adrenalinkicken försvunnit, men likaväl är det en härlig känsla att följa ljuskäglan på en mörk skogsstig i novembermörkret.

-OL

Äldre inlägg Nyare inlägg

© 2021 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑