I mitt sista inlägg jinxade jag rejält. Träningen flöt på bra…bla bla bla. Dagen efter slog Murphy’s lag till med full kraft. En ögoninflammation hade följt med hem från förskolan veckan innan. Dottern var lite geggig i ögonen en dag sen gick det över, sambon några dagar till. Men eftersom jag verkar fått bra syreupptagningsgener så måste väl någon annan gen fått stryka på foten. Jag är rätt säker att det är immunförsvarsgenen. Vaknade upp med fullständigt förstörda ögon och en otäck sjukdomskänsla i kroppen. Det blev bara värre och värre. Kände mig som en spetälsk när jag var tvungen att ta mig utanför lägenheten. Ögonen började bli bättre efter en dryg vecka men sjukdomskänslan i kroppen har inte släppt än. Två veckors vila var väl inte riktigt vad jag hade hoppats på. Det är bara att börja bygga korthuset igen och hoppas på en friskare vår.

Det fina med lite sjukdom är ändå att sjuka mängder idrott kan beskådas på tv. Det var längesen jag såg hela vasan. Men iår var det ett sevärt lopp. Såg otroligt kämpigt ut en bit bak i leden. Robban och Palle är solida i Vasan. 15:e loppet för båda nästa år. Halvvägs till gula-västarna. Hatten av!

Asfalten börjar torka till, gruset soppas bort, loppen närmar sig. Fick lite vår feelings och bestälde 2 par nya löpskor från sjuksoffan. Måste ju hålla uppe tron om en frisk framtid.

Så, komihåg, jinxa inte!

-OL