Fredagsfys. Det har jag aldrig skrivit under mina 20 månader på bloggen. Men idag tar jag chansen.

Dunkehallabacken i tisdags. 70 sekunder upp. 50 sekunder ner. Gånger 10. På intervall 6-7 nånting var jag uppe och blickade storögt över Vätterbygden med en härlig pirrande känsla i benen. Sen tog jag tre flacka på toppen. Joggade sedan hem och njöt av att 41 minuter kan vara väldigt effektiva. Effektivitet är bra och kul och högst nödvändigt när man försöker få ihop det övriga livet också.

Frågan är om backen är ens bästa vän när man pratar effektivitet. Enkel att använda. Alltid pålitlig. Lika jävlig varje gång. Lika underskön varje gång. Puls, styrka, fettförbränning. Vad mer kan man önska?

Vi föll för anmälningstourrettesen igår. Båda två, lika snabbt, bara några knapptryck bort. Löparboomens stagnerande tillåter ju sånt här tillskillnad mot de populära idrotterna, såsom skidåkning eller triathlon där startplatserna försvinner på några sekunder redan ett år i förväg. Tar men en klunk kaffe i fel ögonblick då är chansen till start som bortblåst. För att få springa 15 kilometer på ön klickar man bara in sitt namn och nummer med mobilen och vips så är man några hundra kronor fattigare och en startplats rikare. Otroligt vilken tid vi lever i. Tänk att försöka förklara för sina barn att man faktiskt levt i en tid helt utan mobiltelefon.

Det finns flera anledningar till varför vi anmälde oss. Dels för att uppleva den glömda gamla E4an mot norr och låta bilstereon gå varm i ett par timmar. Dela på en termos och eventuellt en påse gifflar. Men främst för att bevittna när Oskar tar sig an 30 kilometer lidingölopp i sitt livs form. Man vill liksom kunna säga att ”jag var där” när det pratas om loppet i framtiden. Kommande dagar är kritiska, inget får gå fel. Men om allt går rätt så tror jag att både personbästa och klubbrekord kan behöva uppdateras på diverse statistiklistor. Då kan jag och Palle säga att ”vi var där”.

Härligt med kommentarer i mitt senaste inlägg. Tyvärr har jag inte tagit granskningen på djupet mer men vår gästbloggare Rainer hade en teori om att utbudet blir större och att loppen ”stjäl” löpare från varandra. Och så kan det förstås vara. Utbudet och nya grepp och vinklar på tävlingar, som att springa in i gladiatorer eller få stötar på vägen är sådant som numera fått ett uppsving. Vi ska titta ännu närmare på det, var så säkra.

Vad händer annars i veckan? Ja, jag har bara en sak i huvudet. Lördag kl 15.00 på Visingsö. ÖIS mot Öa i seriefinal i division 4. Dessutom skördefest. Ryktet säger att extrabåtar kommer sättas in för att klara av de hundratals ÖIS:are som ämnar att invadera ön. Kan bli en riktig fotbollsfest.

Nu ska jag hälla i mig ett par koppar kolsvart och låta kroppen komma in i måndagsgunget. Full fart mot tisdagen.