Mot Mora

Livet är en process. I mitt fall en process av skenande kostnader. Märkte i bilen hem nu ikväll att mobilen inte anslutit sig till stereon. Mobilen finns alltså inte i bilen. Tvärvänder. Uppe i berget finner man den i parkeringsgruset. Krossad naturligtvis. Men ändå funnen. Ikhp fint, man får ha överseende med eklöven. Dom hör ändå till. Alltid varit så. Kulturmärkta. Tur man inte har klister på skidorna nu för tiden. Ikväll 25x1min hårt men inte urblåst. Halm kvar i ladan. Imorgon sprintstafett 3 x 2km. Mumma för själen. Ett par halmstrån får sätta av i vinden. Emil Östlin styr upp bra onsdags pass. Förra veckan 8km på Hallby. Andas.

Till helgen ska vi styra upp mot Dalarna igen. Loppet går denna gång från Oxberg till Mora. Lär bli episkt. Skoj. Åker fredag lunch. Måste bort till TB och valla. Kanske blir innan morgondagens stafett alt på torsdag. Grabben vill åka på torsdag, sånt tackar man inte nej till. Det löser sig. Ska åka på ett par andra skidor än dom som användes i Orsa. Vi får se hur det blir.

Riktigt roligt att åka skidor med pojken. Han stakar och skejtar. Nästa år ska han få en skejtutrustning. På tal om Far & son aktiviteter så är det mäktigt att Elitledet i Vasan har Pontus och Ulf Nordström. Far och son. Tänk er. Mardrömmen när man flugit av efter Oxberg, biter man inte ihop nu så kommer strax farsan och då får man höra det ändå tills Mars nästa år. Ulf har varit i minst ettan i 25 år. 165a 2020. 132a som bäst snöfallsåret 2007.

Vill vi inte höra Oskar berätta om snöfallsvasan 2007?