Jag är i skydd av mörkret. Regnet är här. Vilken befrielse. Betyder detta att jag snart kan tända på den enorma högen av brännbart på kullen? Hoppas hoppas.

Vi lämnar osämjan för en stund. Har sprungit igen. Några kilometer utan att det gör ont. Mäktig känsla men dock. Så otroligt känsliga ben just nu. Träningsvärk för minsta lilla. 4 km löpning följt av 5×1000 på skiergen. Intervallmåndag är tillbaka. Kanske.

Det där mörkret har dragit in lite varstans. Bäst jag slocknar nu. Bäst ni vaknar sen. För ert eget bästa.

/RD