Vilken är den bästa läraren du haft?
För mig har svaret alltid varit enkelt. Rainer var så mycket mer än bara min gamla gympalärare. På senare år blev han även min vän och en stor inspirationskälla. Vi hade stadig kontakt via mejl, och han hörde alltid av sig efter att man sprungit något lopp, varesig det var lyckat eller inte.
Det senaste mejlet trillade in i mejlkorgen för bara några veckor sedan. Han hade problem med sina hälsenor och lovade att testa mina tips jag delade med mig av. Det var det minsta jag kunde göra för någon som faktiskt betytt så mycket.

Det började redan på lågstadiet när han var den första som lärde mig vad ironi var. Alla hans historier om diverse bragder och olika rekord han åstadkommit. Att han en gång stötte kula nerifrån tennisplanen så pass långt att han tog sönder en ruta på Landsjöskolan. Hans stora förkärlek för sumobrottning och när jag en gång fick följa med in på hans kontor och han visade upp bilder på olika bjässar han hade brottat ner. Jag bara skrattade, men han hade sån seriös ton så jag visste inte vad jag skulle tro på. Alltid med glimten i ögat dock. Så förr eller senare förstod jag nog att det var ett skämt. Men det tog sina år, det ska väl erkännas.

Långt senare flyttade jag till Huskvarna och började löpträna. Bloggen började rulla igång och Rainer blev ganska snabbt en del av våran resa. Många av hans historier finns nedskrivna här på bloggen, det är bara skriva in hans namn på bloggens sökmotor så hittar ni flertalet sidor som är läsvärda. Ta er gärna tid för det, det är fina grejer han har skrivit åt oss.
Sen började vi skriva till varandra. Nästan varje vecka faktiskt. Han berättade att jag tränade för dåligt och vägde för mycket, men han såg också att det fanns något där som kunde bli riktigt riktigt bra om jag bara ville. Och tänk så rätt han hade. Jag blev helt besatt av Rainers historier och fick låna hans gamla träningsböcker som jag läste från pärm till pärm. 2016 hade han sprungit milspåret på Öxnehaga 1,500 gånger, bara att sammanställa en sån sak gjorde att jag också började skriva träningsdagbok och bestämde mig för att börja träna på riktigt.

von nichts kommt nichts
¨Av inget kommer det inget.¨ 
Det var vad han lärde oss. Vill man bli riktigt bra måste man också träna riktigt bra. Det var i alla fall så jag tolkade det. Jag pratade ofta om sub 32 minuter på milen, och han berättade återigen att jag tränade för dåligt för det. Det i kombination med alla gamla löparhistorier bara triggade mig ännu mer. Det var mer regel än undantag att vi alltid sågs på Eksjö stadslopp. Jag minns särkilt ett år när Rainer var lite orolig att jag skulle slå hans gamla personbästa. Jag såg honom längs banan på fyra olika ställen och han stod där med sin klocka och ett anteckningsblock. Det kändes precis som på lågstadiet när vi sprang 60 meter. Han var nog som sagt lite orolig, men han var förmodligen också lite nyfiken. Den där tiden var ju trots allt ganska bra. Jag missade det med några sekunder, men han sa också att han hade insett att jag någon gång skulle slå det. Och tillslut gjorde jag det. Tack för matchen Rainer. Det är något visst med just löpning som gör att man kan tävla mot varandra trots att det skiljer en hel generation.

Rainer älskade att bada. Jag har hört någon gång att han hade som mål att bada i 100 olika sjöar, jag vet inte om det var under ett år eller om han precis som med sina  gamla träningsböcker bara gillade att föra statistik på saker och ting. I våra mejl skrev vi ofta om olika tyska ölsorter och vi sa att vi borde ta en öl tillsammans. Ni vet den där ölen man alltid säger att man ska ta men som sen aldrig blir av. Jag kan ångra det idag, men jag är tacksam för allt annat vi hann med utöver just den där ölen som uteblev.

Rainer var en riktig idol och det är till stor del hans förtjänst att jag började springa. Det berättade jag ofta för honom.
Sista söndagen i April är det Landsjön Runt. Oavsett om det blir ett officiellt lopp eller inte ska jag löpandes runda den där sjön och tänka på Rainer. Sen ska jag bada och dricka en tysk öl.
Vila i fred kompis.

/örnen