Tror inte Rob får några problem att hitta ett meningsfullt liv. Det ligger omkring honom. Det är kvällens intåg till natt som framtvingar mörkret. När man famlar ihop sina skärvor för att inte ramla ner för branten nästa dag. Från kulturen ska vi plocka fram mina två favorit konstateranden.

”På det här stället blir vi aldrig färdiga” /T. Bannerhed

”Det är synd om människorna” /Strindberg

Smärta är mänskligt och ett stort jävla mysterium. Grunda människor hörs ibland förklara smärta på det enkla sättat att det är en signal på att någonting är farligt som att hålla handen på en spisplatta. Det är väldigt lite tid av en människas liv som man rycker undan kroppsdelar från farliga ting medans smärta är en av grundpelarna i en människas existens.

Smärta är urkorkat och fullständigt meningslöst. Cancersmärta måste vara höjden av meningslöshet. I det tidiga skedet ger cancer ingen smärta, och det är då man kan göra någonting åt det. När det är försent så är det våldsamt smärtrikt. Cancer är bara en signal på att något har gått fel i systemet och systemet har inget medärvt försvar mot det. Vi är och förblir delar av ett system.

Hundra miljoner amerikaner lider av kronisk smärta. Vetenskapen står handfallen. Än så länge. På det medicinska området blir vi aldrig färdiga. Det är synd om människorna.

Det är nåt med det svarta ändå. Vemodet. Eller så är det att klockan tickat. Snart börjar ronderna igen. Njurslag. Kramar. Hyllningar.

Hösten kan va vacker. Bygg hopp för framtiden.

Vi gräver lite i utkanten av eran trädgård i helgen. BOOM

Mekanisk koppling 63 – 32. Vackert.

Ut med språket. Jag gick igenom en skilsmässa i en pandemi. Det var helt rätt för alla parter. Allt har blivit bättre.

Jag har träffat en människa som ger mig allt jag vill ha. Trygghet, lugn, en varm famn, klarspråk, klokhet, jävlaranamma, skratt och lycka. Det är vackert. Jag trodde inte det skulle ske. Men hon fanns där hela tiden. Närmare än jag kunde tro.

För egen del brottas jag med mig själv. Som vanligt. Det är en ständig kamp och frågeställning. Det gäller att vara på väg. Men var går vägen? Förr var det alltid tider och vinster som räknades. Vad är det nu?

Den långa färden mot en säker död fortsätter. Den behöver inte vara bekväm. Men jag vill att den ska vara meningsfull.

/RD

Tillfälligt avbrott
Med vänlig hälsning, örnen