Kort om skor

Superskor, kolfiberskor, gympadojjor, studskor eller fuskskor… Kärt barn har många namn, och den nya typen av tävlingskor har verkligen hamnat i rampljuset senaste veckorna.
Men var börjar man ett sånt här inlägg gällande de omtalade skorna? Vi tar det från början, från örnens perspektiv.

Första gången jag hörde talas om Nikes nya supersko var när Eliud Kipchoge var med i något som Nike själva kallade för Breaking2-project. Ett projekt som gick ut på att bevisa att en människa var kapabel till att springa ett marathon på under två timmar, något som i stort sett alla trodde var omöjligt. Även om Kipchoge bommade två timmar med exakt 25 sekunder så var projektet lyckat, Nike hade nämligen lyckats med ett av världens bästa PR-trick, lansera en ny skomodell vid namn Vaporfly 4%. En svindyr ny tävlingsko med spännande teknologi, nämligen kolfiber och ett nytt material i mellansulan som skulle vara något i hästväg osv osv… Ni kan det där. Strax efter det riggade maratonloppet så släpptes en dokumentär som finns att se på youtube, sök på Breaking2 så har ni en magisk timme framför er. En dokumentär som får det att vattnas i ögonen på en, även om jag sett den minst 5 gånger.

Strax där efter började man se även svenska löpare med den nya Nike-skon. Inte kunde det vara så stor skillnad tänkte jag, utan körde på med mina vanliga tävlingskor. Bland annat på Göteborgsvarvet 2019 där jag lyckades bli 8a på 68 minuter blankt. Jag tror alla som var före mig körde med vaporfly, men det var inget jag reagerade på då. Även om jag gillar skor och att köpa nya grejer var det inget som lockade särskilt mycket vid det tillfället.
Den verkliga ögonöppnaren  för mig var när jag sprang Hytteplanmila i Norge, oktober 2019. Där var det en otrolig toppbredd på löparna och mina 32:20 (isch) räckte inte ens till topp 100… När man sprang det loppet reagerade jag verkligen, det var knappt inte en enda löpare som körde något annat än Nike-skor. Ganska snabbt blev det som en masshysteri, och när löpare efter löpare slår sitt personbästa i  nya skor från Nike är det självklart att man måste testa. Man vill ju ha samma förutsättningar som  alla andra. Det borde gå att jämföra med skidsporten om det kommer ut en ny valla man kan ha under skidorna, självklart vill man ha samma glid under laggen.

Så i början på året slog jag till. Nya skor. Det som är speciellt med dom är ganska enkelt förklarat att sulan är ganska tjock och väldämpad, kolfiber i mellansulan och så är de extremt lätta trots sitt klumpiga utseende. Tidigare såg tävlingskor ut på ett helt annat sätt. Extremt tunn sula, väldigt dålig dämpning och inte särskilt skonsamma för vader eller fötter. Självklart går det springa fortare i en sko som har mycket dämpning, men som samtidigt är väldigt lätt. Det upplevde jag direkt. En härlig, nästan studsig känsla även om skon känns ganska klumpig. Det tog lite tid att vänja sig vid dom, men sen är det helt klart en känsla man vill behålla.

Några veckor gick utan att vi fick tävla, och veckor blev sedermera till månader. Corona ställde till det ordentligt, det kan nog alla skriva under på. Men det som var bra för mig var att jag kunde träna på riktigt bra utan några avbrott. Inga tävlingar som ofta sliter och förstör i övrigt fina förberedande träningsveckor.
Jag började känna mig bra, riktigt bra till och med. Så när första tävlingen väl blev av smällde jag till direkt – 29:45 på 10000m. Om det beror på skorna? Nej det vill jag inte påstå, det beror nog på att jag är en duktig löpare som fått träna ordentligt utan avbrott. Kan skorna varit en bidragande orsak? Ja självklart, det är en riktigt bra sko att springa snabbt i.
Jag fick ett enormt självförtroende, jag kände mig verkligen bra och insåg nu att jag kunde springa riktigt fort, så när nästa tävling väl blev av så vågade jag verkligen gå för det – 14:12 på 5000m. Sjukt nöjd. Det var ungefär de tiderna min coach sa att jag var kapabel till i fjol innan jag blev skadad, så egentligen var jag inte så förvånad, bara väldigt nöjd att det äntligen blev av!
Efter ett riktigt lyckat lopp på 1500m fattade jag att jag är nog i mitt livs bästa löpform, full av självförtroende. Och inte bara på tävlingar, träningspasset gick självklart också mycket bättre nu. Jag pratade med coach som tränat oräkneligt med aktiva som varit bättre än mig, och när han sa att sub 14 inte är omöjligt i nästa 5000 lopp så är det klart att man fylls av ännu mer självförtroende. Nästintill hybris. När det väl var dags så gick jag verkligen för det. Med sub 14 i fokus tog jag ut mig fullständigt och låg länge i 13:50 tempo, men landade tillslut på 14:06. Helt förstörd. Men väldigt nöjd. Det är verkligen mitt bästa lopp någonsin, och det kändes flera dagar efteråt. Om skorna var en bidragande orsak? Självklart, det är en riktigt bra sko att springa snabbt i. Men det krävs lite mer än bara skor för att springa på 14:06.

Under hela det här året, egentligen innan det också har skorna blivit ifrågasatta. En del säger att de bör förbjudas, en sko som ger så stora fördelar att rekord på rekord slås bör inte vara godkända. Många andra hävdar att det bara är en helt vanlig sko, och att nya produkter som kommer ut på marknaden tillhör utveckligen på sporten. Framförallt har löpare med andra sponsorer varit skeptiska och många har dessutom brutit sina sponsorkontrakt för att testa Nike istället. Jag känner mig lite tudelad i frågan, men jag ska komma till det senare. Först måste vi ta de nya skoreglerna som kom bara för några dagar sen.

28 juli släppte IAAF ett dokument på nya regler. Svårläst och inte alls särskilt tydligt om man inte har typ en juristutbildning alternativt älskar att läsa nördiga dokument. Tidigare under året hade det kommit viss reglering på hur skorna skulle få se ut som kom ut på marknaden. Tex får det inte vara en högre sultjocklek än 40mm, och ville man ha kolfiber i mellansulan fick det bara vara en platta så att säga. De reglerna tyckte jag var bra. Ska man tillverka något är det bra att sätta lite begränsningar, annars hade en löparsko kunnat se ut typ som ett rymdskepp inom tio år, vem vet. Det finns regleringarna i nästan alla sporter där man använder material, allt från skidor till motorsport eller bowling.
Men nu med de nya reglerna som kom i slutet av juli förbjuds alltså dessa tjocka skor på bana, man får alltså inte längre använda studskorna på bantävlingar. Den nya regeln säger att skon får vara max 25mm hög i sk stack height (sultjocklek)

Bra eller dåligt? Jag vet helt ärligt inte vad jag tycker… Det känns som ett förhastat beslut att släppa mitt i en säsong, och framförallt strax innan en svenskt mästerskap. Produkterna på marknaden har sprungit iväg innan de hunnit reglera den, eller vill de bara förbjuda utveckling av sporten? Att springa i spikskor är inga konstigheter tycker jag, jag testade det när jag sprang i Hallsberg på 3000m på 8:13 strax efter att de nya reglerna släpptes. Ett lopp som jag tycker är i dignitet med 14:06 och 29:45, möjligt att jag är mest nöjd med 14:06 dock…
Att springa 10000m på bana i spikskor är självklart lite hårdare, det sliter en hel del faktiskt och när man börjar kika runt på skomarknaden finns det inte jättemycket skor som är tunnare än 25mm och därmed godkända. Kommer veteranfriidrotten överleva när de flesta ska börja springa i tunna spikskor?

Hur går man vidare nu då? Det pratas om att de tävlingar som körts och de rekord som tagits med fel skor skall strykas. Jag är självklart tveksam till det. Har man slagit en tid i en sko som vid det aktuella tillfället var godkänd tycker jag att den tiden ska räknas. Det blir ett för stort nystan att börja lirka upp om man ska radera gamla tider och kontrollera vilka som sprungit med vad och när. En helt omöjlig uppgift låter det som på förhand. Tiderna som är satta kommer förr eller senare att raderas ändå av bättre löpare och det finns inga bevis för att det var skornas förtjänst att ett rekord sattes. Ska man ta bort Jörgen brinks rekordtid på Vasaloppet om flour förbjuds i vinter?

Nu finns det nya regler, nu rättar vi oss efter det som vi vet.
Vad tycker ni?

Det finns mer att skriva kring detta givetvis, men fyll gärna på i kommentarsfältet vad du anser. Det blev inte särskilt kort inlägg om skor insåg jag nu, men lite tankar att få er att bli engagerade i alla fall.

/örnen

2 kommentarer

  1. Om skorna är skadeförebyggande och skonsamma så borde dom passa utmärkt för veteran friidrott. I övrigt så kommer nog fabrikanterna plocka fram bra godkända skor.

    Häftigt att det går utveckla skor som får en sådan genomslagskraft.

    • Holaveden

      2020-08-10 at 8:53 f m

      Det kanske var otydligt men veteranfriidrottare får alltså inte använda dom på bana, då kvittar det hur skonsamma och skadeförebyggande de är.
      Man får självklart träna med skorna.
      I samma sekund som IAAF släppte de nya reglerna kom Nike med två nya modeller som ska vara godkända, en slump? I Think not. Vi tar det i nästa inlägg.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

*

© 2024 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑