17 minuter Dylan. Monotont. Har säkert lyssnat på den 10 gånger i helgen. Den bara växer.

Kanske inte den mest spännande musikupplevelse man upplevt men älskar att den bara pågår. Med referenser från en hel livstid.

Låt saker bara rulla på. Borde skriva dagbok över allt som händer nu. Men jag tror jag kommer komma ihåg ändå. Att jobba på en nyhetsredaktion i dessa dagar är en ynnest samtidigt som det krävs ett enormt ansvar. Men alla sliter som djur och en vacker dag när man blickar tillbaka känns det som att vi kan vara stolta över det vi gjorde.

En baksida har gjort mig påmind om att jag passerat 30. Alternativ träning. Men det blir sparsmakat nu. Vårsäsongen ställdes in. Har inte lust med något annat än att lyssna på Dylan och dricka vin. Det är en sån tid.

/RD

Allt är inte som det brukar vara. Verkligheten tar en ny skepnad. Svårt att se en återgång till det normala. Ett försök lär det bli. Är inte åtgärderna för det här viruset precis dom åtgärderna vi hade behövt för att lindra konsekvenserna av klimatförändringarna? I nöd kan vi handla.

Inget Landsjön Runt och inget OS. Men det femte försöket att få till Khabib vs Ferguson jobbar man hårt för. Det får bara inte ställas in, igen. Det blir inte i LAS Vegas och inte heller New York men möjligtvis i en tom lokal i Florida. Ett garage, några kameror och två världsathleter stänger in sig i en bur och sen rätt ut i det digitala. Det gamla in i det nya.

Höredarundan inställd. Ur led är tiden.

Bob Dylan har släppt en låt med 164 textrader och över 100 kulturella referenser. Han kan.

Borde skriva en essä om att välja kök.

Borde börja skriva mer om mitt hus. Men ärligt talat så är jag helt dödstrött nu. Ser fram emot morgondagen dock.

Vi är ett gäng som springer Öis lopps banan imorgon 16.50 från klubbstugan. Häng på.  Det kan dröja länge innan du springer i en lika stor grupp.

Vem vet hur det kommer sluta?

Vilka tider vi lever i.

Har rullat mina första tröga meter mot Vasaloppet 2021. Vasaloppet 2020 tajmade in pandemins utbrott väldigt väl. Eller så spreds smittan hej vilt den där veckan. Omöjligt att säga. Omöjligt också att inte ställa sig frågan om de höga ljuden från varningstrumman och konsekvenserna av detta virus nått alldeles för stora proportioner. Folk dör och det är hemskt. Men hur många offer kommer inte skördas i spåren av detta? Depressioner, självmord, missbruk. Sympati med alla som gått från 100 till 0 utan att blinka. Från framtidsdrömmar till svarta hål.

Kämpa. Det är det enda vi kan göra. Men på andra sidan krönet kommer bättre dagar. Våren är här nu. På söndag blir det sommartid. Ljusglimtar finns alltid.

/RD